DN Debatt

”Nio punkter för ett bättre och billigare flyktingmottagande”

Bert Karlsson framför Stora Ekebergs asylboende, som hans företag Jokarjo driver.
Bert Karlsson framför Stora Ekebergs asylboende, som hans företag Jokarjo driver. Foto: TT

Så löser vi asylmottagandet. Med bättre upphandling, större anläggningar och nya insatser för både svenskundervisning och jobb till nyanlända kan ­Sveriges asylmottagande bli både bättre och billigare. Det är några av mina ­erfarenheter från arbetet med asylboenden, skriver Bert Karlsson.

Tack politiker för Decemberöverenskommelsen. Tack vare den är Januarilösningen möjlig. Och med den kan äntligen integrations­frågan lösas.

De senaste åren har det varit tabu bland politikerna att prata om integrationen. Jag har gång efter gång bjudit in politiker till mina asylboenden, för att visa hur bra det går att göra – och hur mycket pengar landet kan spara på olika effektiviseringar.

Med ett förändrat upphandlingssystem, snabbare undervisning i svenska för vuxna och sökning av efterfrågad arbetskraft skulle vi spara flera miljarder åt svenska staten. Årligen.

Under de 25 år som jag har jobbat med asylboenden har inte mycket hänt med den svenska migrationspolitiken. Ersättningen är exempelvis fortfarande endast 24 kronor per dag – och då ska du ha råd med medicin, kläder och hygienartiklar.

Utan hjälp från kyrkorna, Röda korset och Rädda barnen skulle det inte ens fungera för många som kommer hit på flykt för sina liv, långt från sina förr så trygga hem.

Jag vet att det här är en svår fråga – och det finns inga lätta lösningar. Men jag har i alla fall listat erfarenheter från den tid som jag varit med.

1 Det stora problemet finns i upphandlingsreglementet. Det som finns för tillfället är fyrkantigt och tar ingen hänsyn till kvalitet. Jag skulle exempelvis välkomna en förhandstilldelning, som möjliggör tillfälligt uppbyggda modullösningar för boende.

Dagens system medger inte förhandsbesked – och att bygga tillfälliga boenden utan att ha en tilldelning är helt omöjligt kostnadsmässigt.

Dagens korta upphandlingstider på tre till sex månader fördyrar de svenska asylboendena enormt. Längre och tryggare avtal i kombination med högre garantibeläggning kan få ner kostnaderna med upp till 20 procent.

2 Starta större anläggningar, där allt koncentreras och kvaliteten höjs. Migrationsverket får möjligheter att vara delaktigt i verksamheten, aktiviteterna blir fler för de boende. Öka dessutom kravet på service och öppethållanden, se till att det finns en jour dygnet runt på alla större anläggningar. Vi har infört sjukvård på våra anläggningar – och det borde förstås vara obligatoriskt överallt. Det är betydligt enklare och billigare att transportera en läkare till 500 patienter, än tvärtom.

3 Språkundervisning för vuxna går att genomföra på de allra flesta ställen. Det finns massor av volontärer som vill hjälpa till, men dessa måste få resurser för att köpa in material till undervisningen. Det finns redan i dag frivilliga som gör detta.

Ge migranter med jobbmöjligheter förtur till utbildning i svenska språket.

4 Kommunen ska involveras än mer. Det är viktigt att uppdragen i skolan ges terminsvis. I dag kan skolor startas med 40 elever, för att veckan efter få se 20 av eleverna skickas i väg.

Kommunerna måste ha full täckning för sin skolverksamhet. På det sättet får du med kommunerna, så att de inte fortsätter att försvåra för nya anläggningar med hänvisning till plan- och bygglagen.

5 Med riktig kontroll skulle vi få bukt på problemen med oseriösa aktörer. Vi tillåter fortfarande företag som inte skattar i Sverige att vara med på upphandlingarna om asylboenden.

Övervinster skapas av fusk – och fusk tar du bort genom kontroller. Kontrollen ska utföras kontinuerligt av Migrationsverket och Skatteverket i samverkan. När det gäller upphandlingen har Migrationsverket skärpt den tekniska kontrollen, men det finns fler förbättringsområden.

Upphandlingsavdelningen måste besöka anläggningarna innan avtal skrivs. I dag sker inte detta över huvud taget.

6 Vi är för dåliga på att ta tillvara den arbetskraft som kommer in i landet. Bara på vår förläggning i Stora Ekeberg utanför Skara finns för tillfället runt 15 läkare! Tänk att leta upp yrkesgrupper som exempelvis läkare, tandläkare eller plåtslagare – och sätta dessa i traineeprogram, där utländska utbildningar omvandlas till motsvarande svenska.

Just i Skara lyckades vi utmärkt med detta, då en läkare fick gå intill en svensk läkare och praktisera. I dag har hon avlönat instegsjobb. Krisen i sjukvården skulle exempelvis lösas enkelt – och plötsligt slipper vi stafettläkare som kostar 250 000 kronor i månaden.

7 Praktikplatser med lägre lön. I dag är det tillåtet att ge en nyanländ arbete – men du får inte betala någon ersättning. Det leder till fusk, där vissa aktörer utnyttjar detta till hundra procent.

Att erbjuda människor praktikplatser till en lägre lön är också ett utmärkt sätt för de nyanlända att få in en fot i det nya landet.

8 Ersätt dagens lotsar med glesbygdslotsar. Etableringslotsar kostar samhället nästan tre miljarder kronor årligen. Det finns en hel del oseriösa aktörer i den branschen och lotsarna var enligt den förre migrationsministern Erik Ullenhag den största förändringen i svensk migrationspolitik. Inget kunde ha varit mer fel.

Alliansen har skjutit till massor av tillgångar, men enligt Arbetsförmedlingen har knappt någon nyanländ fått ett jobb. De som tjänat pengar på flyktingmottagandet är i många fall lotsarna.

Det finns fall där lotsarna erbjudit våra anläggningsföreståndare ansenliga summor för att komma över namn och adresser på nyanlända, för att kunna plocka ut ersättning från Arbetsförmedlingen. Ett namn ger en lots 1 500 kronor i månaden och 50 000 om du fixar ett jobb!

Ersätt dagens lotsar med glesbygdslotsar. Gör Sverige beboeligt för alla. Ta upp nyanlända till exempelvis Norrland, där hus och lägenheter kan stå tomma. Ge förmånliga lån, få landsbygden att leva upp igen.

I Sverige var Göran Johansson, nyligen avliden S-politiker från Göteborg, den förste att införa den här formen – och det var lyckat, så länge det fick pågå. I USA har Detroit tagit efter Johanssons modell och i flera spökområden har migranter fått ta över bostäder till förmånliga villkor. Det håller på att skapa grönskande oaser.

9 Det är bra att Sverige tar åtta miljarder av u-hjälpen för att ta emot människor. Det här är en av de viktigaste punkterna för att få med det svenska folket, som i många fall tror att pengarna tas enbart från pensioner, sjukvård och skola. Finansieringsfrågan är viktig, för att få folk att inse att det inte bara tas från välfärden. Mestadelen av dessa miljarder går dessutom tillbaka till statskassan via skatter och löner.

Med gemensamma krafter kan vår integrationspolitik bli bättre, billigare och framför allt värdigare. Och vi måste låta integrationen bli en resurs för Sverige. Nu får vi gå från ord till handling. Decemberöverenskommelsen lägger grunden för Januarilösningen.

Jokarjo

Jokarjo är det bolag som driver Bert Karlssons asylboenden.

Ägare: Johanna och Joakim Karlsson. Vd: Bert Karlsson.

Omsättning: För tillfället runt 300 miljoner kronor.

Antal anläggningar: 30 stycken.

Antal anställda: 300 personer.