Värnpliktsnytts framtid: Tidningen har drivit utvecklingen framåt.
Tidningen Värnpliktsnytt är på väg ned i graven med den allmänna värnplikten. Må det. Men döda inte konceptet. Det behövs. Sedan 1971 har Värnpliktsnytt funnits. På de värnpliktigas sida i det militära systemet.
Tidningen har sällan varit bekväm. Få är de överbefälhavare, generaler och höga officerare som tagit strid för publikationen. Det krävs kurage att kritisera den organisation där man själv är en del. Värnpliktsnytt har drivit utvecklingen framåt.
Värnpliktsnytt är ett bevis för att pennan har makt. Genom åren har många debatter startats i dess spalter:
• Grå arbetskraft – värnpliktiga blandar drinkar åt officerare på mässen.
• Sexuella trakasserier. Ett ämne som aldrig tycks upphöra.
• Nazister eller kriminella som infiltrerar Försvarsmakten.
• Ekonomiskt slöseri. Värdegrundsprojektet Bikupan avslöjades av Värnpliktsnytt.
• Brott mot grundlagarna. Tryckfrihetsförordningen och meddelarfriheten har ända sedan tidningen startade varit föremål för styvmoderlig behandling av – främst – officerare. När dessa officerares missgrepp blivit offentliga har de vanligen dragit lärdom. Eller omplacerats.
Värnpliktsnytt har säkert gjort ont i den högsta försvarsledningen. Från spalterna har mängder av riksdagsledamöter hämtat information för sitt arbete i riksdagen. Ministrar har kunnat tillsätta utredningar för att stoppa maktmissbruk, dumheter eller helt enkelt göra vårt försvar bättre.
Försvarsledningen har haft en tidig varningssignal om missförhållanden. Det är nu inte alltid så att försvarsledningen velat lyssna. Men historien visar att den gång efter annan haft möjlighet att rätta till missförhållanden.
Pliktutredningen föreslog i juni att Värnpliktsnytt avvecklas i samband med att värnplikten försvinner den 1 juli nästa år. Utredningen vill att tidningen återuppstår minuterna därefter i form av en ny publikation med ett likartat uppdrag – om än något vidgat. Förutom Försvarsmakten ska de myndigheter som sorterar under Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) granskas. Från Försvarsmakten kommer dock dystra signaler. ”Det behövs ingen speciell granskning av försvaret.”
Bara det uttalandet – än så länge av en anonym befattningshavare – visar att Värnpliktsnytt eller dess efterföljare är ett måste. Om man startar en ny tidning måste den ha en oberoende och granskande redaktion, annars känns en tidning ganska onödig.
Björn von Sydow riksdagsledamot, tidigare försvarsminister
Göran Färm journalist, Europaparlamentariker
Paula Burrau kanslichef/presschef, tidigare pressekreterare vid försvarsdepartementet