DN Debatt

”Nu har vi chansen att rösta bort högern från EU-styret”

Det högerdominerade EU har inte tagit arbetslösheten på allvar, skriver Mikael Damberg och Marita Ulvskog. På första maj hölls demonstrationer bland annat i Grekland mot arbetslöshet och åtstramningar.
Det högerdominerade EU har inte tagit arbetslösheten på allvar, skriver Mikael Damberg och Marita Ulvskog. På första maj hölls demonstrationer bland annat i Grekland mot arbetslöshet och åtstramningar. Foto: Foto: Dimitri Messinis/AP

EU-val kan ge ny kurs. Under de senaste åren av stark högerdominans har EU tappat mark mot andra kontinenter, som hanterat krisen bättre. Arbetslösheten har ökat dramatiskt. Med nyvalt EU-parlament och ny EU-kommission finns en reell möjlighet till förändring, skriver Mikael Damberg och Marita Ulvskog (S).

På onsdag inleds förtidsröstningen till Europaparlamentsvalet. Fram till och med den 25 maj ska vi tillsammans med 400 miljoner andra i de 28 medlemsländerna rösta fram ett nytt EU-parlament.

Europaparlamentet är det enda mellanstatliga parlament i världen där ledamöterna väljs i direkta val av medborgarna själva. Det är unikt och ger oss EU-medborgare avgörande inflytande över Europeiska unionens färdriktning den närmaste mandatperioden, mellan 2014 och 2019.

EU har under den senaste mandatperioden varit oerhört högerdominerat. Inte bara EU-parlamentet har haft en högermajoritet, utan även kommissionen och Europeiska rådet har varit starkt högerbetonade. EU-kommissionen har till två tredjedelar bestått av kommissionärer med en bakgrund i ett parti till höger. Sammansättningen av Europeiska rådet har varierat över tid men till övervägande del bestått av stats- och regeringschefer från högerpartier.

Facit av högerstyret är allt annat än imponerande. Utvecklingen i Europa inte varit särskilt gynnsam den senaste mandatperioden. EU har tappat mark gentemot andra kontinenter som har hanterat den globala finanskrisen bättre. Återhämtningen har varit mycket långsam och skakig. Högerpartiernas vägval för EU har varit felaktiga och Europas medborgare har fått betala priset i form av svag eller negativ tillväxt, skyhög arbetslöshet, sjunkande sysselsättning och dystrare framtidsutsikter.

Inte bara EU utan även Sverige har som bekant varit högerstyrt en längre period nu. Den svenska regeringen driver samma linje i EU som i Sverige: skattesänkningar och nedskärningar är prioriterat framför investeringar i jobb och skola. Resultatet i Sverige är att vi har klarat oss sämre än jämförbara länder när det gäller arbetslöshet, långtidsarbetslöshet och resultaten i skolan. Resultatet för EU är att vi har klarat oss sämre än andra regioner i världen när det gäller jobben och konkurrenskraften.

Som socialdemokrat sätter jag alltid jobben främst. Ordning och reda i statens finanser är grundbulten för fler jobb och bra välfärd för oss alla. Men den alltför ensidiga åtstramningspolitik som högern i EU drivit igenom har inte fungerat. IMF konstaterade i World Economic Outlook för 2012 att de ensidiga åtstramningarna slagit fel. Effekten har blivit en mer utdragen krisutveckling än nödvändigt.

Vi har låtit riksdagens utredningstjänst analysera EU:s utveckling under den senaste mandatperioden. Vi har tittat på EU:s arbetsmarknad och EU:s konkurrenskraft. Utifrån dessa resultat kan man dra slutsatsen att högern har drivit EU i fel riktning.

Sysselsättningsgraden i EU har under den senaste mandatperioden sjunkit och bland unga sjunkit särskilt mycket och bitit sig fast på en mycket låg nivå. Arbetslösheten i EU har ökat dramatiskt, fortsätter oroväckande nog att öka och ligger i dag på hela 10,8 procent. Särskilt allvarligt är det för Europas unga generation där nu nästan en fjärdedel är arbetslösa. Kontrasten till USA tydlig. Medan arbetslösheten steg i Europa mellan 2009 och 2013 sjönk den i USA – från 9,3 procent till 7,4 procent.

Långtidsarbetslösheten i EU är ett kapitel för sig. I början av mandatperioden var 37 procent av de arbetslösa långtidsarbetslösa. I dag är siffran hela 44 procent. Det betyder att nästan hälften av alla arbetslösa i EU har varit det under en mycket lång period, över ett år. Denna utveckling är oerhört bekymmersam. I EU och i Sverige har högerpartierna skurit ner på arbetsmarknadspolitiska insatser. De har helt enkelt inte investerat i människor.

Vad gäller matchningen på arbetsmarknaden är det tydligt att en enorm försämring har ägt rum sedan mandatperiodens början. Trots massarbetslöshet har arbetsgivarna fått allt svårare att hitta den kompetens de söker. I dag finns faktiskt 1,9 miljoner vakanser på den europeiska arbetsmarknaden. Nya jobb tillkommer, men de tillsätts inte i så stor utsträckning som krävs.

Det högerdominerade EU har inte tagit arbetslösheten på allvar. I prognoserna har man varit alldeles för optimistisk. Varje år under den här mandatperioden, utom 2011, har kommissionens prognos varit mer optimistisk än utfallet. Likadant i Sverige: Anders Borgs prognoser har varje år varit mer optimistiska än hur utfallen sedan har blivit. Detta visar att högern i Sverige och i EU inte tar verkligheten på allvar utan är ideologiskt låsta vid nedskärningar och skattesänkningar.

På grund av de felriktade åtstramningarna gick den europeiska ekonomin 2012 till och med in i en recession. 2013 hade denna nedgång vänts till en mycket svag BNP-ökning på endast 0,1 procent. Som jämförelse kan vi titta på USA: Tack vare en mer balanserad ekonomisk politik med tydliga investeringsinslag har man där haft en snabbare och starkare återhämtning än EU.

Industrin och industrijobben har varit på ordentlig tillbakagång i Europa under krisåren. Både produktionen och antalet jobb inom tillverkningsindustrin är fortfarande klart lägre än under toppåret 2008. Tillverkningsindustrins andel av BNP har fallit tillbaka till cirka 15 procent. Medan industrin i exempelvis USA är inne i en kraftfull återhämtningsfas är utvecklingen i Europa betydligt svagare.

EU:s andel av direktinvesteringarna i världen har minskat kraftigt under innevarande mandatperiod. År 2009 fick EU 29,8 procent av omvärldens ingående direktinvesteringar (FDI) medan förra året låg nivån på bara 19,2 procent.

EU har under den senaste mandatperioden minskat sina exportmarknadsandelar till alla regioner i världen: Afrika, Asien, Latinamerika och USA. Det betyder att andra ekonomier i världen har ökat sina andelar på bekostnad av EU. Till exempel har EU:s exportmarknadsandelar till Afrika minskat från 42 procent år 2009 till 36 procent år 2012.

Högerpartiernas misslyckande med jobben och att få EU på fötter igen efter finanskrisen är huvudförklaringen till att land efter land nu väljer en annan politisk färdriktning.

Nu finns en reell möjlighet att EU som helhet får en annan politisk färdriktning till hösten. EU-parlamentet får efter valet en ny sammansättning och till hösten ska en ny kommission väljas. Med tanke på att fler och fler medlemsländer nu leds av socialdemokratiska regeringar är förutsättningarna för en mitten-vänsterorienterad EU-kommission större än tidigare.

Såväl EU som Sverige behöver drivas utifrån en betydligt mer jobbfokuserad agenda. Vi vill att alla EU:s beslut ska bedömas utifrån huruvida de bidrar till fler jobb, en så kallad jobbstreaming av EU:s politik. Genom ett tydligt fokus kan vi nå resultat och öka sysselsättningen i hela EU. Både Sverige och EU behöver en ny politisk ledning som sätter jobben först.