Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Nu krävs kraftfulla åtgärder mot nötkött och flygresor”

Höj kostnaden för flygresor och köttkonsumtion, skriver debattörerna.
Höj kostnaden för flygresor och köttkonsumtion, skriver debattörerna. Foto: Johan Nilsson/TT

Svenskarnas globala utsläpp från köttkonsumtion och flygresor motsvarar hälften av de totala utsläppen på hemmaplan. I vår rapport till ­Naturvårdsverket föreslår vi tydliga styrmedel – som nya skatter – för att begränsa konsumtionen på dessa områden, skriver 14 miljö- och energiforskare.

Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser minskar. Samtidigt redovisar Naturvårdsverket att de totala utsläppen orsakade av svensk konsumtion har ökat med 17 procent den senaste 20 åren. Konsumtionsvolymerna har stigit kraftigt och åtgärderna för att minska utsläppen har varit otillräckliga. Naturvårdsverket har därför gett oss i uppdrag att analysera dagens konsumtionsmönster, utforma framtidsscenarier och föreslå möjligheter att begränsa utsläppen av växthusgaser. I dag publicerar Naturvårdsverket vår rapport ”Hållbara konsumtionsmönster” med bidrag från 14 forskare.

Det finns goda möjligheter att på teknisk väg, bland annat genom förändringar i det globala energisystemet, kunna minska klimatbelastningen från varukonsumtionen i dag och i framtiden. Det finns dock minst två konsumtionsområden där vi bedömer att de tekniska möjligheterna inte räcker för att uppnå tillräckliga utsläppsminskningar: mat och flygresor. De utsläpp som uppstår runt om i världen som en följd av svenskarnas matkonsumtion och flygresor är ungefär tre ton koldioxidekvivalenter per person och år. Det kan jämföras med att de totala utsläppen inom Sveriges gränser (vägtrafik, industrier, osv.) är cirka sex ton per person.

När det gäller mat kommer växthusgasutsläppen i huvudsak från nötkötts- och mjölkproduktion i form av utsläpp från kornas magar och från foderproduktion. Förändrade kostvanor har stor potential för att minska utsläppen i framtiden, detta då fläsk och kyckling orsakar 80–90 procent lägre klimatutsläpp per kalori jämfört med nötkött. Motsvarande siffra för baljväxter är ungefär hundra gånger lägre än för nötkött.

När det gäller flyget sker klimatpåverkan inte bara genom att flygbränslet förbränns och omvandlas till koldioxid. Flyget orsakar också kondensstrimmor på hög höjd vilket förstärker den globala uppvärmningen. Utsläppen från svenskarnas flygande har fördubblats de senaste 20 åren och är i dag i samma storleksordning som utsläppen från personbilarna. Inför framtiden bedömer branschen själv att effektivare flygplan, högre beläggning och så vidare kan minska utsläppen per personkilometer med runt en procent per år, vilket kan jämföras med att svenskarnas flygande ökar med cirka fyra procent per år.

Växthusgasutsläppen från mat och flygresor ökar och ett skäl till det är att dessa sektorer är exkluderade från koldioxidskatt (flyget är med i EU:s handelssystem med utsläppsrätter, men detta har ingen nämnvärd effekt på utsläppen). Det finns inga tecken på att konsumenter eller företag själva kan nå lösningar som åstadkommer utsläppsminskningar. Politiska styrmedel kommer därför att krävas.

Både Storbritannien och Tyskland har redan i dag passagerarskatter som bidrar till att begränsa utsläppen från flygandet. När det gäller mat så är en klimatskatt på i första hand nötkött en möjlig väg. En sådan konsumtionsskatt skulle då vara lika stor på svenskt kött som på importerat kött. Generellt är det en fördel om styrmedel också ger incitament för tekniska effektiviseringar och ekonomiskt effektivast vore sannolikt en global koldioxidskatt eller global utsläppshandel där alla väsentliga utsläppskällor ingår. Hittills har det dock varit politiskt omöjligt att komma överens internationellt. Under tiden kan nationella skatter och diskussionen i samband med deras införande medföra begränsningar av utsläppen genom att påverka priser och normer. Samtidigt ger det Sverige en ökad trovärdighet i arbetet med att driva fram internationella styrmedel för att begränsa den globala uppvärmningen.

Vår rapport säger inte att ovan nämnda styrmedel är de mest lämpliga men pekar på att det är hög tid att utveckla och införa styrmedel som begränsar utsläppen från alla källor, det vill säga även för mat och flyg. Att stoppa huvudet i sanden för att slippa se behovet av kraftfulla åtgärder på dessa områden är inget rimligt alternativ för vare sig politiker eller medborgare.

För att öka acceptansen för nya styrmedel är det också viktigt att de utformas så att de uppfattas som rättvisa och inte drabbar svaga grupper orimligt hårt. Då till exempel klimatskatter genererar intäkter för staten kan skatter på andra områden sänkas i syfte att uppnå en totaleffekt som är både samhällsekonomiskt positiv och som uppfattas som rättvis.

Utan en bred diskussion om konsekvenser av dagens matkonsumtion och flygresande är det svårt att få acceptans för verkningsfulla styrmedel. Därför behöver politiker, forskare och andra opinionsbildare bidra till ett nytag kring diskussionen om värderingar och vårt moraliska ansvar. Sådana inslag i det offentliga samtalet kan bidra till viktiga samtal runt fikabord där vi som privatpersoner diskuterar vad som är rättvist, rimligt och möjligt. Flera graders uppvärmning kan ge omfattande negativa konsekvenser för speciellt fattiga länders möjlighet till försörjning. Även det perspektivet är nödvändigt när vi diskuterar vinnare och förlorare på hemmaplan.

Läs tidigare debattinlägg om miljö och klimat
  • ”Jordbruksstöden är viktiga för både jobben och miljön” ”Nyttan av statligt ekonomiskt stöd till det svenska jordbruket är ­ifrågasatt. Vår studie av jordbruksstödens effekter visar att de bidrar mer till att skapa sysselsättning och öka den biologiska mångfalden än man tidigare har trott”, skrev Knut Per Hasund och Harald Svensson, Jordbruksverket på DN Debatt 7/1. Klicka här och läs hela debattinlägget 
  • ”Staten måste sluta avverka sin egen skyddsvärda skog” ”Sveriges skogar rymmer 1.800 hotade arter – trots det avverkar statens skogsbolag Sveaskog arealer som nyss ansågs vara skyddsvärda. Regeringen måste se till att statens skog används för att skydda den biologiska mångfalden”, skrev fem naturskyddsorganisationer på DN Debatt 1/2. Läs hela debattinlägget
  • ”Det är för billigt att köra bil – CO2-skatten måste höjas” ”Sjunkande oljepriser och allt bränslesnålare bilar gör att milkostnaden för bilkörning fallit till rekordlåg nivå. För att inte tappa farten i omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 krävs åtgärder. Vi föreslår att koldioxidskatten höjs från dagens 1,12 till 2 kronor per kilo. Och med femtio öre redan i vårbudgeten”, skrev Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, på DN Debatt 17/2. Läs hela debattinlägget
  • ”Svenska byggregler bryter mot EU-direktiv och riskerar leda till ökad klimatpåverkan” ”Svenska staten bryter sannolikt mot EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Byggreglerna kan dessutom leda till ökad klimatpåverkan. Därför bör politikerna nu se till att förbättra energikraven”, skrev tio energi- och miljöexperter på DN Debatt 23/2. Läs hela debattinlägget
Fakta. Om rapporten
  • ”Hållbara konsumtionsmönster – analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan i dag och 2050” är en forskarantologi med bidrag från 14 forskare vid Chalmers, KTH och Götebors universitet.
  • Rapporten är framtagen inom ramen för Naturvårdsverkets utvärdering av Sveriges miljömål och kan från och med i dag laddas ned från www.naturvardsverket.se 
  • Miljömålen förutsätter att kraftfulla styrmedel utvecklas och införs inom dessa områden. Nationella styrmedel, som till exempel konsumtionsskatt på nötkött och avståndsbaserade passagerarskatter för flygbiljetter, skulle begränsa utsläppen och samtidigt kunna bidra till införandet av internationella styrmedel.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.