Denna vecka riktas världens blickar mot det internationella toppmötet på Bali där grund måste läggas för nästa steg i kampen mot klimatförändringarna. Sverige och den svenska regeringen är givetvis på plats med syfte att fullfölja och förstärka vår offensiva roll i arbetet för en mer hållbar utveckling i världen.
Det råder inga tvivel om att de hotande klimatförändringarna kräver snabba och stora insatser för att minska utsläppen av växthusgaser. Den nyligen publicerade fjärde rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, upprepar samtidigt vad vi känt till sedan tidigare. Vi kan nå de nödvändiga minskningarna av utsläpp och vi kan göra det med de teknologier som redan finns eller blir tillgängliga inom en snar framtid. De finns dessutom tillgängliga till en förhållandevis låg kostnad.
Sverige visar att det är möjligt att genomföra åtgärder som motverkar klimathotet och samtidigt ha en hög välfärd. Vi har också en skyldighet att hjälpa till i andra länder inom de områden där vi som ett rikt land har särskilda förutsättningar. Inte minst biståndspolitiken är viktig att koppla till de ansträngningarna.
En klimatanpassning av det svenska biståndet blir därför en viktig del i regeringens arbete med att förnya den svenska biståndspolitiken.
Om vi lyssnar till experterna i FN:s klimatpanel kan vi notera att Sverige redan använder de styrmedel de vill att regeringar världen över nu ska fatta beslut om. Dessutom oftast över de nivåer som diskuteras. Vi ligger långt framme i frågor som rör incitament för teknikutveckling, skatt på koldioxid och en lämplig energimix. Sverige visar samlat en bred vilja att ställa om samhället i en mindre klimatpåverkande riktning.
Vi kan också visa på resultat. Vi har halverat vår oljeanvändning och har en nästintill koldioxidneutral elproduktion. Vår ekonomi har sedan 1990 vuxit med 36 procent samtidigt som utsläppen av växthusgaser har sjunkit med över 7 procent.
Om vår del av världen ska fortsätta vara en trovärdig drivkraft i klimatfrågan måste hela EU vara med och gå före. Tyvärr ser vi ännu inte samma positiva tendenser inom den samlade EU-kretsen som i Sverige. Faktum är att vi, bortsett från i några få länder, sett utsläppen öka. De ambitiösa beslut regeringscheferna fattade i våras om bindande mål vad gäller utsläpp av växthusgaser, förnybar energi och energieffektivisering för perioden fram till år 2020 måste nu omsättas i konkreta åtgärder. Det är hög tid för våra europeiska vänner att börja ta sin del av ansvaret. Bara så kan Europa samlat och med trovärdighet leda processen mot ett nytt klimatavtal under det svenska ordförandeskapet 2009.
Alliansregeringen har höga ambitioner för Sveriges del och vi har förhoppning om att kunna skapa en bred enighet om de nationella målen i den parlamentariska klimatberedningen. Att vi befäster vår roll som föregångare borgar för att vi kan få största möjliga genomslag i internationella förhandlingar.
I höstens budgetproposition lade vi fram ett tufft klimatskattepaket. Vi har ytterligare höjt koldioxidskatten. Vi har infört en miljöbilspremie som har bidragit till en mycket positiv och för världen ganska unik utveckling av miljöbilsförsäljningen. Vi kommer att klimatkompensera för regeringens internationella flygresor och kräver som första land i världen hållbarhetsredovisningar av våra statliga företag. Vi finansierar forskningsprogram för förnyelsebar energi, förnyelsebara bränslen och energieffektivisering. Nu överväger vi att införa en vägledning för näringsliv och allmänhet som vill klimatanpassa sina resor.
En stor del av energiförbrukningen och utsläppen sker i och runt om våra snabbt växande städer. Hur vi bygger, hur vi lever och arbetar i våra städer kommer att vara av stor vikt för hur vi klarar framtida utsläppsminskningar. Energieffektivisering och utfasning av fossila bränslen, hållbara transportsystem samt en förbättrad samordning är alla viktiga komponenter i en hållbar stadsutveckling.
Avancerad miljöteknik och kunnande kring hållbar stadsutveckling kommer att efterfrågas alltmer i industrinationer såväl som i utvecklingsländer. Sverige har redan en internationellt sett stark position inom det här området, med den samlade kompetensen hos kommuner och näringsliv som en viktig bas. Det finns därför förutsättningar för ett stort internationellt genomslag för svenskt kunnande kring såväl stadsutvecklingsfrågor som svensk miljöteknikexport.
I regeringens samtal med företag har vi sett ett stort intresse att vara med i en global satsning. Till stöd för det avsatte vi i våras 150 miljoner per år för att bättre ta vara på möjligheter inom miljöteknikområdet. Genom att bättre nyttja strategiska fördelar kan vi öppna för export av hela system och varor samtidigt som vi bidrar till världens klimatförbättring.
I budgetpropositionen satsade vi även 340 miljoner kronor på ett särskilt program för hållbara städer. Vi kan nu gå vidare och presentera att regeringen i början av 2008 avser tillsätta en särskild delegation för hållbara städer, med ett brett uppdrag att på olika sätt utveckla och stödja arbetet med hållbar stadsutveckling i Sverige och internationellt. Delegationen ska i samverkan med näringslivet, kommuner, myndigheter, exportfrämjande organ och andra organisationer ta fram koncept för utveckling av hållbara städer kopplat till export av miljöteknik och kunnande.
Miljöproblemen leder till innovationer hos både småföretagare och den globala industrin. Den tekniska utvecklingen öppnar i sin tur för nya marknader när klimat- och miljöarbetet länkas samman med forskning och näringspolitik. Många gånger har detta direkt koppling till våra städer och vårt boende.
Den politik för jobb, företagande och tillväxt som regeringen utformar är till stort stöd även för gröna jobb i gröna företag. Med vårt förslag om en särskild klimatmiljard skapades ytterligare utrymme för att stödja och bejaka utvecklingen. Till det har vi lagt en ambition att se och lära, för att om möjligt skapa ännu bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Det ser vi som ett viktigt steg i att söka svar på klimatutmaningarna och lägga grund för fler jobb inom växande företag som ger positiva bidrag till ett hållbart samhälle.
Ekonomiska styrmedel i form av skatter, regelverk och avgifter utgör fortsatt den viktigaste delen i klimatarbetet. Då världen nu söker svar på klimatutmaningarna öppnas också en ny möjlighet för ett land som Sverige att erbjuda vårt kunnande och vår teknik. Vi kan använda miljöutmaningarna som ekonomisk hävstång för tillväxt, företagande och nya jobb.
Vi har vid sidan av ett arbete med utsläppsminskande styrmedel redan avsatt resurser som möjliggör att fördjupa de svenska insatserna för en offensiv utveckling som mobiliserar näringslivet i forskning, teknikutveckling, snabb teknikintroduktion och exportsatsningar. Sverige har brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökande utsläpp. Till den framgången har vi fogat en politik som skapar grund för entreprenörskap, företagande, framtida jobbtillväxt och svenska exportframgångar.
fredrik reinfeldt
maud olofsson
jan björklund
göran hägglund