Danmarks minister för klimatkonferensen: En uppgörelse bör innehålla en deadline för ett juridiskt bindande avtal. Ett nytt klimatavtal består av flera utmaningar: bindande löften om reduktioner av växthusgaser, assistans för de utsatta länder som drabbas hårdast och ytterligare finansiering, bland annat för utvecklingsländerna. Vi måste dessutom samarbeta för att hitta ny teknik och nya kunskaper, skriver Connie Hedegaard inför FN:s klimatkonferens som inleds i Köpenhamn på måndag.
Det finns ögonblick i historien när världen kan välja att gå olika vägar. Klimatkonferensen COP15 i Köpenhamn är ett av dessa avgörande ögonblick: Vi kan välja att gå vägen mot grönt välstånd och en mer hållbar framtid. Eller så kan vi välja en väg mot dödläge och inte göra något alls åt klimatförändringarna, vilket lämnar en enorm räkning för våra barn och barnbarn att betala. Valet är inte särskilt svårt.
Den danska regeringens mål är klart och otvetydigt: vi arbetar för ett ambitiöst, globalt avtal som reducerar utsläppen av växthusgaser och levererar på områden som anpassning, teknologi och finansiering. Dessutom bör Köpenhamnsöverenskommelsen innehålla en deadline för ett juridiskt bindande avtal.
Tiden är avgörande. För varje dag världen väntar växer kostnaderna och de potentiellt katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna. Enligt IEA (International Energy Agency) kostar varje förlorat år av passivitet oss 500 miljarder US-dollar. Vi måste låta påtryckningarna ge resultat och använda nuvarande politiska momentum för att få världens ledare att leva upp till sitt ansvar och agera omgående mot klimatförändringarna.
Deadlinen till Köpenhamn fungerar. En efter en har regeringar världen över levererat före klimatkonferensen i december. Nyligen såg vi konkreta mål från Brasilien och Sydkorea samt ett förbättrat bud från Ryssland.
President Obama har aviserat målen för USA, inte bara för 2020 men kanske ännu viktigare för 2025 och 2030. Utsläpp på 4 procent under 1990 års nivå är kanske inte vad världen har hoppats på, men USA verkar inse att priset för att komma sent är att vägen mot minskningar efter 2020 kommer att bli extra brant, med 18 procent under 1990 års nivåer år 2025 och 32 procent år 2030.
Det är även väldigt uppmuntrande att Kina nu kliver fram internationellt. Vi måste dock mer noggrant analysera vad det nya kinesiska beskedet betyder när det gäller procentuell avvikelse från ett framtidscenario där inget görs.
Allt detta är ett tydligt tecken på att tidsfristen till Köpenhamn fungerar och att världens ledare känner trycket av förväntningarna från medborgare, näringsliv och det övriga samhället. Nu är det dags för dessa ledare att leva upp till löftena och bidra med konkreta resultat i Köpenhamn.
Det var inte Danmark som satte tidsfristen till december 2009. I och med Bali Action Plan, handlingsplanen från 2007, bestämde världen att COP15 i Köpenhamn skulle bli en vändpunkt i kampanjen att leda världen in på en mer hållbar väg. 192 länder skrev då under på detta mandat och nu får vi inte låta denna tidsfrist glida oss ur händerna. Tiden är kommen för att skrida till handling och fullt ut utnyttja den politiska möjlighet som byggts upp fram till i dag. Världens ledare har lovat planetens invånare en lösning. Nu är det dags att leva upp till det ansvaret och ta fram ett ambitiöst och globalt heltäckande klimatavtal i Köpenhamn.
Ett framgångsrikt avtal består i grund och botten av fyra utmaningar som behöver lösas. Avtalet bör inbegripa bindande reduktioner i växthusgaser på medellång och lång sikt för i-länder. Och det måste se till att sätta de stora utvecklingsekonomierna på en renare och grönare väg mot välstånd. Vidare bör det också tillhandahålla assistans för de utsatta länderna – de som drabbas hårdast och drabbas först. Till sist måste avtalet generera ytterligare finansiering på bordet – en del av denna behövs för att stödja anpassningar i utvecklingsländer – och ett avtal måste nås om hur vi kan arbeta tillsammans för att sprida och utveckla ny teknik och nya kunskaper. Detta är de fyra hörnstenarna i Köpenhamn där vi måste nå resultat.
Vi måste lyckas med detta. Inget annat alternativ existerar. Klimatförändringarna måste hanteras nu. Köpenhamn är deadline. Tiden är ute. Låt oss avsluta jobbet.
Connie Hedegaard
minister för FN:s konferens om klimatförändringar i Köpenhamn 2009