Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

"Nu minskar rökningen i alla samhällsgrupper"

Folkhälsoinstitutets stora årliga undersökning: Antalet dagliga rökare har minskat med 200.000 personer på fem år. Bland kvinnorna har andelen dagliga rökare minskat från 19 till 14 procent mellan 2004 och 2008. Sammantaget handlar det om en minskning på 130.000 kvinnor. Bland männen är nedgången tre procentenheter, från 14 till 11 procent, eller 70 000 individer. Minskningen sker i så gott som alla samhällsgrupper. Allra största minskningen finns bland kvinnor med sjuk- eller aktivitetsersättning. Rökningen minskar också bland yrkesarbetande kvinnor. Även i kategorin kvinnor födda utanför Europa ser vi nu en minskning av rökandet. Snusandet minskar också bland männen medan den låga andelen kvinnor håller sig konstant. Mest röker kvinnor bosatta i Södermanland och Västmanland samt på Gotland. Bland männen röker skåningarna flitigast. Det visar en ny undersökning från Statens folkhälsoinstitut som presenteras av generaldirektören Sarah Wamala.

Antalet dagliga rökare har minskat med 200.000 personer de senaste fem åren, och det är kvinnorna som står för största delen av minskningen. Nedgången märks i nästan alla samhällsgrupper och även snusandet bland männen minskar svagt. Det visar den landsomfattande enkätundersökning som Statens folkhälsoinstitut genomför årligen i samarbete med SCB. den Nationella folkhälsoenkäten omfattar drygt 50.000 deltagare i åldern 16-84 år.

När nu de senaste resultaten för våra levnadsvanor är klara kan man alltså konstatera en tydlig minskning av de som röker varje dag. Bland kvinnorna har andelen dagliga rökare minskat med fem procentenheter mellan åren 2004-2008, från 19 procent till 14 procent och tre procentenheter bland männen, från 14 procent till elva procent. Det betyder att det är cirka 130.000 färre kvinnor och 70.000 färre män som röker idag jämfört med 2004.

Idag tvivlar få på de vetenskapliga bevisen för att rökare löper en större risk att drabbas av en mängd allvariga sjukdomar, allt från sömnproblem till hjärtinfarkt. Sjukdomar som innebär stora kostnader för individer, deras familjer, sjukvården och samhället.

Rökning är alltjämt ett stort folkhälsoproblem, över 900 000 svenskar röker varje dag. Rökningen är också ojämnt fördelad i olika samhällsgrupper och har stora regionala skillnader.

Kvinnor i Södermanland, Gotland och Västmanland hör till de som röker mest. Och bland männen toppar Skåne med en andel på 16 procent dagliga rökare. Minst röker kvinnor och män i Västerbotten tio respektive nio procent och kvinnor i Kalmar län.

Regeringen har bland annat tagit fram den nationella strategin för tobaksprevention som ska bidra till att uppnå de nationella målen för tobak 2008-2010. Övergripande för alla insatser i strategin är regeringens delmål för 2014.
1. En tobaksfri livsstart från år 2014.
2. En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa.
3. En halvering till år 2014 av andelen rökare i de grupper som röker mest.
4. Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning.

Statistiken visar att minskningen bland de som röker varje dag sker i nästan alla grupper. Största minskningen finns bland kvinnor med sjuk/aktivitetsersättning, där är minskningen 18 procent. Rökningen minskar också bland kvinnor som är födda utanför Europa, och i gruppen yrkesarbetande kvinnor.

Regeringens mål att halvera andelen rökare till 2014 i de grupper som röker mest är på god väg att nås. Men mycket arbete återstår. Särskilt viktiga grupper att nå är ekonomiskt utsatta eftersom statistiken visar att störst andel rökare återfinns i grupper med svag ekonomisk ställning och kort utbildning.

Grupper som röker mest dagligen
-Långtidssjuka män (32 procent)
-Män födda utanför Europa (30 procent)
-Arbetslösa män (27 procent)

Grupper som röker minst dagligen
-Män med lång utbildning (5 procent)
-Män med god ekonomi (8 procent)
-Ålderspensionärer män (9 procent)

När det gäller dagligt snusande är det betydligt mer vanligt bland män än kvinnor. Andelen snusande män har minskat med tre procentenheter mellan åren 2004-2008, från 22 till 19 procent. Det är fortfarande en låg andel kvinnor som snusar och siffrorna har legat stabilt de senaste fem åren på mellan tre och fyra procent.
 

Det är också vanligare att kvinnor och män i de norra delarna av Sverige snusar och mindre vanligt bland män i Stockholm samt kvinnor i Södermanland. Snusningen är också mer vanlig i de yngre åldersgrupperna.

Den följer också rökningens sociala skiktning med en högre andel snusare bland män i arbetaryrken och bland arbetslösa män eller män med sjuk-/aktivitetsersättning. För kvinnor är snusningen vanligast bland dem med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta.

Den samlade bilden av det totala tobaksbruket, det vill säga daglig rökning och/eller dagligt snusande visar också en minskning med fem procentenheter mellan åren 2004-2008 bland kvinnor (från 22 procent till 17 procent) och sex procentenheter bland män (från 33 procent till 27 procent).
 

Grupper som använder mest tobak dagligen
-Arbetslösa män (49 procent)
-Män med sjuk/aktivitetsersättning (49 procent)
-Män med dålig ekonomi (40 procent)

Grupper som använder minst tobak dagligen
-Kvinnor med lång utbildning (10 procent)
-Kvinnor med god ekonomi (12 procent)
-Äldre män (65-84 år) (12 procent)

Det finns stora skillnader mellan olika grupper i dagligt bruk av tobak. Exempelvis använder hela 37 procent av männen och 24 procent kvinnorna med kort utbildning tobak dagligen. Det kan jämföras med siffror för personer med lång utbildning, 13 procent för män och tio procent för kvinnor.
 

Statistiken visar även här en minskning av andelen tobaksbrukare i nästan alla grupper, undantaget är män med sjuk/aktivitetsersättning som visar en ökning med 19 procent.

Regeringens uppsatta mål för tobaksbruket visar tydligt att många olika åtgärder behövs i det förebyggande tobaksarbetet och att långsiktighet och kontinuitet är nödvändigt. Det handlar exempelvis om åtgärder och metoder för att minska tillgängligheten av tobaksvaror, en tobaksavvänjning baserad på kunskap som når de grupper som röker mest.

Förra året fick Statens folkhälsoinstitut ett regeringsuppdrag att utarbeta en nationell strategi på tobaksområdet fram till år 2010. I strategin ingår bland annat att stödja tobaksförebyggande arbete och tillsyn i landsting, regioner och kommuner. Statens folkhälsoinstitut har beviljat 12 miljoner till verksamhet under 2009 för tobaksarbete på lokal och regional nivå i samverkan med frivilligorganisationer. Jag har en stor förhoppning om att satsningen leder till en fortsatt positiv utveckling mot de uppsatta målen.
 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.