Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Nu skärper vi lagarna mot penningtvättsbrott”

Ny lag. Regeringen föreslår inom kort att reglerna om straff för penningtvätt
placeras i en särskild lag, vilket gör lagen tydligare. Det blir också straffbart att
själv tvätta vinster, och regeringen föreslår straffansvar för penningtvätt
i näringsverksamhet, skriver Beatrice Ask och tre alliansföreträdare.

För att bekämpa grov organiserad brottslighet krävs ett omfattande arbete på flera olika områden. Regeringen tog 2007 initiativ till en bred nationell mobilisering som involverar tio myndigheter inom och utom rättsväsendet. Samarbetet har bland annat lett till att runt 100 miljoner kronor av brottsvinster återförts under perioden 2010 – 2013. Ett utökat samarbete på EU-nivå innebär möjligheter att söka uppgifter i andra EU-länders dna-, fingeravtrycks- och fordonsregister.

Regeringen har även arbetat med att förstärka den straffrättsliga lagstiftningen. Det har lett till skärpta straff för vapenbrott, vilket är viktigt eftersom tillgång till skjutvapen ofta är en förutsättning för att begå grova brott. Under våren kommer regeringen lägga fram ett nytt förslag för att ytterligare skärpa straffskalan för grova vapenbrott. Det pågår också ett förebyggande arbete som riktas till ungdomar. Det behövs för att förhindra nyrekrytering till grov organiserad brottslighet. Inom ramen för sociala insatsgrupper samarbetar skola, socialtjänst och polis för att förhindra att ungdomar som begått brott fastnar i en kriminell livsstil.

Det som driver den grova organiserade brottsligheten är möjligheten att tjäna pengar. För att brottsvinsterna ska kunna användas krävs att de tvättas vita inom den legala ekonomin. Det sker ofta i uppbyggda företagsstrukturer. På så vis blir penningtvätten en del av den ekonomiska brottsligheten, som i sin tur blir en del av den organiserade brottsligheten. Innovativa penningtvättare är en förutsättning för att brott ska löna sig. Därför är det viktigt att komma åt just dem. För att göra det krävs en tydlig lagstiftning och kännbara straff för penningtvätt.

Penningtvätt är redan i dag kriminaliserat. Reglerna har dock kommit till användning i begränsad utsträckning. Det beror bland annat på att regelverket har varit svårt att tillämpa. Man har även upplevt svårigheter att döma den som tvättat vinster av egen brottslighet, så kallad självtvätt. I dag kan den som till exempel säljer narkotika och sedan tvättar sin vinst enbart dömas för narkotikabrottet, men inte för penninghäleriet.

Vi vill ha en effektivare kriminalisering mot penningtvätt. Därför kommer regeringen inom kort att lämna ett förslag till en ny lag. Straffansvaret utvidgas och förtydligas för att möjliggöra kraftfullare åtgärder mot ekonomisk och organiserad brottslighet.

En effektivare kriminalisering av penningtvätt blir nu ytterligare ett led i regeringens arbete mot grov organiserad brottslighet. Bestämmelserna om straff för penningtvätt placeras i en särskild lag tillsammans med bestämmelser om penningbeslag och förverkande av egendom som varit föremål för penningtvätt. Den nya lagen innehåller därutöver en del nyheter.

Nytt brott: penningtvättsbrott. Genom den nya brottsrubriceringen blir det tydligt att penningtvätt är ett brott och bestämmelserna har också gjorts lättare att tillämpa.

”Självtvätt” blir brottsligt. Även den som tvättar vinster från sin egen brottslighet, till exempel vinning från knarkhandel eller rån, ska, till skillnad från i dag, kunna dömas för penningtvättsbrott.

Nytt straffansvar för penningtvättsbrott i näringsverksamhet. Bestämmelsen avser att träffa affärsmän som låter sin verksamhet användas för åtgärder som kan misstänkas vara penningtvätt.

Kopplingen till det brott som gett vinsten breddas. Det kommer att vara tillräckligt att brottsvinsten kommer från ”brott eller brottslig verksamhet” snarare än från ett specifikt angivet brott för att dömas för penningtvättsbrott. Det innebär att åklagarens bevisföring underlättas och att fler penningtvättare kan lagföras och dömas till ansvar.

Ökade möjligheter att förverka egendom som varit föremål för penningtvätt. Enligt nuvarande reglering kan egendom som har varit föremål för penninghäleri bara förverkas hos den som begått det brott som gett en brottsvinst, till exempel den som sålt narkotika eller rånat en bank. Genom den nya lagen blir det möjligt att förverka tvättad egendom även hos penningtvättaren även om egendomen inte kan anses tillhöra penningtvättaren utan den som begått förbrottet.

Nya möjligheter att säkra pengar. För att förbättra möjligheterna att komma åt brottsvinster och förhindra att pengar försvinner utom räckhåll för polis och åklagare införs en möjlighet att under kortare tid förbjuda en person att disponera över exempelvis bankmedel. Det införs också en möjlighet att ta sådan egendom i beslag. Reglerna gör det möjligt att säkra egendomen, så att den kan förverkas om den misstänkte senare döms för brottet.

Penningtvätt förekommer i många olika delar inom den grova organiserade brottsligheten. Genom ökade insatser som försvårar penningtvätt, försvårar vi också för ekonomisk och organiserad brottslighet. De nya förslagen blir en pusselbit i det fortsatta arbetet mot den grova organiserade brottsligheten. Just nu arbetar vi tillsammans med våra allianspartier i en rättsgrupp som träffas regelbundet för att ta fram en gemensam rättspolitik i god tid innan valet. Där är arbetet mot den grovt organiserade brottsligheten högt prioriterat. Så tar vi ansvar för ett tryggare Sverige.

Beatrice Ask (M), justitieminister
Johan Pehrson (Fp), riksdagsledamot i justitieutskottet
Johan Linander (C), vice ordförande i justitieutskottet
Caroline Szyber (Kd), riksdagsledamot i justitieutskottet

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.