Sociala tillsynsrapporter visar att det fortfarande finns brister i äldreomsorgen. De äldre ges inte tillräckligt utrymme att delta i planeringen av den service som kommunerna beviljar dem. Regeringen föreslår därför i en lagrådsremiss en rad åtgärder, bland annat vill vi införa en ny lagregel om en nationell värdegrund som ska genomsyra arbetet i äldreomsorgen.

De äldre ska också kunna påverka kommunernas hemtjänstinsatser. Likaså blir det möjligt att betala ut kompensation till enskilda om kommunerna inte klarar av sina åtaganden, skriver äldre- och folkhälsominister Maria Larsson.

Äldreomsorgen styrs av ramlagar som ger kommunerna uppgiften att bedöma vilka insatser som ska ges. Det skapar ett flexibelt system och en möjlighet att anpassa äldreomsorgen efter lokala förutsättningar. Men det finns en uppenbar baksida: personer som får äldreomsorg upplever ofta att det är svårt att veta vad som konkret utlovas av verksamheten.

I regel finns ingen tydlig beskrivning av vad äldre personer och deras anhöriga kan förvänta sig av den äldreomsorg som erbjuds.

Enligt olika rapporter och utredningar brukar äldreomsorgen få goda betyg i lokala brukarundersökningar, men det finns brister bland annat i den individuella anpassningen av beslut om insatser. Sociala tillsynsrapporter och utredningar visar att det fortfarande finns generella brister inom äldreomsorgen när det gäller grundläggande värderingar och förhållningssätt, vilket i allra högsta grad är kvalitetsfrågor. Länsstyrelsernas samlade tillsyn visar att äldre personer inte ges tillräckligt utrymme att vara delaktiga i planeringen av de insatser som de beviljats.

Relationen och mötet mellan den äldre och omsorgspersonalen har stor betydelse för den äldre personens livskvalitet. Många situationer i äldreomsorgen ställer mycket stora krav på medarbetarnas förmåga att ge ett gott bemötande och visa empati. Vi vet att det finns en stor efterfrågan bland äldreomsorgens personal att arbeta med värdegrundsfrågor, det visar erfarenheterna av genomförda utbildningssatsningar.

I en kommande lagrådsremiss föreslår regeringen en rad åtgärder för att utveckla äldreomsorgen. Tre lagändringar är aktuella:

För det första: en bestämmelse i socialtjänstlagen (SoL) om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Värdegrunden innebär att socialtjänstens verksamhet ska inriktas på att den äldre personen får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Värdegrunden ska genomsyra arbetet i äldreomsorgen. En sådan värdegrund i verksamheten kan tydliggöra olika aspekter såsom integritet, till exempel privatliv och kroppslig integritet; självbestämmande, individanpassning och delaktighet; insatser av god kvalitet, gott bemötande samt att den äldre personen ska kunna känna trygghet.

Regeringen har avsatt 90 miljoner kronor för 2010 och därefter årligen 80 miljoner kronor bland annat för att implementera värdegrunden i äldreomsorgen. Det behövs ett bidrag till bland annat kompetensutveckling av främst arbetsledare och biståndshandläggare, men också till ett handlednings- och informationsmaterial. Resurstillskottet ska finansiera utbildning för cirka 5.000 arbetsledare och cirka 2.500 biståndshandläggare över hela landet.

För det andra: en bestämmelse i SoL om att den äldre personen, så långt möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Syftet är främst att underlätta äldre personers inflytande över innehållet och utformningen av hemtjänstinsatserna. Men möjligheten att kunna påverka insatsernas utformning bör finnas oavsett om personen bor hemma eller i särskilt boende.

Genom lagändringen vill regeringen stödja och förstärka en utveckling som redan pågår i olika kommuners hemtjänst. Ett rambeslut om tid grundat på den enskildes behov kan innebära större frihet för äldre personer att avgöra när de beviljade insatserna ska utföras och vad insatserna ska bestå i. Denna lagändring tillsammans med regeringens övriga valfrihetsreformer kommer kunna underlätta för äldre att få välja och att ha reell delaktighet.

För det tredje: en lagändring som ger kommunerna befogenhet att lämna kompensation till en enskild person. Förutsättningen för denna befogenhet är att kommunen inte klarat av att ge ett beslut i tid eller om kommunen inte kunnat ge en enskild person det bistånd som socialnämnden garanterat.

Många äldre personer som är i behov av insatser inom äldreomsorgen har av olika skäl svårt att framföra kritik och att hävda sin rätt. För de kommuner som så önskar finns nu ett instrument för att tydliggöra för brukare och övriga medborgare att individens behov ska respekteras. Den föreslagna befogenheten innebär dock inte någon förändring av kommunens ansvar enligt andra bestämmelser.

Lagändringen stärker framför allt möjligheten att upprätta lokala värdighetsgarantier. Värdighetsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande att värdighetsgarantier ska utformas lokalt. Regeringen gör samma bedömning: de kvalitetsnivåer som behöver finnas inom äldreomsorgen är i första hand varje kommuns ansvar.

Att garantin bör vara lokal bärs också upp av det faktum att garantin bör vara den ansvariga huvudmannens utfästelse gentemot den äldre personen som omfattas av socialtjänstens verksamhet. Regeringen avser att stödja upprättandet av värdighetsgarantier. Under det kommande året kommer regeringen – i samarbete med Sveriges Kommuner och landsting – därför att ge de statliga stimulansbidragen till äldreomsorgen en mer prestationsbaserad inriktning. Ett syfte är bland annat att skapa incitament för kommunerna att upprätta lokala värdighetsgarantier.

En lokal värdighetsgaranti bör innehålla en konkret beskrivning av vad äldre personer, deras anhöriga och övriga kommun­invånare kan förvänta sig av de tjänster som kommunen erbjuder inom äldreomsorgen. Vidare kan garantin innehålla ett förtydligande och en konkretisering av hur kommunen arbetar med lagreglerade, nationella krav och hur man arbetar med Socialstyrelsens föreskrifter.

Förutom en ökad tydlighet om vilken service man kan förvänta sig kan en lokal garanti även bidra till kvalitetsutveckling genom att äldreomsorgens medarbetare får en tydligare bild av sina arbetsuppgifter.

Under mandatperioden har regeringen avsatt mer än fem miljarder kronor till äldreomsorgen i öronmärkta tillskott. Ett investeringsstöd för byggande av äldrebostäder har införts, liksom en lag om valfrihetssystem (Lov) som flyttar makt från politiker till de äldre. Öppna jämförelser av äldreomsorgens kvalitet har för första gången börjat göras – där också de äldre själva tillfrågas om hur de bedömer kvaliteten.

Stödet till personer som vårdar anhöriga har tydliggjorts i lag. Dessa åtgärder och lagrådsremissens förslag ingår i alliansregeringens arbete för ett perspektivskifte i synen på äldre personer och på åldrandet.

Åldrandet är ett naturligt skede i livet, och en viktig uppgift för äldreomsorgen är att stödja äldre till att kunna leva sitt liv utifrån den person hon eller han är, också när vård och omsorg behövs.

Maria Larsson
äldre- och folkhälsominister (KD)