Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

"Nu stoppar vi komvux som gräddfil till högskolan"

I dag fattar regeringen beslut om att ändra reglerna för intagning till högskolan. Det ska inte längre gå att skaffa sig en attraktiv högskoleplats - till exempel inom läkarutbildningen - genom att läsa upp gymnasiebetyg på komvux. Reglerna för så kallad konkurrenskomplettering via komvux skrivs om helt. Vi vill bekämpa frestelsen att ta lättvindigt på gymnasietiden och räkna med ett fjärde år på komvux, skriver ungdomsminister Lena Hallengren och utbildningsminister Leif Pagrotsky. Den som höjt betyg på komvux ska aldrig gå före den som sökt in på sina gymnasiebetyg. Reformen ska öka rättvisan. Det har varit femton gånger vanligare att barn till högre tjänstemän och akademiker höjt betygen till högsta nivå på komvux, än barn från arbetarklassen.

Nu fattar regeringen beslut om förändrade antagningsregler för universitet och högskolor. Taktikval motverkas medan ansträngning och förkovran belönas. Den som konkurrenskompletterar, det vill säga i efterhand läser upp godkända gymnasiebetyg på komvux, ska inte längre kunna gå före i kön till universitet och högskolor. Vi har eftersträvat rättvisare, tydligare och förenklade regler som signalerar att goda kunskaper lönar sig.

Var fjärde nybörjarstudent har konkurrenskompletterat i dag. På de mest attraktiva utbildningarna, som till exempel läkarprogrammet, är dock andelen klart högre. Tre fjärdedelar av alla med högsta gymnasiebetyg (20,0 poäng) har konkurrenskompletterat.

Regeringen har redan genomfört uppstramningar av tillträdet till vuxenutbildningen för att ge de personer som har störst behov och brister i sin utbildning företräde. Därigenom har konkurrenskompletteringen minskat från 35 procent till 26 procent av alla nybörjarstudenter. Det är bra men det räcker inte.

Det viktigaste skälet till dagens beslut är att ge gymnasieeleverna en mycket tydlig signal om att arbetsinsatsen och studieresultaten under gymnasietiden har avgörande betydelse. Eleverna ska veta att ansträngningar i gymnasieskolan som ger goda kunskaper lönar sig väl inför fortsatta studier på universitet och högskolor. Vi vill bekämpa frestelsen att ta allt för lättvindigt på gymnasietiden för att i stället räkna med ett fjärde år på komvux.

Konkurrenskompletteringen ger heller inte studenterna bättre möjligheter att klara studierna. Forskaren Christina Cliffordsson från Göteborgs universitet har visat att konkurrenskomplettering ger "tomma" meriter som inte ökar högskolestudenternas resultat.

Vi har inte råd att slösa bort ett år av unga människors liv. Vi har inte råd att komvuxplatser upptas av unga människor med nyligen fullföljda gymnasiestudier. Vi har inte råd med att högskoleantagningen snedvrids av uppblåsta betyg utan prognosvärde för framtida studier.

Vi kan inte acceptera att möjligheterna att studera vid universitet och högskola skiljer beroende på vilka möjligheter kommunen erbjuder att läsa upp betyg inom vuxenutbildningen. Vi måste sluta missgynna sökande med utländsk gymnasieutbildning som inte kan konkurrenskomplettera.

Framför allt kan vi inte acceptera att konkurrenskompletteringen starkt missgynnar ungdomar från studieovana miljöer. Konkurrensen är så hård att enbart personer med högsta möjliga betyg kommer in på läkarprogrammet. Forskning av Allan Svensson och Bo Nielsen vid Göteborgs universitet visar att det är femton, säger femton, gånger fler barn till högre tjänstemän och akademiker än barn till arbetare som kompletterat upp till högsta gymnasiebetyg.

Vuxenutbildningen har en mycket viktig plats inom det livslånga lärandet. Staten satsar årligen 1,8 miljarder kronor, exklusive studiestöd, i riktade medel till platser inom den kommunala vuxenutbildningen. Dessa platser ska inte tas i anspråk av unga som lämnat gymnasiet och som egentligen önskar gå vidare till högskola eller universitetsutbildning.

Vuxenutbildningen är till för dem som av olika skäl inte kunnat genomföra grundskole- eller gymnasiestudier, som vill fylla på med kunskaper eller byta yrkesbana senare i livet. Den som skaffar sig sin gymnasieutbildning inom vuxenutbildningen ska givetvis ha samma möjligheter till att fortsätta utbilda sig på högskolan.

För de elever som börjar sin gymnasieutbildning hösten 2007 innebär regeringens beslut att följande regler kommer att gälla, det vill säga från högskoleantagningen hösten 2010:

Sökande som enbart har betyg från gymnasieskolan eller som i huvudsak (2/3) gjort sin gymnasieutbildning på komvux prövas i en grupp.

Sökande som har kompletterat sina betyg konkurrerar enbart mot varandra. De kan därmed inte slå ut sökande i gruppen med "rena betyg".

Sökande med utländska betyg konkurrerar enbart inom sin grupp.

Antalet platser i varje grupp beror på gruppens storlek. För att ytterligare stärka värdet av insatsen i gymnasieskolan flyttas en tredjedel av platserna från gruppen med kompletterade betyg till den första gruppen med "rena betyg".

Vi förutser kraftfulla effekter av de nya spelreglerna. Ingen kommer längre att kunna höja upp sina betyg för att därigenom kunna gå före en person med rena gymnasie- eller komvuxbetyg. Därmed kommer antalet med högsta betyg att sjunka med över 70 procent. Vi får en mer rättvis, mer effektiv och mer kunskapsorienterad antagning till högskolan.

Konkurrenskompletteringen har missgynnat den som velat gå direkt från gymnasieskolan till högre utbildning. De nya reglerna förbättrar därmed möjligheterna till högskolestudier för de unga vilket är ett centralt mål för regeringen. Regeringen har också ett långsiktigt mål om att femtio procent av en årskull ska ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Detta mål ligger fast.

De närmaste åren kommer en väldig våg av unga mot universitet och högskolor. I sin färska befolkningsprognos skriver SCB i ett avsnitt med rubriken "Fler ungdomar och stort behov av högskoleplatser inom tio år" om den snabba ökningen av antalet unga och den utmaning det innebär för högskolan. "År 2013 kommer antalet ungdomar i 20-24 års ålder att ha ökat från dagens 530 000 till drygt 650 000, det vill säga en ökning med 24 procent." Mot den bakgrunden menar vi att inget kan vara viktigare än att öka utbildningsmöjligheterna för de unga.

Debattens fokus måste därför riktas mot dem som vill göra stora nedskärningar i det livslånga lärandet och på ungas möjligheter att studera på universitet och högskolor. De borgerliga partiernas gemensamma motion om vårpropositionen fokuserar på ett skattesänkningspaket om 52 miljarder kronor. Den borgerliga skattesänkningen första året är större än de offentliga kostnaderna för vuxenutbildningen, utbildningen vid universitet och högskolor samt allt studiestöd.

Den borgerliga alliansen föreslår i denna motion nedskärningar inom universitet och högskolor samt vuxenutbildning på sammanlagt 3,91 miljarder kronor. Knappt en tredjedel av detta belopp, 1,29 miljarder kronor, återförs till olika ändamål inom utbildningssektorn. Beloppen är tagna direkt ur deras gemensamma motion. Netto gör alltså de borgerliga partierna en besparing på 2,62 miljarder kronor på utbildning! Det är en mycket anmärkningsvärd politik som skulle bryta en lång period av investeringar i kunskap. Vi vågar påstå att Sverige skulle isolera sig internationellt med en politik som möter framtidens utmaningar med planmässigt sänkta ambitioner i fråga om utbildningsmöjligheterna.

En central del av det borgerliga besparingsprogrammet inom utbildningen är en neddragning med 17 500 högskoleplatser. Denna nedskärning på högskolan ska alltså genomföras trots att det finns mer än två sökande till varje utbildningsplats hösten 2006. Trots att sextio procent av gymnasieeleverna vill läsa vidare. Trots att antalet 20-åringar ökar med över 30 procent från starten av denna mandatperiod till slutet av nästa mandatperiod. Trots att efterfrågan på den välutbildade arbetskraften ökar kraftigt och akademikerarbetslösheten minskar.

Vi vill också tydliggöra att det borgerliga förslaget inte handlar om en framtida utbyggnad utan om att skära bort reella utbildningsplatser som i dag finns på universitet och högskolor.

Det är alltså 17 500 studenter som måste bort från universitet och högskolor. Det innebär att bara 37-38 procent av dem som är födda 1990 kan gå vidare till högskolan. Detta ska jämföras med årskullen som är födda 1980 där runt 46 procent kan studera på högskolor och universitet. Nedskärningen på universitet och högskolor blir dessutom ett slag mot universitetslärarna - jämfört med i år måste någonstans mellan två- och tretusen lärare avskedas för att klara miljardnedskärningen.

Vi har inte vid ett enda tillfälle mött en enda borgerlig politiker som stått upp med rak rygg och försvarat innehållet i denna motion undertecknad av de borgerliga partiledarna. Och då har vi debatterat frågan med partiernas ledande utbildningspolitiker. Saken är nämligen den att partierna dels har en motion med vad de kommit överens om och dels var sin motion med förslag som de andra borgerliga partierna förkastat. I partiernas egna motioner försöker man gömma undan obehagliga nedskärningar som man kommit överens om för att sänka skatten och låtsas nu som om pengarna kan användas en gång till. Vi som varit med förr kan vittna om vart sådana överbud leder.
LENA HALLENGREN
LEIF PAGROTSKY

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.