Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Nu växer en ny bild av Sverige fram i omvärlden”

Regeringen i Davos: Sveriges samhällsbygge och starka ekonomi väcker nyfikenhet i en kristyngd omvärld.

Krisdrabbade länder blickar nu mot Sverige för att lära av oss. Förutom hörnstenarna för ekonomin är det reformpolitiken för fler i arbete som väcker intresse. Det är en ny bild av Sverige som växer fram och vi möts allt oftare av positiva kommentarer och ryggdunkningar. Men berömmet får inte förleda oss att tro att vi är färdiga, skriver stats-, finans-, utrikes- och biståndsministrarna.

Det rapporteras nu mycket om Sverige runt om i världen. På internationella möten möts vi allt oftare av positiva kommentarer och ibland ryggdunkningar. Förklaringen är att vår ekonomi och samhällsmodell sticker ut jämfört med andra kristyngda länder. Starka offentliga finanser, höga tillväxttal och en arbetslöshet som gradvis sjunker gör Sverige delvis unikt i internationella jämförelser.

Även vårt samhällsbygge väcker nyfikenhet. Vi har i Sverige inte de djupa klyftor som i andra samhällen skapar sociala spänningar. I stället finns här en stor tilltro människor emellan som skapar både trygghet och möjlighet till utveckling. Här finns en väl utbyggd välfärd som utjämnar livschanser. Vi ställer ett ömsesidigt krav på ansvarstagande från såväl arbetsgivare som arbetstagare, samtidigt som vi är hem för många framgångsrika och innovativa exportorienterade företag. Våra offentliga institutioner är förhållandevis effektiva, vi har minimal korruption och till skillnad från stora delar av vår omvärld även ett växande förtroende för politiken och politiska företrädare.

Sverige har också en stor styrka i att vara ett jämställt samhälle. En bra barnomsorg och förskola har möjliggjort för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden på mer lika villkor. Det skapar inte bara ökad personlig frihet, utan också högre tillväxt och utveckling.

De kommande dagarna möts företrädare för politik, närings- och samhällsliv i den schweiziska vinterorten Davos för samtal och diskussioner. På agendan står en rad aktuella frågor och utmaningar. En central programpunkt är också den nor­diska modellen, där bland annat Sverige står i centrum. Detta är självklart glädjande och ger skäl att känna stolthet.

I denna yra av glada tillrop, där vår ekonomis styrka liknats vid Pippi Långstrumps, är det viktigt att komma ihåg att vår starka position bygger på ett långsiktigt reformarbete som ibland varit mycket krävande. Sverige har dragit viktiga slutsatser av tidigare kriser som drabbat oss. Regeringar oavsett färg har under de senaste decennierna vidtagit nödvändiga åtgärder för att bygga Sverige starkare och mer motståndskraftigt mot såväl globaliseringens utmaningar som krisers svallvågor, utan att vi gett avkall på kärnan i den svenska samhällsmodellen.

I 1990-talskrisens spår lades ett antal centrala grundstenar för att föra Sverige till fast mark. En självständig riksbank, tydliga regler för finanspolitiken och pensionsreformen var de kanske viktigaste delarna. EU-medlemskapets betydelse ska inte underskattas för utvecklingen av såväl lagar och regelverk som tänkesätt. Till det ska även läggas flera betydande avregleringar och privatiseringar som öppnat nya möjligheter för svensk ekonomi. Allt detta har varit betydelsefullt för Sveriges utveckling, men räcker inte som förklaring till Sveriges starka position här och nu.

Under 1990-talskrisen föll den samlade produktionen (BNP) kraftigt tre år i rad och sysselsättningen minskade med 11 procent. Budgetunderskotten låg samtidigt på runt 10 procent av BNP i flera år och statsskulden ökade från runt 45 procent till nära 80 procent av BNP. I krisens spår följde nedskärningar, skattehöjningar och social utslagning.

Så har det inte blivit den här gången. Vi undgick att låsa stora summor vid subventioner som industristöd och bankstöd. I stället har Sverige visat förmåga att ta ansvar för de offentliga finanserna och samtidigt föra både en aktiv arbetsmarknadspolitik och tillföra välfärdens kärnverksamheter stora tillskott. Statsskulden är i dag lägre än 2006 och över 100 000 fler är sysselsatta nu jämfört med före finanskrisen.

Krisdrabbade länder blickar nu mot Sverige för att lära av vårt exempel. Det är samtidigt inte bara hörnstenarna för ekonomin som väcker intresse. Nyfikenhet finns också kring den reformpolitik för fler i arbete som tydligt bidragit till att krisens effekter blivit mindre än många väntade sig. Bilden av ett land med världsmästartiteln i skattetryck för låg- och medelinkomsttagare, en stelbent arbetsmarknad och socialförsäkringssystem som slussade ut människor i sjukskrivning och förtidspension håller på att förändras.

På kort tid har det svenska skattetrycket för framför allt låg och medelinkomsttagare sjunkit märkbart. Totalt motsvarar jobbskatteavdragets genomförda steg och uttalade reformambitioner cirka 2 procent av BNP 2011. Sverige ligger därmed långt framme i ambitionen att utforma sina inkomstskatter på ett sätt som motverkar marginaleffekter, fattigdomsfällor och varaktigt höjer sysselsättningen.

Även arbetsmarknadspolitiken har lagts om för att fokusera på aktivitet och omställning. Tillsammans med tydligare krav och regler för transfereringar och bidragsutbetalningar har det tydligt sänkt trösklarna till arbetsmarknaden. Reformerna inom sjukförsäkringen, med bättre stöd och fler vägar tillbaka, innebär därtill att Sverige på kort tid lämnat bottenplaceringen som västvärldens mest sjukskrivna land.

I en tid då andra länder agerat för mer av stängda gränser och protektionism utgör Sverige också ett tydligt undantag. Vi har ett grundmurat anseende i arbetet för frihandel och rivna gränshinder. Därtill har Sverige visat att det som liten och handelsberoende ekonomi går att hävda sig relativt väl i den hårdnande globala konkurrensen. Internationellt rankas vi i världstopp när det gäller faktorer som konkurrenskraft, teknologi och innovationsklimat. Sveriges forskningssatsningar på nästan 4 procent av BNP överträffas därtill bara av Israel i OECD:s statistik.

I allt detta ryms den bild av Sverige som nu växer fram i vår omvärld. Det är en delvis ny Sverigebild som utmanar vad omvärlden lärt sig se i Sverige och vart vi är på väg. Vi är övertygade om att vårt land har värdefulla erfarenheter att dela med sig av gällande det arbete som har fört oss dit vi är i dag. Samtidigt måste vi våga vara tydliga med att den starka position vi nu besitter inte har vuxit fram av sig själv eller kommer att bestå utan fortsatta samhällsreformer.

Vi har i vår egen nära historia och omvärld tydliga exempel på hur snabbt framgång kan bytas i nedgång. Därför får vi inte låta oss förledas av berömmet om att vi är färdiga. Vi får inte slå oss till ro. Sverige har ett antal centrala utmaningar att hantera.

Vi måste säkerställa att vi åter når överskott i de offentliga finanserna så att vi är rustade inför nästa kris. Vi måste dessutom vårda återhämtningen och ytterligare föra Sverige mot full sysselsättning. Trots en stark sysselsättningstillväxt är arbetslösheten alldeles för hög. Arbetslinjen och en väl fungerande arbetsmarknad är även fortsättningsvis helt avgörande för att minska utanförskapet. Fortsatta reformer ska bidra till varaktigt hög sysselsättning, främja hög produktivitetstillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Konkret handlar det om att fortsätta arbetet med att skapa goda villkor för utbildning, forskning, entreprenörskap, innovationer och företagande. Vikten av ansvarstagande och reformer kan inte nog understrykas. I en värld där finanskrisen fortsatt gör sig påmind blir detta Sveriges viktigaste budskap.


Fredrik Reinfeldt
statsminister

Anders Borg
finansminister

Carl Bildt
utrikesminister

Gunilla Carlsson
biståndsminister

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.