DN Debatt

”Nu vidtar intensivt arbete för nya alliansförslag i höst”

Foto: Henrik Montgomery/TT

Tillväxt, jobb och sammanhållning i fokus. I vårbudgeten presenterar regeringen satsningar som uppgår till 5 miljarder 2015 och successivt ökar till 8 miljarder 2018, finansierade krona för krona. De kommer att följas av fler alliansförslag i samband med höstens val, skriver finansminister Anders Borg (M).

I dag, onsdag, presenterar regeringen den ekonomiska vårpropositionen. Det är den 16:e budgetproposition och ekonomisk vårproposition som alliansregeringen lägger på riksdagens bord. Huvuddelen av dessa har tagits fram under år som präglats av den djupaste globala ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Detta har varit vägledande för politikens riktning - att stötta jobben - och understrukit behovet av en regering som tar ansvar för offentliga finanser. Svensk ekonomi är starkare än 2006 och starkare än jämförbara länder. Nu ställs stora krav på politiken för att klara av nödvändiga reformer för tillväxt och jobb inom ramen för hållbara offentliga finanser som kommer tillbaka till balans och överskott.

Den utdragna internationella lågkonjunkturen bedöms nu klinga av och det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi. Tillväxten väntas bli 2,7 procent i år och 3,3 procent nästa år. Risken för en svagare internationell utveckling är alltjämt betydande även om den har minskat något jämfört med för ett år sedan. Det råder osäkerhet om det europeiska banksystemet och förmågan att stötta det vid en kris. Utvecklingen kan även väsentligt försvagas om situationen i Ukraina allvarligt skulle förvärras.

Den förväntade återhämtningen gör att finanspolitiken går in i en ny fas. När konjunkturläget förbättras avtar successivt behovet att med finanspolitiken stötta jobben. Den svenska ekonomin har genom åren visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen tyngt världsekonomin. En viktig förklaring till att Sverige klarat krisen bättre än de flesta jämförbara länder är att vi före krisen hade byggt upp stora överskott i de offentliga finanserna. Vi ska nu återigen bygga upp skyddsvallarna runt svensk ekonomi och återvända till överskott. Det är avgörande för att vi också vid nästa kris ska kunna värna jobb och välfärd. Som en liten och öppen ekonomi är vi ständigt sårbara för ekonomiska orkaner som sveper över världen. Dessutom har Sverige ett av Europas största banksystem och hushållen är högt skuldsatta, vilket ökar sårbarheten ytterligare. Det ställer krav på starka skyddsvallar.

Behovet av skyddsvallar kommer framöver att vara större än tidigare eftersom offentliga finanser i omvärlden är i betydligt sämre skick i dag och de kommande åren. Skuldnivåerna har ökat kraftigt bland världens ledande ekonomier sedan finanskrisen inleddes. I eurozonen uppgår den i dag till 90 procent av BNP. I USA och Japan har de stigit till 100 respektive 240 procent. Det ska jämföras med Sverige under 1990-talskrisen då skulden steg upp till över 70 procent vilket begränsade politiken kraftigt. När nästa kris inträffar, för det vet vi att den förr eller senare gör, kommer möjligheten för världens länder att motverka den med aktiva åtgärder vara mindre än vid tidigare kriser. Sverige kan därmed inte räkna med någon tydlig draghjälp från omvärlden.

Detta är tydliga motiv till varför överskottmålet ska ligga fast under nästa mandatperiod. Det finansiella sparandet bör därför, i enlighet med nuvarande prognos, återvända till överskott på över 1 procent när resursutnyttjandet går mot balans 2018. Detta gäller under förutsättning att ingen ny allvarlig störning drabbar ekonomin som gör att finanspolitikens inriktning kan behöva omprövas.

Enligt Finansdepartementets prognos når den offentliga sektorns finansiella sparande gradvis når balans 2016 och förstärks till 1,2 procent av BNP 2018. Det krävs dock att den ännu relativt svaga återhämtningen får fäste och fler kommer i arbete. En förändrad inriktning på finanspolitiken med kraftiga skattehöjningar på jobb och transporter som för att finansiera höjda nivåer och minskade kontroller i bidragssystemen skulle allvarligt hota återhämtningen, både på arbetsmarknaden och av offentliga finanser. Sverige skulle därmed hamna i en avsevärt sämre sits inför kommande år.

Regeringen har under krisen stöttat jobben med både temporära stimulansåtgärder och åtgärder som långsiktigt förbättrat tillväxtmöjligheterna. Detta har gjort att Sverige haft en mer gynnsam utveckling på arbetsmarknaden jämfört med jämförbara länder. Antalet sysselsatta har ökat snabbare än i nästan alla jämförbara länder och är över 250.000 fler i dag än 2006. Sverige har nu tillsammans med Nederländerna högst sysselsättningsgrad i EU. Utanförskapet har samtidigt, trots krisen, minskat med uppemot 200.000 personer sedan 2006. Sedan 2006 har resurserna till vård, skola och omsorg ökat mer än vad som krävs för att kompensera för stigande priser och löner och mer än vad som krävs för att möta den demografiska utvecklingen.

Att Sverige klarat krisen, arbetsmarknaden och tillväxten bättre än de flesta jämförbara länder förtar inte utmaningen framöver. Vi presenterar i dag den ekonomiska vårpropositionen med reformer som framför allt syftar till att öka kunskapen för att stärka arbetskraften och därmed den långsiktiga sysselsättningen. Satsningarna uppgår till 5 miljarder kronor 2015, och ökar successivt till 8 miljarder kronor 2018. De finansieras krona för krona med bland annat höjd skatt på alkohol, tobak och fordon, samt en begränsning av avdraget för privat pensionssparande som från och med 2016 slopas helt.

Framöver väntar nu ett intensivt arbete med att arbeta fram förslag som Alliansen avser presentera i samband med höstens val. Det handlar om att slå in på en stabil väg framåt där tillväxt, jobb och välfärd kan stärkas och komma fler till del:

Jobben. Att slå vakt om drivkrafter för att arbeta och stärka arbetskraften är avgörande för ökad sysselsättning. Satsningar på kunskap, förbättrade villkor för företag att växa och en bättre matchning är centrala utmaningar framöver. Därför avser vi gå fram med förslag som stärker arbetskraften och möjligheten att anställa. Det pågår ett intensivt arbete för att ytterligare stötta dem som står långt ifrån jobb och för att förenkla för företag. Så kan Sverige utvecklas ytterligare under åren framöver.

Tillväxtinvesteringar. För att Sverige fortsatt ska vara ett land som framgångsrikt kan konkurrera internationellt är det centralt att prioritera investeringar som stärker långsiktig tillväxt. För att arbetsmarknaden ska fungera bättre och för att dämpa risken för en på sikt ohållbar bostadsprisutveckling och skuldökning bland hushållen är det viktigt att bostäderna blir fler.

Sammanhållning. Alla ska få del av den tillväxt och välfärd som skapas. Fortsatta satsningar på skolan är prioriterat. För att minska den ekonomiska utsattheten och värna sammanhållningen och ett samhälle som håller ihop avser regeringen att fortsätta genomföra åtgärder riktade till grupper med svag ekonomi eller större försörjningsbörda.

Stabilitet och motståndskraft mot kriser är avgörande för tillväxt i Sverige. Alliansen tar ansvar för en hållbar inriktning där jobben kan bli fler och välfärden komma alla till del. Överskottsmålet är centralt för att möta framtidens utmaningar. Det ger oss de skyddsvallar vi behöver för att värna jobb och välfärd i turbulenta tider.