Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Ny klimatlag behövs för att klara Sveriges utsläppsmål”

Nytänkande nödvändigt. Reinfeldt och Borg sköter klimatpolitiken som den grekiska regeringen sköter ekonomin. Det håller inte. Precis som ett budgettak var nödvändigt för att klara den ekonomiska krisen på 1990-talet, är ett utsläppstak nödvändigt för att möta klimathotet. Miljöpartiet påbörjar därför nu ett prioriterat arbete för att för att få alla riksdagens partier att enas om en klimatlag – ett klimatpolitiskt ramverk med samma ansvar, disciplin och långsiktighet som i den ekonomiska politiken, skriver Åsa Romson.

Mänskligheten är i full färd med att spränga planetens gränser för vad som är hållbart. Vår miljöförstöring och våra ökande utsläpp leder till global uppvärmning, att djur- och växtarter utrotas, att haven stiger och försuras, samt att färskvatten och jordbruksmark tar slut. Risken att vi överskrider gränsvärden som medför oåterkalleliga effekter är överhängande.

För att möta klimathotet och begränsa den globala uppvärmningen till max två grader måste världens utsläpp börja minska de närmaste åren. 2050 måste utsläppen vara nära noll. Först då har vi 50 procents chans att undvika en klimatkatastrof. Om detta är vetenskapen överens.

Även om utvecklingen är på väg åt fel håll så är det inte för sent. FN:s miljöprogram har visat att om världens alla länder investerar två procent av BNP inom tio sektorer, exempelvis energi, byggnader och industri, så skulle den globala ekonomin blomstra och klimathotet undvikas. Grundläggande för denna utveckling är att klimatansvar inte ses som en börda att fördela eller skjuta upp, utan som en möjlighet som skapar livskvalitet, nya jobb och tryggad välfärd.

Trots att vi i dag vet detta har Sverige inte en klimatpolitik värd namnet. Det föreslås inga nya åtgärder och det finns ingen plan för hur Sverige ska minska utsläppen till nära noll 2050. Det tydligaste beviset på detta är att Sveriges klimatutsläpp ökade med 11 procent 2010. Att regeringen skyller ökningen på högkonjunktur och kall vinter är ytterligare ett bevis på dess oförmåga att hantera klimatkrisen. Sanningen är att Sveriges utsläpp ökar på grund av obefintlig klimatpolitik, uteblivna framtidsinvesteringar, nästan gratis utsläpp inom EU:s utsläppshandel och årliga miljardsubventioner till miljöskadlig verksamhet.

Den klimatkris som vi står inför är minst lika allvarlig som de ekonomiska kriserna. Under den ekonomiska krisen på 90-talet tog Sverige sitt ansvar och införde ett finanspolitiskt ramverk med ett utgiftstak och ett överskottsmål. Detta för att skapa långsiktig stabilitet och trovärdighet. Ramverket har sedan dess hyllats av alla regeringar.

De senaste åren har klimatpolitiken behandlats lika oseriöst som statsbudgeten före 90-talets ekonomiska kris – helt utan det ansvar och den disciplin som krävs. Klyftan mellan vetenskap och politik har aldrig varit större. Politiken rör sig frikopplad från seriös granskning och långsiktighet. Regler för redovisning och måluppfyllelse saknas. Statistik och uppföljning dröjer flera år, styrmedel ännu längre.

Precis som ett budgettak var nödvändigt för att klara den ekonomiska krisen på 90-talet så är ett utsläppstak i dag nödvändigt för att möta klimathotet. I kontrast till detta har Sverige en regering där Reinfeldt och Borg sköter klimatpolitiken som den grekiska regeringen sköter ekonomin. Det håller inte, varken för Grekland eller för Sverige. Med samma disciplin och tillförlitlighet som Sveriges riksdag har enats om ansvar för statsbudgeten måste vi även börja ta ansvar för klimatpolitiken.

Miljöpartiet föreslår därför att riksdagspartierna på allvar diskuterar hur ett klimatpolitiskt ramverk kan införas i Sverige. Inspirationen till ett sådant ramverk kan hämtas från Storbritannien som 2008 antog motsvarande Climate Change Act. Lagen drevs fram av miljörörelsen tillsammans med allmänheten, facken och näringslivet. Lagen togs fram under Tony Blair och fortsätter att gälla under David Cameron.

En klimatlag och dess klimatpolitiska ramverk består av flera delar. Baserat på rekommendationer från ett självständigt klimat­politiskt råd antar riksdagen ett utsläppsmål på nära noll för 2050. Åren fram 2050 delas upp i budgetperioder, exempelvis på fem år. Budgetperiodernas utsläppstak antas tre perioder (femton år) i förväg och anger de utsläppsminskningar som varje regering måste förhålla sig till. Det är sedan upp till varje regering att välja styrmedel och åtgärder, utifrån vad som är mest klimat- och kostnadseffektivt. Utsläpps­taket reglerar alla utsläpp i Sverige, även den så kallade handlande sektorn. Utsläppsminskningar genom investeringar i andra länder redovisas separat. Det klimatpolitiska rådet följer även den vetenskapliga utvecklingen och föreslår utsläppstak, beräkningsmodeller, redovisningsmetoder, samt agerar rådgivande och granskande.

I Storbritannien har allmänheten, näringslivet och politikerna insett att långsiktigt klimatansvar är en möjlighet och en nödvändighet för livskvalitet, nya jobb och tryggad välfärd.

Runt om i världen ser vi samma sak – individer, företag och regioner som agerar klimat­smart och miljövänligt.

Sverige har världens bästa förutsättningar att ta verkligt klimatansvar. Vår utbyggda vattenkraft, långa kust, högteknologiska kompetens, moderna industri och jordbruk samt vårt goda renommé världen över ger oss möjligheter som få andra länder har.

De länder och företag som ligger steget före kommer att skörda framgångar. Sveriges moderna historia visar detta tydligt. Våra framgångar sedan 40-talet inom textil-, stål- och bilindustrin, möbler och design, innovation, förnybar energi, IT och telefoni samt musik visar vägen.

I december 2011 presenterade Johan Rockström och László Szombatfalvy (DN Debatt, 14/12) en Sifoundersökning som visar att 82 procent av svenska folket anser att klimat­förändringen är ett allvarligt hot mot mänskligheten. 76 procent anser att de politiska besluten i världen är otillräckliga för att avvärja risken för klimatkatastrofer. Det är samma svenska folk som gör sitt bästa i vardagen för att leva klimatsmart och miljövänligt; som byter ut sina glödlampor mot lågenergilampor, tycker tåget borde vara billigare än flyget, åker kollektivt och cyklar, återvinner, handlar ekologiskt och släcker ner på Earth Hour.

När mer än tre fjärdedelar av det svenska folket anser att de politiska besluten är otillräckliga måste vi politiker ta vårt ansvar och agera.

Vi föreslår därför att riksdagens alla partier enas om en klimatlag – ett klimatpolitiskt ramverk med samma ansvar, disciplin och långsiktighet som budgetlagen. Låt oss dra lärdom av de länder som har lyckats skapa brett förtroende för sin klimatpolitik. Låt oss tillsammans återskapa förtroendet för en aktiv klimatpolitik i Sverige.

Åsa Romson, språkrör (MP)