”Ny lovande kärnreaktor bör byggas i Oskarshamn”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Kärnkraftsoptimism. Utbyggnaden av svensk kärnkraft och vattenkraft gav oss en unik och koldioxidfri mix av elenergiproduktion, som omvärlden nu avundas oss. Sverige kan spela en viktig roll i utvecklingen av den fjärde generationens kärnkraft, som kommit långt i testanläggningar. Som en del i en sådan satsning bör en försöksreaktor byggas intill de nuvarande reaktorerna i Oskarshamn. Kommunen är positiv och ägaren, Oskarshamns kraftgrupp, är beredd att bidra med tomtmark, skriver Johan Hallén och Janne Wallenius.

Kärnkraftsoptimism. Utbyggnaden av svensk kärnkraft och vattenkraft gav oss en unik och koldioxidfri mix av elenergiproduktion, som omvärlden nu avundas oss. Sverige kan spela en viktig roll i utvecklingen av den fjärde generationens kärnkraft, som kommit långt i testanläggningar. Som en del i en sådan satsning bör en försöksreaktor byggas intill de nuvarande reaktorerna i Oskarshamn. Kommunen är positiv och ägaren, Oskarshamns kraftgrupp, är beredd att bidra med tomtmark, skriver Johan Hallén och Janne Wallenius.

Världens energibehov ökar nu snabbt. Utvecklingen i framför allt Asien talar för att tillgången till energi kommer att bli en av de största globala frågorna under lång tid framöver. Att tillgodose det växande energibehovet är en enorm utmaning, som blir än mer gigantisk om det ska ske utan ökade koldioxidutsläpp.

Ändå finns det grund för en viss optimism. Den tekniska utvecklingen är också snabb och det finns lösningar i sikte både när de gäller energieffektivitet och koldioxidfri energiproduktion, som påtagligt kan minska gapet mellan efterfrågan och tillgång.

Annons:

Sverige kan spela en viktig roll i denna spännande utveckling. Det har vi gjort förr. Genom rikliga vattentillgångar och företaget Aseas tekniska innovationer blev vi världsledande när det gällde produktion av el, kraftöverföring och effektiv och säker användning av el. Den traditionen bidrog till att Sverige på 1960- och 70-talen också blev världsledande på kärnkraft. I samverkan mellan Oskarshamns Kraftgrupp, Vattenfall, Asea Atom och Westinghouse byggdes den svenska kärnkraften ut. Det gav oss en unik och koldioxidfri mix av elenergiproduktion med hälften vattenkraft och hälften kärnkraft, som omvärlden nu avundas oss.

Kärnkraftsmotståndet stoppade inte byggandet av kärnkraftsprogrammets tolv reaktorer men väl huvuddelen av forskningen och teknikutvecklingen på området. Först i samband med slopandet av det så kallade tankeförbudet 2006 skedde en blygsam återstart av svensk forskning kring ny kärnkraft.

Vi representerar den akademiska forskningen inom det kärntekniska området och den intensiva teknikutveckling som parallellt pågår i privata företag. För oss är det uppenbart att en ny generation kärnkraftverk är en viktig del av lösningen på det globala problem vi här har beskrivit. På våra tekniska högskolor växer intresset för utbildningar i kärnteknik, liksom satsningarna på forskning. Det som en gång hette Asea Atom heter i dag Westinghouse, och är en del av Toshiba-koncernen. Med bas i Västerås är den svenska delen av företaget fortfarande en av Europas viktigaste aktörer inom kärnteknikområdet.

Vi tror att det finns anledning att fullfölja flera olika spår som nu testas inom energipolitiken. En rad uppslag om smartare energianvändning hör dit, liksom utveckling av solfångare och bränsleceller. Trots debatten om oljebrist kommer tillgången på fossilbränslen att vara så stor under årtionden framåt att behovet av att kunna separera koldioxiden ur utsläppen och lagra den kommer att vara stort. Däremot är vi mycket pessimistiska om möjligheterna att de väldiga satsningarna på fusionsforskning någonsin kommer att ge några positiva resultat.

Men ingen enskild lösning räcker för att både klara de gigantiskt växande behoven av främst elektricitet och problemen med att samtidigt få ner utsläppen av växthusgaser. Och inga realistiska energibalanser, som vi tagit del av, går ihop utan användning av kärnkraft. Därför är de framsteg som nu görs på det kärntekniska området mycket lovande.

Redan den tredje generationens kärnkraftverk som nu byggs, till exempel i Finland, Kina och USA, innebär en betydande höjning av säkerheten. Även om effekterna av naturkatastrofen som orsakade kärnkraftsolyckan i Japan 2011 blev mindre än vad man kunde befara i ljuset av de påfrestningar systemet utsattes för – den kanske värsta jordbävning som någonsin registrerats i kombination med en ovanligt kraftig tsunami – blev de långt större än de blivit med dagens teknik.

Den fjärde generationens kärnkraftverk, som nu kommit långt i laboratorier och testanläggningar, skulle innebära så totalt förändrade säkerhetsförutsättningar att debatten kring kärnkraften måste föras med helt nya förtecken. En nyckelfaktor är att ersätta vattenkylningen med någon bättre metod. Huvudspåren är natrium- eller blykylda reaktorer.

Det forskarna ställer i utsikt är att:

• Dagens kärnkraft skulle kunna drivas i 5.000 år utan att nytt uran behöver brytas.

• Det långlivade högaktiva avfallet kan minskas till en hundradel.

• Förvaringstiden för det högaktiva avfall som ändå uppstår kan kortas till en hundradel.

Fortfarande tycker många människor att utnyttjande av kärnkraft innebär ett för stort risktagande. Existensen av ett utbrett kärnkraftsmotstånd är en realitet som beslutsfattarna måste förhålla sig till. Därför måste akademi och företag tillsammans göra vad som står i deras makt för att radikalt förändra riskkalkylen för tekniken.

Sverige deltar nu i den internationella satsningen för att förverkliga visionen om den fjärde kärnkraftgenerationen. Vetenskapsrådet finansierar det så kallade Genius-samarbetet, som består av KTH, Chalmers och Uppsala universitet, med 36 miljoner kronor för studier av material, bränsle och säkerhet i blykylda reaktorer. Vetenskapsrådet utlyste i höstas 40 miljoner kronor för svenskt deltagande i ett franskt projekt – Astrid (Advanced Sodium Technological Reactor for Industrial Demonstration) – om fjärde generationens kärnkraft.

Men olika svenska institutioner och företag har så mycket kunskap på detta område att Sverige borde ta ett grepp för att få en mer framträdande roll. Både KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg har viktiga laboratorieresurser. Företaget Sandvik utvecklar i dag korrosionståliga stål för blyreaktorer. Westinghouse i Sverige har stor kunskap om hela bränslekedjan. Svensk Kärnbränslehantering (SKB) har tagit fram en modell för förvar av kärnbränsle som rönt positiv uppmärksamhet över hela världen.

Som en del i en sådan satsning anser vi att en försöksreaktor för fjärde generationens kärnkraft bör byggas i Sverige. En liten blykyld reaktor för forskningsändamål samt anläggningar för återvinning och tillverkning av bränsle bör byggas i anslutning till befintliga reaktorer i Oskarshamn. Kostnaden har beräknats till en miljard kronor. Den årliga kostnaden blir naturligtvis mindre och inte orimlig i förhållande till offentliga och privata forskningsbudgetar. En stor del bör komma från staten, men flera företag i Sverige och andra europeiska länder är säkert villiga att delta i investeringen.

Kommunstyrelsen i Oskarshamn är positivt inställd och ägaren till de befintliga verken och marken, Oskarshamns kraftgrupp, kan tänka sig att bidra med tomtmark. Närheten till mellanförvarsanläggningen för kärnbränsle som finns i Oskarshamn är naturligtvis en fördel.

Sverige har satsat mycket på energiforskning, men hittills lite på det område där vi traditionellt har unika förutsättningar, nämligen kärnkraft. Få länder i världen har så mycket kärnkraft per invånare som Sverige. Vi har också några företag i branschen som ligger i täten när det gäller teknisk utveckling. Både om man vill bidra till välståndet i världens fattigare delar genom att minska energibristen och om man månar om jobb och tillväxt i Sverige bör betydligt mer satsas på forskning och utveckling inom kärnteknik.

En försöksreaktor i Oskarshamn skulle vara ett mycket värdefullt inslag i en sådan framtidssatsning.

Johan Hallén, vd Westinghouse Sverige

Janne Wallenius, professor reaktorfysik KTH

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Oroliga har slagit larm i natt. Tre bränder i Stockholm med omnejd.

rinkebykravall_puffstor
Foto:DN

 Larm om bilbrand. När polis kom till platsen möttes de av stenkastning. 62  5 tweets  57 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

Forskningsinstitut har undersökt vilken stad i USA som har de minst lyckliga invånarna.  Mörk metropol. 14  2 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

manhattanpuff
Foto:TT/AFP
Annons:

 Ett av våra vanligaste piller. Forskare har jämfört läkemedlet med placebo. 8  7 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

 Hettan kvar. SMHI utökar klass 1-varningen till att gälla fler områden. 26  1 tweets  22 rekommendationer  3 rekommendationer

 Har fått nog av höga temperaturer. Stationen i Arvidsjaur hårt ansatt. 19  2 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

kontor144
Foto:Alamy

 Värmebölja i Sverige. Värme sänker din prestation och försämrar koncentration. 37  8 tweets  29 rekommendationer  0 rekommendationer

Hur är temperaturen på ditt jobb?

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: