Det finns stora skillnader i resultat mellan olika vårdgivare i den svenska sjukvården. Till exempel skiljer sig följsamheten till nationella behandlingsriktlinjer vid hjärtintensivvård avsevärt mellan sjukhusen. Detta i sin tur påverkar risken för död inom 30 dagar efter hjärtinfarkt. I det index för följsamhet som redovisas i kvalitetsregistret för hjärtintensivvård, Riks-HIA (2007), där högt värde indikerar hög följsamhet, får Linköping 7,5 poäng av totalt 9. Samtidigt är det tolv sjukhus som bara når upp till 2 poäng vardera.
Resultat som bygger på patientens upplevelse av vården varierar också kraftigt. Till exempel upplever bara 7 procent av patienterna på vårdcentralen i Boxholm att de har tillgång till ”sin egen” läkare, medan motsvarande siffra för Skänninge några mil bort är hela 94 procent, enligt en undersökning som genomfördes i februari 2009.
Få patienter känner till de skillnader som finns mellan vårdgivare. Ännu färre vet var de kan hitta uppgifter om detta. Så länge utvecklingen mot ökade möjligheter till vårdval inom sjukvården inte paras med användarvänlig information om vårdgivarnas resultat har patienterna endast begränsad nytta av valfriheten. Den information som finns är ofta inte patientanpassad. Den kan därför skapa osäkerhet och leda till missförstånd och ryktesspridning.
I dag lanseras en webbplats – OmVård.se – för öppen och användarvänlig redovisning av vårdens resultat. Här finns på vårdgivarnivå information om medicinska resultat, tillgänglighet och patientupplevd kvalitet. Att på en och samma webbplats sammanföra tillgänglig information om vårdens resultat från hela landet och presentera den på ett sätt som anpassas till patientens behov och kunskaper fyller ett tomrum i den svenska sjukvården. Patienterna får ett underlag för upplysta val, men ännu viktigare: själva tillgängliggörandet av kvalitetsredovisningar leder till förbättrade medicinska resultat.
Det finns i Sverige en lång tradition inom den medicinska professionen att registrera vårdresultat för att kunna arbeta med kvalitetsutveckling, finna de bästa behandlingsmetoderna och stimulera dem som har sämre resultat till förbättring. Mycket data är samlade i nationella kvalitetsregister, och på annat håll finns även uppföljning av väntetider, patientenkäter, vårdinfektioner och annan värdefull information.
Vad som finns och hur det används ser olika ut i olika delar av Sverige, men sammantaget ger registren och övriga data en allt bättre bild av vårdens resultat. Informationen är dock i första hand inriktad och utformad för internt bruk, det vill säga för dem som arbetar i vården, och når därför inte fram till patienterna.
Utvecklingen mot en öppen och för patienterna anpassad redovisning av vårdens resultat har kommit längre i andra jämförbara länder, exempelvis Storbritannien och övriga skandinaviska länder. Varför ser det då ut som det gör?
Det finns ett antal samverkande faktorer som gör att utvecklingen i Sverige släpat efter. För det första finns det en skepsis hos många läkare att göra uppgifterna i till exempel de medicinska kvalitetsregistren mer tillgängliga för patienterna. En orsak till detta är att det kan finnas brister i de data som presenteras, en annan är att patienterna kan misstolka informationen. För det andra har många landstingspolitiker inte haft tillräckligt intresse för patientanpassad – och politikeranpassad – information. För det tredje har staten – och ytterst de nationella politikerna – inte velat utmana vare sig läkarna eller det landstingskommunala självstyret. Därför har man hittills avstått från att införa och finansiera ett nationellt system med en öppen och samlad redovisning av vårdens resultat som är anpassad till patientens behov.
Bakom det initiativ som presenteras i dag står Svenskt näringsliv, IT-företaget Sanocore och OmVård.se:s medicinska råd. Vi bedömer att vården har mycket att vinna på att göra den information som faktiskt finns öppen och tillgänglig för patienterna. Det är naturligtvis viktigt att jämförelserna är så rättvisande som möjligt. Därför redovisar Sanocore data endast från sådana kvalitetsregister som kommit långt i utvecklingen. Genom att göra informationen tillgänglig för patienten förbättras möjligheterna att involvera patienten som en part i vården, med förmåga att förstå och tolka information om kvalitet och resultat. Studier visar att när patienten tar aktiv del i vården blir resultatet bättre.
Det handlar också om att stärka arbetet med kvalitetsuppföljning så att det kan utvecklas i snabbare takt än i dag. Att få bekräftelse på ett intensivt kvalitetsutvecklingsarbete i form av goda resultat och positiva patientomdömen lyfter och stärker utvecklingsviljan. Tidigare erfarenheter visar också att mindre goda resultat ofta kan verka som en sporre snarare än något destruktivt. Att öppet redovisa resultat på klinik-/vårdcentralnivå är även en möjlighet att synliggöra personalens arbete, vilket kan stärka yrkesstoltheten.
Forskning visar att jämförelser som är öppna för allmänheten driver på utvecklingen på flera fronter. I Storbritannien startade det privata initiativet Dr Foster Health just för att redovisa kvalitetsdata för vården. Detta blev en ögonöppnare för många. Allmänheten fick i mycket högre grad se de skillnader som finns, och kunde ställa krav på förändringar. Det uppstod en omfattande diskussion om mätningarna och resultatet: vad som mättes, hur det mättes och varför det mättes. Storbritanniens offentliga vårdorganisation, NHS, insåg att den borde tillhandahålla en liknande tjänst, nuvarande NHS Choices. I dag existerar Dr Foster Health och NHS Choices sida vid sida.
På liknande sätt vill vi att OmVård.se ska bli en katalysator för det nationella arbetet med jämförelser riktade till patienter, där erfarenheterna från projektet ytterligare kan öka delaktigheten och öppenheten. Då har vi på riktigt stärkt patientens ställning i vården.
Magna Andreen Sachs
docent i anestesiologi, ordförande i Svenskt Forum för Vårdkvalitet
Johan Calltorp
professor i hälso- och sjukvårdsadministration
Anders Morin
ansvarig Välfärdspolitik, Svenskt näringsliv
Nina Rehnqvist
adjungerad professor i kardiologi,
ordförande i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)
Pontus Österberg
vd Sanocore