Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Nya rasisminstitutet alltför styrt av politiska agendan”

Foto: Fredrik Sandberg/TT, Vilhelm Stokstad/TT

Forskningsinstitut invigs i dag. Den nationella satsningen på rasismforskning håller för låg kvalitet, och inriktningen på våldsbejakande extremism är djupt problematisk. Vi vill inte legitimera det nya Segerstedtinstitutets verksamhet som den nu formulerats. Därför avböjer vi att närvara vid invigningen, skriver 18 Göteborgsbaserade forskare.

I dag invigs Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Institutet har mötts av massiv kritik från forskare runt om i Sverige. Vi som undertecknar denna artikel är alla Göteborgsbaserade forskare. Vi kritiserade i Göteborgs-Posten redan den 14 juni utformandet av institutet. Efter ett svar från den tillsatta arbetsgruppen skrev vi ytterligare en artikel (G-P den 19 juni). Till denna kritiska slutreplik anslöt sig hundra forskare med anknytning till svensk och internationell rasismforskning.

Massiv kritik riktades mot Segerstedtinstitutet, vars uppdrag först hade formulerats i regeringsförklaringen hösten 2014 som ett centrum för forskning om rasism. Kritikens kärna utgjordes av vår oro över att perspektiv som i dag är drivande inom forskningsfältet och som problematiserar de strukturer som skapar rasism både historiskt och i vår egen tid skulle marginaliseras i och med utformningen av institutet.

Vi ställde även en rad frågor till den ansvariga regeringen och universitetsledningen kring satsningens samarbete med Toleransprojektet från Kungälvs kommun. Hur kom det sig att ett kommunalt projekt som inte grundar sig i vetenskaplig forskning skulle utgöra grunden för en satsning på forskning och pedagogik mot rasism? Vi menade i vår kritik att den svaga vetenskapliga grunden som det tänkta institutet byggde på skulle utarma satsningens kvalitet och undrade hur tillsättningen av arbetsgruppen gått till, då kriterier gällande erfarenhet och representation lyste med sin frånvaro. Dessa frågor står fortfarande obesvarade.

Mot bakgrund av ovanstående samt vad som hänt under sommaren 2015 har vi 18 forskare vid Göteborgs universitet som signerade det första debattinlägget öppet och tillsammans avböjt att närvara vid invigningen av Segerstedtinstitutet, detta med motiveringen att vi inte vill ge vårt samtycke till en process vars grundläggande premisser vi inte står bakom. Vi deltar inte i invigningen eftersom vi inte vill legitimera institutets verksamhet så som den nu formulerats.

I efterdyningarna av vår kritik försommaren 2015 har institutets uppdrag ändrats till att gälla utvecklandet och spridandet av kunskap och metoder för att minska rekryteringen av människor till våldsbejakande ideologier och rörelser och till rasistiska organisationer.

Vår kritik mot att den nationella satsningen på rasismforskning i Sverige inte höll tillräckligt hög kvalitet besvarades alltså med att man ytterligare begränsade just denna forskningsinriktning. Från att ha varit en verksamhet vars inriktning var bekämpandet av rasism har Segerstedtinstitutets uppdrag nu glidit över i ett fokus på våldsbejakande extremism.

Vi finner även detta fokus djupt problematiskt på grund av dess bristande förståelse för ojämlikheter. Frånvaron av en strukturell analys leder inte endast till att den rådande maktordningen lämnas ogranskad utan också till att de konkreta satsningarna riktas mot symtom snarare än mot orsakerna till samhälleliga problem.

Diskursen kring våldsbejakande extremism har växt fram i nära förbindelse med vår tids övergripande politiska paradigm i form av kriget mot terrorismen och har smittats av dess övertro till övervakning och säkerhetsåtgärder som universallösning på i grunden sociala problem. Till de mest allvarliga konsekvenserna av allt detta hör utpekandet av redan socialt och politiskt utsatta grupper som om de vore speciellt benägna till våld. Svenska muslimer vittnar i dag om hur deras barn redan i förskolan antas befinna sig i riskzonen för att bli terrorister.

Ett fokus på bekämpning av våldsbejakande extremism innebär att universitet underordnas en politisk diskurs som utgår från enskilda riksdagspartiers agendor, vilket är högst problematiskt om våra universitet skall leva upp till principen om politiskt oberoende och uppmuntrande av kritiskt tänkande. Kritiken mot talet om våldsbejakande extremism kretsar kring hur själva definitionen av våld blir godtycklig och beroende av rådande dominansförhållanden i ett samhälle. Att en nationell satsning mot rasism nu har glidit över i en satsning som underordnar akademin en politisk diskurs som riskerar att ytterligare späda på den rasism som strukturellt drabbar vissa grupper i landet kan inte beskrivas som något annat än ett försök att släcka bränder med bensin.

I nuläget har inte bara Göteborg utan också Sverige berövats det centrum för forskning om rasism som statsminister Stefan Löfven utlovade i regeringsförklaringen. Vi önskar att ansvariga ministrar ger oss svar på frågan hur forskningen mot rasism nu ska säkras för att kunna vidareutvecklas. I en tid då rasismen stärks är det också viktigt att såväl Göteborgs universitet som andra universitet och högskolor runt om i landet säkrar möjligheterna för såväl utveckling av forskning om, som pedagogik mot rasism. Vi efterfrågar därför fortfarande en öppen och inkluderande dialog från regeringens sida med forskare som kommer från olika miljöer och är väl förankrade i rasismforskningen samt andra kompetenta berörda från civilsamhället om hur en nationell satsning på forskning om rasism bäst kan utformas.

Vi vill till sist understryka att finns gedigna förslag på olika åtgärder och på ett förändringsarbete som genomsyrar hela samhället och dess institutioner. Dessa förslag formulerades i utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering 2004–2006, särskilt i slutbetänkandet (SOU 2006:79).

Läs mer. Fler debattartiklar på DN Debatt

• ”Ny anställningsform gör det lättare att få första jobbet” Vi vill göra det lättare att nå in på arbetsmarknaden med en ny tidsbegränsad anställningsform, förstajobbet-anställning, skrev Anna Kinberg Batra och Tomas Tobé den 13 augusti.

• ”Okunskap bland lärare gör att mobbningen inte minskar” Skolvärlden behöver kompetensutvecklas i normkritik och annat förebyggande arbete mot mobbning. Stöd skolan med ett trygghetslyft, skrev Lars Arrhenius, Friends, och Ditte Karlsson, Lärarförbundet student, den 12 augusti.

• ”Ytterligare fem svåra år är att vänta för Europa” All energi som läggs på Greklands skuldproblem gör EU till världsekonomins sjuke man med dalande globalt inflytande i stället för att unionen tar sig an brännande frågor som Ukrainakriget och flyktingarna, skrev Leif Pagrotsky den 11 augusti.