Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Nya regler för att lösa bolån ska stärka konsumenterna”

Foto: Anette Nantell

Nya lagförslag. Nya regler ska göra det billigare att lösa ett bundet bostadslån. ­Bankernas rätt att kräva tillbaks ett lån i förtid ska begränsas. Så stärks konsumenternas ställning på bolånemarknaden, samtidigt som rörligheten ökas, skriver justitieminister Beatrice Ask (M) och finansmarknadsminister Peter Norman (M).

Regeringen föreslår nya regler för att stärka konsumenterna – och konkurrensen – på bolånemarknaden. Med de nya reglerna blir det rimligare villkor för att lösa ett bostadslån med bunden ränta och i de flesta fall lägre kostnader för låntagaren. Förslaget begränsar också långivarens rätt att i förtid säga upp ett bostadslån.

Konsumenten är nästan alltid i underläge på finansmarknaderna. Finansiella produkter och tjänster är ofta komplicerade och därför ofta svåra att både förstå och att inse riskerna med. Det gör det i sin tur lättare för producenter och distributörer att ta ut omotiverat höga avgifter och ersättningar.

Dessutom är individens finansiella kontrakt ofta långsiktiga, som till exempel ett pensionssparande eller ett bundet bolån. Konsekvenserna för konsumenten vid ett felaktigt beslut kan därför bli stora. Mot den bakgrunden är det extra viktigt att konsumenten förstår vad han eller hon köper. Men det ökar också behovet av att kunna ändra sig, till exempel att kunna byta sparform eller byta långivare.

Regeringen har genom en rad åtgärder de senaste åren stärkt konsumentens ställning i förhållande till de finansiella företagen. Genom det så kallade Normanbeloppet har konsumenten fått tydligare information om vad det kostar att spara i olika fonder. Detsamma gäller snabblån, där informationskraven har höjts för att låntagaren lättare ska se den faktiska kostnaden av lånet och ångerrätt har införts.

Också när det gäller individens ofta allra största finansiella åtagande – bostadslånet – har konsumenternas ställning stärkts. Det har delvis skett tack vare att transparensen kring bankernas räntesättning och deras bolånemarginaler har ökat som en följd av de bolånerapporter som Finansinspektionen började med förra året.

För att ytterligare stärka konsumenternas ställning och för att öka rörligheten på bolånemarknaden föreslår regeringen i dag nya villkor för att i förtid lösa bundna bolån för den låntagare som vill göra det. Det är en fråga av stor betydelse för de flesta hushåll eftersom över 80 procent av hushållens samlade lån på drygt 3 000 miljarder kronor är bostadslån.

Genom att lättare kunna lösa ett bundet bolån – och därmed potentiellt också lättare byta bank – blir konkurrensen om bolånekunderna tuffare vilket i förlängningen bör leda till bättre villkor och högre service för låntagarna.

I dag är reglerna sådana att det kan vara dyrt för konsumenten att i förtid lösa ett bundet bostadslån. Anledningen är den så kallade ränteskillnadsersättningen som banken har rätt att ta ut. Det är rimligt att långivaren får ta ut en viss ersättning. Långivaren har planerat sin verksamhet och sin egen finansiering utifrån att lånet kommer att löpa till sin förfallodag, och en förtida inlösen innebär därför ofta en förlust för långivaren. Men den ränteskillnadsersättning långivaren har rätt att ta ut för att täcka förlusten har under senare år kunnat bli orimligt hög.

Anledningen till att ränteskillnadsersättningen har kunnat bli hög på senare tid är att den beräknas utifrån skillnaden mellan räntan på hushållets bostadslån och räntorna på stats­obligationer eller statsskuldväxlar, där de senare har varit historiskt låga under krisen.

Med regeringens förslag – som innebär en ny beräkningsmodell som baserar sig på skillnaden mellan å ena sidan räntan på bostadslånet och å andra sidan räntan på bostadsobligationer i stället för räntan på statspapper – blir ersättningen som konsumenten ska betala till långivaren mer rimlig och motsvarar bättre långivarens förlust förknippad med en förtida inlösen av ett lån.

Beroende på hur stort lånet är, och hur lång tid det är kvar till dess att lånet förfaller, kan de nya reglerna leda till att den ränteskillnads­ersättning som konsumenten betalar blir tio­tusentals kronor lägre.

Regeringen föreslår även en begränsning av långivarens rätt att kräva in ett lån förtid. I dag har en långivare rätt att göra det om panten är hotad. Det kan till exempel hända om marknadsvärdet på en bostad som är säkerhet för ett lån har minskat avsevärt. Långivaren har rätt att kräva in ett lån även om konsumenten har skött sig klanderfritt och betalat räntor och amorteringar enligt avtalet.

För hushållet kan ett krav på förtidsbetalning av ett bostadslån få mycket stora konsekvenser. Om man inte klarar att betala lånet kan långivare kräva en försäljning av den pantsatta bostaden. Om den situationen uppstår efter att bostadspriserna har fallit kan en sådan tvångsförsäljning leda till att hushållet blir sittande med en stor restskuld i de fall försäljningspriset inte täcker lånen.

Även om detta är en ovanlig situation är det orimligt att en konsument som sköter sitt åtagande gentemot sin långivare kan hamna i en sådan situation. Regeringen föreslår därför att en långivare i princip inte ska ha rätt att säga upp ett lån i förtid så länge låntagaren lever upp till sina åtaganden och betalar sina räntor och sköter sina amorteringar.

De här två förslagen innebär en tydlig förstärkning av konsumenternas ställning på bo­lånemarknaden. Förslaget om ny modell för att beräkna ränteskillnadsersättning innebär även att inlåsningseffekten på bolånemarknaden minskar, vilket ökar konsumenternas rörlighet på bolånemarknaden. Det i sin tur kan stärka konkurrensen om bolånekunderna och på sikt bidra till bättre villkor för konsumenterna.