Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Nya regler och resurser kan säkra asylsökandes skolgång”

Foto: TT/Pressbild

Brister i mottagandet. Många kommuner saknar kompetens och medel för asylsökande barns utbildning. Fullständig information från Migrationsverket, bättre samverkan och större möjligheter att rekrytera utrikesfödda lärare skulle underlätta för kommunerna att ta sitt ansvar, skriver Skolinspektionen och SKL.

Skolinspektionen publicerar i dag en rapport efter en tillsyn i 30 kommuner med asylsökande elever. Rapporten pekar på ett stort engagemang hos skolansvariga, huvuddelen av de granskade kommunerna tar ansvar för att tillgodose asylsökande barns rätt till utbildning. Men det finns också stora svårigheter som skapar brister i mottagandet.

Vi tror på ett utökat samarbete såväl inom staten, som mellan stat och skolhuvudman samt mellan kommuner för att underlätta ­situationen för kommunerna och de asylsökande eleverna.

Antalet asylsökande ökar nu, i första hand på grund av situationen i Syrien. Cirka 18 procent av de asylsökande i Sverige är barn i skol­åldern. Asylsökande barn och unga har rätt till utbildning, oavsett om de är ensamkommande eller kommer med anhöriga, men de har inte skolplikt. Det innebär att kommunerna ska erbjuda dem utbildning på samma villkor som andra barn.

I Skolinspektionens rapport pekar många kommuner bland annat på att ersättningsnivåer och ersättningssystem inte är anpassade efter rådande förhållanden. Ett grundläggande problem är att kommunerna inte har säkra uppgifter på kommunnivå om hur många asylsökande barn som vistas där, vilket är en av förutsättningarna för att en kommun ska kunna planera för bland annat skolan och ta sitt ansvar. Flera av de granskade kommunerna är oroliga över hur de ska klara barnens skolgång i framtiden.

Skolinspektionen konstaterar att det i flera kommuner saknas kompetens att utföra uppdraget till fullo. Enligt kommunerna handlar det bland annat om att det är svårt att få tag i personal med rätt språkbakgrund eller kunskap om asylsökande barns behov och situation. Det är därför viktigt att bland annat ta tillvara på kompetensen, hos redan anställda, exempelvis hos flerspråkiga ämneslärare. Det finns också ett behov av att satsa mer på kompetensutveckling för personalen.

Boendesituationen för nyanlända, ofta med trångboddhet, är en stor utmaning i många kommuner. Det kan vara svårt med ro och utrymme till läxläsning i hemmet. Asylsökande barnfamiljer kan dessutom flytta mellan kommuner flera gånger under sin första tid i Sverige. Därför behöver barnets kunskapsutveckling dokumenteras så att den bilden kan följa med barnet vid en flytt till ny skola.

En viktig framgångsfaktor är att eleven får tillgång till studiehandledning på modersmål. Det är också viktigt att studiehandledaren på modersmål och ämnesläraren samverkar för att den nyanlända eleven ska lyckas i skolan.

De nyanlända elevernas skolbakgrund ser olika ut. Vissa har gedigna skolerfarenheter medan andra aldrig har fått möjlighet att gå i skolan eller har en mycket splittrad skolgång. Många kommuner klarar inte att göra individuella anpassningar utifrån elevernas förutsättningar och behov utan fattar beslut om kollektiva åtgärder som inte passar alla.

Utifrån Skolinspektionens tillsyn vill vi särskilt lyfta fram ett antal förslag som kan underlätta för kommunerna att fullfölja sitt ansvar för asylsökande elever:

1. Se över sekretessreglerna. I dag är sekretess-skyddet för asylsökande hos Migrationsverket starkt. Det hindrar myndigheten från att lämna uppgifter till kommunerna. För att kommunerna ska kunna planera och ta ansvar måste de få tillgång till uppgifter om vilka asylsökande och hur många som vistats i kommunen. Av det skälet behövs nuvarande sekretessregler ses över och ändras. Med hänsyn till de asylsökandes skyddsbehov bör i samband med en sådan förändring skyddet stärkas för kommunernas hantering av uppgifter om asylsökandes personliga förhållanden.

2. Underlätta rekryteringen av lärare bland utrikes födda. Många kommuner har svårt att rekrytera lärare och studiehandledare med rätt språkkompetens. Av det skälet bör de få möjlighet att rekrytera bland utrikes födda i Sverige med lämplig bakgrund. Staten bör underlätta rekryteringen för snabba insatser, men det är också viktigt att arbeta långsiktigt med utbildningsinsatser för att garantera att alla som undervisar har den kompetens som behövs. Utöver detta behövs insatser för att öka antalet lärare i till exempel svenska som andraspråk.

3. Underlätta samverkan mellan kommuner. Dagens regler om entreprenad inom skolområdet är inte anpassade efter en situation som den som finns inom asylområdet. Kommunerna måste få möjlighet att samverka, köpa insatser av varandra och också att köpa fjärrundervisning inom detta område under smidiga former. Det kan handla om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och kartläggning på språk som kommunen själv inte klarar.

4. Riktad stöd till kommuner med behov. Vissa kommuner i landet har en hög andel asylsökande elever i sin skolverksamhet. En mer jämn fördelning av mottagandet över landet skulle underlätta för såväl kommunerna som för de tillkommande eleverna. Alla elever i hela Sverige har rätt till en god undervisning med hög kvalitet oavsett var man råkar bo. De kommuner som riskerar att inte klara av att ge nyanlända en god utbildning bör få stöd genom riktade insatser.

5. Höj ersättningen för asylsökandes skolgång. Kommunerna pekar på att statens ersättningar till kommunerna för nyanlända elevers skolgång behöver ses över så att de motsvarar kommunernas faktiska kostnader. Staten har ansvaret för kostnader för asyl- och flyktingmottagandet. Men i dag ligger till exempel ersättningen för varje asylsökande elevs skolgång cirka 30 procent under vad en genomsnittlig plats i grund- och gymnasieskolan kostar. Det blir särskilt märkbart för kommuner som tar emot många asylsökande.

Fördjupning. Fler debattartiklar om flyktingmottagning

”Nio punkter för ett bättre och billigare flyktingmottagande”. Sveriges asylmottagande kan bli både bättre och billigare, skriver Bert Karlsson. Läs mer

”Nytt asylskäl kan fylla behovet av arbetskraft och ta vara på de nyanländas kompetens”. Adam Hedengren och Leif Midborn skriver om ett femte asylskäl. Läs mer

”Skrota stödet till eget ­boende för asylsökande”. Vi vill också satsa på snabba modulbostäder och nya ­kollektivtrafiklösningar, skriver Göran Hägglund (KD). Läs mer

”Straffa inte de asylsökande”. Flyktningar bör inte straffas med indragna bidrag för att tvingas flytta dit ett antal byråkrater anser det önskvärt, skriver Monica Werenfels Röttorp. Läs mer