DN Debatt

”Nya välfärdsreglerna bör starkt ­begränsa vinstuttag”

Utredning tillsätts i dag. Det är dags att utvärdera misstagen och förbättra ­reglerna för välfärd i privat regi. Resursfördelningen ska styras av behov, skattemedel ska ­användas till den verksamhet de är avsedda för, och idéburna utförare ska ges bättre förutsättningar, skriver civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Jonas Sjöstedt (V).

Välfärden är viktig under hela livets gång. Vi anförtror den det käraste vi har, våra barn, sjuka och gamla. Den möter oss när vi är som mest sårbara, och den tar hand om några av de viktigaste uppgifterna som finns i ett samhälle: att utbilda, ge omsorg och vårda. Välfärdens kvalitet är därför en av de allra mest angelägna politiska uppgifterna. Alla har rätt att förvänta sig en välfärd av högsta klass.

I de allra flesta fall fungerar också vården, skolan och omsorgen väl. Men det finns orostecken som är värda att ta på allvar. Vi har fått rapporter om skolor som går i konkurs mitt i en utbildning, förskolebarn som inte får tillräcklig mat och äldre som inte får den omsorg de förtjänar. Det är fullt tillräckligt för att en obehaglig misstanke ska smyga sig på: Kommer mina behov som medborgare först? Används pengarna till att garantera en god välfärd för alla? Den oron ska ingen behöva känna. Vi måste slå vakt om tilliten till välfärden.

De senaste tjugofem åren har stora förändringar skett på välfärdens område. Mycket har blivit bra. Det är värdefullt att det i välfärden i dag finns valfrihet för individen. Men de marknadsinspirerade reformerna har också lett fel. Det är dags att utvärdera misstagen och förbättra regelverken.

Förändringarna har varit snabba. Andelen barn och elever i förskolor och skolor med enskild huvudman har exempelvis nästan fördubblats på tio år. Andelen hemtjänsttimmar i privat regi ökade med över 10 procentenheter mellan 2007 och 2013. Kommunernas kostnader för köp av verksamhet inom vård och omsorg från privata utförare ökade från 19 miljarder kronor 2006 till 35 miljarder kronor 2013.

Sverige utmärker sig jämfört med många andra europeiska länder genom att de kommersiella aktörerna står för en så stor andel av den privat utförda, skattefinansierade välfärden. På många andra håll spelar idéburna aktörer en viktigare roll. Att Sverige sannolikt har några av världens mest generösa finansieringsregler för kommersiella välfärdsutförare torde vara en del av förklaringen. Trots att det sällan har varit det uttalade syftet har det skett en snabb utveckling mot att kommersiella aktörer tar en allt större andel av välfärden. Det visar på behovet av att se över dagens regelverk.

 

Var och en ska enkelt kunna följa hur skatte­medel används på barnens skola, föräldrarnas äldreboende eller den vårdcentral man går till.

 

Inom välfärden ska alltid kvalitet och likvärdighet stå i centrum. Fördelningen av välfärdens resurser ska styras efter behov. Ytterligare en central princip är att skattemedel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för. Det är oacceptabelt att skära på kvaliteten för att kunna ta ut vinst. Regelverk och incitament ska inte ensidigt styra mot besparingar på personalen eller annat som påverkar välfärdens kvalitet negativt. Då skolor med vinstsyfte har lägre lärartäthet och privata äldreboenden har färre anställda, kan det ifrågasättas om det ekonomiska intresset är det mest lämpliga för att åstadkomma kvalitet inom välfärden.

Mot denna bakgrund beslutar regeringen i dag att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster bör regleras. Utredningen är ett resultat av en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. Utredaren får ett brett uppdrag med några centrala teman:

Skattemedel ska användas till verksamheten. Utredaren ska ta ställning till vilka metoder som kan användas för att uppnå målet att skattemedel ska användas i just den verksamhet de är avsedda för, utan att reglerna kan kringgås. Förekomsten av vinstintresse påverkar incitamentsstrukturen i verksamheten, vilket går ut över kvalitet, likvärdighet och arbetsvillkor. Väl utformade regelverk för kvalitet och tillsyn begränsar dock denna risk. För att få ta del av offentliga medel ska privata aktörer kunna visa att de offentliga medlen kommer brukarna till godo. Eventuella överskott ska som huvudregel återinvesteras i den verksamhet där de har uppstått. Nya regler bör starkt begränsa möjligheterna att dela ut vinst eller på annat sätt föra ut medel från verksamheten, även i samband med försäljning.

Utöver detta huvuduppdrag ska utredaren även se över om det bör införas en syftesparagraf i välfärdsföretags bolagsordning, med innebörden att syftet med verksamheten är att bedriva den med god kvalitet. Utredaren ska också ta ställning till hur SVB-bolag, eller andra bolagsformer, kan användas för att säkerställa att offentliga medel kommer verksamheten och brukarna till godo. Det ska även utredas om det bör ställas krav på användandet av offentliga medel så att det inte blir möjligt att dra ner på personaltäthet eller personalkostnader för att göra vinst.

Samma krav på öppenhet och insyn för alla välfärdens aktörer. Verksamhet som finansieras av gemensamma medel, oavsett om den utförs i privat eller offentlig regi, svarar alltid mot särskilda krav på kvalitet, effektivitet, transparens och likvärdighet. För att garantera öppenhet och insyn i hur offentliga medel används bör utförare inom välfärden redovisa sin ekonomi separat för respektive enhet. Var och en ska enkelt kunna följa hur skattemedel används på barnens skola, föräldrarnas äldreboende eller den vårdcentral man går till. Utredaren ska lämna förslag på hur en sådan redovisning bör utformas.

Förutsättningar för idéburna aktörer att växa. De idéburna aktörerna kan spela en viktig roll för att uppnå verklig mångfald i välfärden. Många ideella aktörer menar att dagens upphandlingslagstiftning försvårar för dem att delta på lika villkor. De nya EU-direktiven möjliggör ett förenklat och mer flexibelt regelverk för upphandling av välfärdstjänster, där kvalitet och kontinuitet tillmäts större betydelse. EU-domstolens praxis visar också att det finns möjligheter att särskilt premiera idéburna aktörer vid upphandling av sådana tjänster. Utredaren ska därför se över hur upphandlingsrätten kan användas för att ta till vara de idéburnas särskilda potential. Utredningen ska vidare undersöka om det från kapitalförsörjningssynpunkt finns inträdes- eller tillväxthinder för idéburna aktörer inom välfärdssektorn.

Utredningens uppdrag gäller de offentligt finansierade välfärdstjänsterna inom vård, skola och omsorg, inklusive HVB-hem och annan verksamhet inom socialtjänsten. Uppdraget omfattar även tillfälliga asylboenden och personlig assistans, där utgångspunkten är brukarnas behov av självbestämmande. De regler som föreslås behöver inte se likadana ut för alla delar av välfärden, men syftet är gemensamt: offentliga medel ska gå till just den verksamhet de är avsedda för och eventuella överskott ska som huvudregel återinvesteras i den verksamhet där de uppstått. Det finns ett brett stöd i svenska samhället för att ändra regelverken i denna riktning. Bara så kan vi säkra tilliten till den gemensamma välfärden.

Ardalan Shekarabi (S), civilminister Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet

 


Sociala medier. Om vinstuttag