Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Nyanländas etablering i Sverige ska reformeras”

Foto: Maja Suslin/TT

Regeringen presenterar i dag åtgärder för att komma till rätta med bristerna i politiken för nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Vi fokuserar på jobb, skola, kommunmottagning och det civila samhällets bidrag, ­skriver Stefan Löfven, Åsa Romson, Gustav Fridolin och Ylva Johansson.

Det som sker i vår omvärld berör oss alla. Terroristorganisationen IS jakt på flyende familjer, barn som rövas bort av Boko Haram, repressiva stater som förföljer journalister. Det är handlingar som väcker avsky mot förövarna, men också empati med de som drabbas.

Vid varje frukostbord diskuteras frågorna. Tänk om det var våra familjer som hotades? Tänk om det var våra barn som hörde granaterna på natten? Många i Sverige bär själva på minnen från förtryck som nu väcks till liv igen.

I dag är över 50 miljoner människor på flykt i världen. Det är den allvarligaste flyktingsituationen sedan andra världskriget. Konflikter runt om i världen tvingar människor att lämna allt de äger för att söka tryggheten i ett annat land. De flyr i desperation från krig, tortyr, förtryck, övergrepp och våldtäkter.

En till två promille av världens flyktingar söker asyl i Sverige. Vi bär en liten del av det globala ansvaret, men det är på kort sikt fortfarande en stor utmaning, även för ett rikt land som Sverige. Våra värderingar och vår respekt för människovärdet innebär att vi har en gemensam uppgift att hjälpa människor i nöd. Regeringen kommer alltid att stå upp för en human asylpolitik och konsekvent försvara asylrätten.

 

I dag är över 50 miljoner människor på flykt i världen. Det är den allvarligaste flyktingsituationen sedan andra världskriget.

 

FN:s flyktingkommissarie António Guterres lyfte nyligen fram Tyskland och Sverige som föredömen med sitt ansvarstagande för flyktingmottagande och omfattande stöd till UNHCR. Några få av EU:s medlemsstater tar i dag emot en stor majoritet av de asylsökande i EU. Sverige kommer att söka internationella samarbeten för att förmå fler EU-länder att öka sitt ansvar för människor som flyr. Därutöver ska Sverige verka inom EU för att skapa fler lagliga vägar för att söka asyl inom unionen samt för att öka mottagandet av kvotflyktingar i andra länder.

Sverige har en reglerad invandring och en asyllagstiftning som baseras på internationella konventioner och EU-rätt. För dem som beviljas asyl börjar resan att bygga upp ett nytt liv i Sverige. Människor har starka drivkrafter att skapa ett hem, skaffa sig ett jobb och en trygg inkomst, få användning av sin kompetens och hitta sin plats i samhället. Regeringens etableringspolitik bygger på dessa drivkrafter.

Sköter vi mottagandet av nyanlända på ett bra sätt så är det en stor möjlighet. Under många års tid har den offentliga debatten präglats av en oro för den demografiska utmaningen, där de yngre i framtiden ska försörja allt fler äldre. Det ökade antalet nyanlända bidrar till att skapa bättre förutsättningar för att hantera denna utmaning.

Många av dem som kommer till Sverige är i yrkesaktiv ålder, har en utbildning, många gånger en högskoleutbildning, och yrkeserfarenhet. Precis som med invandringen från Latinamerika, Mellanöstern och Balkan på 80- och 90-talet, så kommer Sveriges flyktingmottagande att leda till nya kollegor, grannar, vänner och familjemedlemmar som är med och bygger Sveriges välstånd. I den globala ekonomin är det en konkurrensfördel att ha goda kunskaper om regioner, och kulturer, och språk, inte minst för ett exportberoende land som Sverige.

Men i dag finns det betydande brister i politiken för nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Så har det varit under lång tid, under både borgerliga och socialdemokratiska regeringar.

 

Under de senaste veckorna har debatten präglats av snabbt hopsatta symbolförslag – som till stor del riskerar att försena etableringen i stället för att snabba på den.

 

Det tar alldeles för lång tid för nyanlända att få ett jobb. När alla kommuner inte tar ansvar för mottagandet, tvingas nyanlända vänta länge på anläggningsboenden i stället för att påbörja sin etablering. De insatser som de nyanlända erbjuds är inte tillräckligt väl anpassade efter målgruppens förutsättningar och behov. Att finna rätt väg och få sina betyg bedömda och sin kompetens validerad kan ta flera år. Det saknas i vissa fall möjligheter till kompletterande utbildning så att yrkesutbildade och akademiker kan få jobb som motsvarar deras kompetens. Många med utländsk bakgrund möter även diskriminering.

Regeringens fokus är att skapa fler jobb, minska klyftorna och öka sammanhållningen i Sverige. Därför inledde regeringen vid tillträdet ett seriöst arbete för att reformera nyanländas etablering. Under de senaste veckorna har debatten präglats av snabbt hopsatta symbolförslag – som till stor del riskerar att försena etableringen i stället för att snabba på den. Att försämra livet för nyanlända, försvaga anställningstryggheten eller sänka ersättningar och löner kommer inte att underlätta etableringen eller bidra till ökad sammanhållning i Sverige.

Regeringen tar nu fram ett etableringspaket med väl underbyggda reformer inom fyra områden. De enskilda reformerna inom dessa fyra områden kommer att presenteras i takt med att detaljerna färdigställs i regeringskansliet. De första presenteras redan i dag.

1. Snabbt i jobb genom språk, utbildning, validering och bostad. Jobb är det viktigaste för vuxnas etablering. För att fler snabbare ska etablera sig på arbetsmarknaden krävs bättre utbildning i svenska, en effektivare valideringsprocess och ökade möjligheter till kompletterande utbildning i kombination med praktik och jobb. Det krävs också aktiva åtgärder mot diskriminering inom arbetslivet. Regeringen ser att arbetsmarknadens parter har en viktig roll att spela för en snabbare etablering i arbetslivet.

Regeringen kommer också att vidta åtgärder för att det ska byggas fler bostäder, både på kort och lång sikt. Fler bostäder behövs för såväl ungdomar och studenter som nyanlända i de delar av landet där arbetsmarknaden är god.

2. Varje barn och ungdom ska få en bra utbildning i förskola och skola. Kommuner ska ges ökat stöd för att kunna ge nyanlända barn och ungdomar en bra utbildning i förskolor och skolor, och det sociala stöd som krävs för att unga ska få en bra start i livet. Barn och ungdomar ska snabbt lära sig svenska, samtidigt som de fortsätter att utveckla sitt modersmål och sina ämneskunskaper parallellt med svenskundervisningen.

3. Alla kommuner ska bidra i mottagandet. Mottagande av flyktingar är en nationell angelägenhet. Alla kommuner ska vara med och bidra för att nyanlända ska kunna etablera sig så snabbt som möjligt. Samtidigt ska kommunerna få bättre planeringsförutsättningar vid anvisning av nyanlända och möta rimliga och stabila ekonomiska villkor.

4. Det civila samhället har en nyckelroll. Det civila samhället gör redan i dag stora insatser för etableringen runt om i landet. Många människor ställer upp för att ge nyanlända ett gott mottagande. Det är så vårt land fungerar när det är som bäst, och det är så vi kan hålla samman. Därför ska folkrörelserna och föreningarnas insatser ges stöd så att det blir lättare att bidra till ett värdigt flyktingmottagande. Det gäller alltifrån fadderfamiljer och idrottsverksamhet för barn till mentorer med samma yrkesbakgrund och språkkaféer.

Det här är utgångspunkterna för de reformer som regeringen kommer att presentera. Det innebär också ett vägval för Sverige. Vi kommer inte att presentera symbolförslag som försämrar etableringen. I stället genomför vi väl underbyggda reformer inom ramen för ett brett etableringspaket, så att de som kommer till Sverige ska få använda sin kompetens och dra nytta av sina yrkeserfarenheter. Gemensamt ska vi utveckla vårt land.

Foto: Magnus Hallgren, Beatrice Lundborg, Kristian Pohl/Regeringskansliet, Anette Nantell

Fler debattinlägg om flyktingmottagande och migrationspolitik

”Tvinga fler kommuner att ta emot flyktingar”
”Regeringen bör ta initiativet till ett blocköverskridande samarbete kring migrationen. Samtliga kommuner måste bidra för att ge flyktingar bästa möjliga start, men bör få full kompensation,” skrev Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) i Malmö på DN Debatt 13/2. Klicka här och läs hela debattinlägget

”Låt kommunernas förmåga sätta tak för invandringen”
Samhället vill väl, men saknar redskapen för att hantera läget. Vi föreslår därför en överenskommelse om att sätta ett tak för invandringen beroende på kommunernas möjligheter att ta emot flyktingar”, skrev fyra folkpartister på DN Debatt 3/2. Läs hela debattinlägget här

”Billig investering att utbilda invandrade akademiker”
”Vidareutbildningen av en invandrad läkare kostar bara en tiondel av priset för en svensk läkarutbildning går på. Trots det avsattes förra året endast 70 miljoner för den typen av kompletteringar. Nu krävs en rejäl satsning på kompletterande högskoleutbildningar”, skrev Göran Arrius och Josefin Edström på Saco på DN Debatt 2/2. Läs hela debattinlägget här

”Nio punkter för ett bättre och billigare flyktingmottagande”
”Med bättre upphandling, större anläggningar och nya insatser för både svenskundervisning och jobb till nyanlända kan ­Sveriges asylmottagande bli både bättre och billigare”, skrev Bert Karlsson på DN Debatt 12/1. Läs hela debattinlägget här