DN Debatt

”Nystartszoner fel väg för sänkt arbetslöshet”

Missriktade insatser. Skattesänkningar för att få ner arbetslösheten i segregerade bostads-­­­ om­råden har prövats förr, med dåligt resultat. Låt kommunerna utforma lokala arbets­marknads­insatser i stället. Resurser finns. Statens stelbenta regler tvingar arbetsförmedlingarna att skicka tillbaka flera miljarder kronor varje år, skriver sex ledande kommunpolitiker från S.

Massarbetslösheten breder ut sig över landet, ungdomsarbetslösheten är rekordhög och antalet långtidsarbetslösa har mångdubblats de senaste åren. Detta kan vi konstatera, oavsett hur eller vem vi räknar. Därför är det sorgligt att regeringens stora satsning för att lösa dessa problem, förutom att skicka människor genom den kritiserade jobb- och utvecklingsgarantin, är att utreda införandet av så kallade nystartzoner i bostadsområden som de menar är ”utanför”, exempelvis Rosengård och Bergsjön. Vi som dagligen verkar i några av de kommuner som skulle vara aktuella för dessa zoner, menar att det behövs helt andra insatser.

Sverige är i ett läge där alla måste dra åt samma håll om vi ska lyckas tvinga tillbaka arbetslösheten. Staten och regeringen måste samarbeta med kommuner, län och regioner för att den negativa trenden ska kunna vändas.

Regeringen beslutade i mars 2011 att tillsätta en utredning kring så kallade nystartszoner. Uppdraget ska vara klart den 1 augusti i år. Idén kring nystartszoner går i korthet ut på att företag får skattelättnader för att etablera sig i särskilt utvalda områden. Detta för att skapa arbetstillfällen för boende i dessa bostadsområden. Utredningen ska ge förslag till regler för avgränsning av nystartszoner, regler om vilka kriterier som bör ställas på företag inom zonerna samt regler om vilka skattelättnader som ska ges och storleken på dessa.

Vi anser dock att det är ett rent slöseri med både tid och skattemedel att ens utreda frågan om nystartszoner. Det finns redan en rad utvärderingar av liknande försök från runt om i världen. Tar man del av dessa finner man ganska omgående att försöken inte slagit väl ut. Ett liknande försök genomfördes exempelvis i Norrbotten på 80-talet utan bestående effekter på arbetslösheten och efter försök i Frankrike kan man se att de företag som nappade på idén med lägre skatter, lämnade de berörda områdena så fort det statliga stödet upphörde. Detta utan några bestående resultat för invånarna.

Skattesänkarzoner snedvrider konkurrensen mellan företag inom och utanför zonerna och har en extremt dålig träffbild eftersom arbetsmarknadsområdena inte följer stadsdelsgränser utan oftast är mycket större än så. Två argument som borde fått regeringen att avstå från att ens fundera på denna idé igen. Nej, de borde i stället lägga sin energi på att göra något åt landets strukturella problem. Det handlar inte om några konstigheter, utan om rejäla satsningar på skola och utbildning samt bostäder och arbete åt alla.

För oss socialdemokrater är det också självklart att alla ska få samma möjligheter att växa och utvecklas, oavsett var man bor. Det är därför olyckligt att regeringen på detta sätt vill särskilja bostadsområden och peka ut människorna som bor i dessa områden som problemet. Arbetslösheten ser inte några stadsdelsgränser, det vet vi och det vet också regeringen.

Den höga arbetslösheten kostar. Den kostar inte bara för den som är arbetslös och personerna i den direkta närheten, utan även för samhället i stort. De resurser som staten och kommunerna lägger på arbetsmarknadsinsatser skulle i stället kunna användas till vård, skola och omsorg. För det finns resurser. Sedan 2007 har arbetsförmedlingarna runt om i landet varit tvungna att skicka tillbaka över 18 miljarder kronor till staten, eftersom pengarna inte passade i just de stuprör de var menade för i budgeten. Detta i ett läge när arbetslösheten ökar. Vi vill vara tydliga med att det inte är arbetsförmedlingens och arbetsförmedlarnas fel, utan att det beror på de ytterst stelbenta budgetregler de dras med genom regleringsbreven från staten. Regeringen måste lätta på reglerna om resurserna ska kunna användas fullt ut.

Till skillnad från nystartszoner ser vi följande åtgärder som kraftfulla verktyg för att lyfta landets mest segregerade stadsdelar:

1. För det första bör arbetsförmedlingen och landets kommuner få helt fria händer att tillsammans forma lokalt fungerande arbetsmarknadsinsatser. Då skulle vi kunna utnyttja våra gemensamma resurser på bästa sätt, anpassade utifrån kommunernas olika behov och förutsättningar.

2. För det andra så skriker många företag efter arbetskraft samtidigt som de arbetssökande saknar den kompetens som efterfrågas för de lediga jobben. Vart femte företag uppger att det får tacka nej till ordrar då de saknar kompetent arbetskraft. Detta dilemma möts bäst genom en stor satsning på vuxenutbildningen, både på den ordinarie utbildningen på universitet och högskolor och på kompletterande utbildningar genom komvux och arbetsmarknadsutbildningar. Tyvärr hindras mycket av detta i dag, då regeringen sänker anslagen för vuxenutbildningen i många av landets kommuner.

3. För det tredje och avslutningsvis, om regeringen verkligen vill satsa på dessa bostadsområden, så kan de göra hållbara investeringar i renoveringar av miljonprogrammen skattebefriade. Det skulle gagna hela Sverige, i stället för att stigmatisera några få stadsdelar.

Regeringens utredning om nystartszoner är onödig. Metoden med tillfälliga skattesänkningar i utpekade bostadsområden har prövats förr med dåliga resultat. Låt oss i stället forma en politik för hela landet, där satsningar i människors kompetens omfattar alla, där resurser för att bekämpa arbetslösheten kan få en prägel utifrån de lokala behoven och där investeringarna i våra bostäder kan lyfta boendemiljön från grunden. Så formas framtidens politik, inte för några få, utan för alla.

Joakim Sandell, (S), ordförande Socialdemokraterna i Malmö

Anna Johansson, (S), ordförande Socialdemokraterna i Göteborgs partidistrikt

Niklas Karlsson, (S), oppositionsråd i Landskrona

Boel Godner, (S), ordförande kommunstyrelsen i Södertälje

Katarina Berggren, (S), ordförande kommunstyrelsen i Botkyrka

Andreas Schönström, (S), kommunalråd med ansvar för arbetsmarknad och vuxenutbildning i Malmö