DN Debatt

”Nytänkande ska ge bättre vård av våra folksjukdomar”

Överenskommelse i dag. Som ett resultat av avvecklingen av Astra Zenecas forskning i Södertälje, inleder Karolinska institutet och Stockholms läns landsting nu ett samarbete. Syftet är att resultaten från den kliniska forskningen snabbare ska leda till nya och bättre behandlingar av hjärt- och kärlsjukdomar, bröstcancer, diabetes och reumatiska sjukdomar. Patienterna ska kunna följas under hela sin sjukdomsutveckling, skriver Harriet Wallberg Henriksson och Torbjörn Rosdahl.

I dag presenterar vi en överenskommelse mellan Karolinska institutet och Stockholms läns landsting för att göra Stockholm ledande inom klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Detta samarbete är ett resultat av de förändringar som har skett inom den forskande läkemedelsindustrin i vår region – nu senast Astra Zenecas beslut att avveckla den kliniska forskningen i Södertälje där 1.200 personer friställs.

Svensk medicinsk forskning har hållit allra högsta klass i 100 år. LifeScience-industrin exporterar för 210 miljarder kronor om året och har över 50.000 anställda i Sverige. Nu är den hotad – de stora läkemedelsbolagen lämnar Sverige och vi får svårare att ta fram nya läkemedel och vaccin.

Klinisk forskning har målet att ta fram nya behandlingsmetoder och läkemedel. Det innebär att vi på ett strukturerat sätt prövar nya behandlingar på patienter med diagnosticerad sjukdom och jämför resultaten med gamla etablerade behandlingar. För att stärka konkurrenskraften i den kliniska forskningen krävs att samverkan mellan forskningen, industrin och hälso- och sjukvården fungerar bättre än i dag. För närvarande utnyttjas heller inte fullt ut den potential som finns i kvalitetsregister, biobanker och de stora forskningsinvesteringar som görs.

Investeringar görs nu för att återskapa Sveriges förmåga att ligga vid den internationella fronten för medicinsk utveckling. Det handlar exempelvis om ämnesomsättningsforskning i Umeå och magnetkamerautveckling för strukturkemi i Göteborg. Några av regeringens satsningar är den världsunika Max 4-anläggningen som byggs i Lund och som kan strukturbestämma ett protein ner till en miljondels millimeter samt SciLifeLab i Stockholm-Uppsala som kan revolutionera våra möjligheter till storskaliga analyser av gener och proteiner.

Med rätt förutsättningar gör dessa investeringar att vi kommer att kunna identifiera sjukdomsorsaker på ett mer exakt sätt. Vi kommer till exempel att kunna dela upp folksjukdomar som diabetes, cancer och reumatologiska sjukdomar i undergrupper med olika orsaker och olika sjukdomsförlopp. Men för att nå dit, och för att kunna dra säkra slutsatser, måste vi kunna studera många patienter med samma sjukdom. Vi måste också kunna studera enskilda sjukdomsförlopp under lång tid för att kunna avgöra om specifika gen- eller proteinmönster är kopplat till bra eller dålig sjukdomsprognos. Därför blir uppföljning av patienter i noggranna kvalitetsregister kopplade till biobanker morgondagens viktigaste resurser i den nya kliniska forskningen.

Stockholms läns landsting och Karolinska institutet vill nu ta ett större ansvar och skapa bättre möjligheter för denna kunskapsutveckling. Vi tar fram en gemensam handlingsplan som ska ge förutsättningar för att den kliniska forskning som bedrivs i Stockholms län också resulterar i bättre vård och folkhälsa. Vi skapar förutsättningar för en medicinsk informatik som bärare av all patientdata. I ett förändrat vårdlandskap med flera olika vårdgivare inom samma sjukdomstillstånd tar vi fram en sammanhållen informationsstruktur, oavsett vem som ger vården.

Patienten ska, efter sitt godkännande, kunna följas under hela sin sjukdomsutveckling. Patienterna kommer att erbjudas regelbundna provtagningar och resultaten sparas i biobanker och rapporteras till kvalitetsregister. Genom långsiktiga personliga uppföljningar av sjukdomstillstånd kopplade till biobanksprov får Sverige unika möjligheter att utveckla hälso- och sjukvården. Dessutom skapar detta sammanhållna informationssystem ökat intresse hos industrin för ny samverkan inom läkemedelsutvecklingen i vårt land.

Inom det närmaste halvåret inleder vi arbetet med att ta fram metoder för hur systemet för kunskapsbildning inom sjukvården ska kunna förbättras, så att resultaten från den kliniska forskningen snabbare leder till nya och förbättrade behandlingar. Vi börjar med de vanligaste folksjukdomarna i Sverige i dag:

• Hjärt- kärlsjukdom. Hjärtinfarkt, stroke och andra sjukdomar i cirkulationsorganen står för drygt 40 procent av alla dödsfall och tar stora sjukvårdsresurser i anspråk.

• Bröstcancer. Den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Närmare 8 000 insjuknar varje år, varav cirka 1.800 i Stockholm.

• Diabetes typ 2. Cirka 300.000 svenskar har diagnosticerats med typ 2-diabetes. Dessutom har många sjukdomen utan att ens veta om det. Bland dem som är över 75 år beräknas minst tio procent ha typ 2-diabetes.

• Reumatologi. Ungefär 80.000 personer i Sverige, varav cirka 20.000 i Stockholm, har kronisk reumatologisk sjukdom. För väldigt många innebär detta stora besvär och lidande.

Andra delar som ska belysas är hur förändringarna av sjukvårdssystemet kan ske i samklang med forskning, utveckling och utbildning. Satsningen syftar också till att ny kunskap snabbare ska komma patienterna till del samt ge underlag till arbetet med att ta fram en långsiktig plan för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län.

Ett stärkt samarbete mellan universitet, företag och landsting är även ytterst betydelsefullt för att utveckla Stockholms län till en ledande arena för life science.

För att få ut bästa effekt av de investeringar som görs krävs förbättringar på följande områden:

• Samarbetet kring forskning och utveckling ska förstärkas inom den framtida strukturen för hälso- och sjukvård.

• Fokus ska vara på frågor som är särskilt viktiga ur ett patient- och medborgarperspektiv med inriktning mot de stora folksjukdomarna.

• Patientnära klinisk forskning ska kunna bedrivas i hela sjukvårdsstrukturen oberoende av driftsform.

• Forskningsresultat ska effektivt överföras till hälso- och sjukvården för att förbättra vården för dagens och framtidens patienter och även stärka patientsäkerheten.

• Stödet till forskning, utveckling och utbildning ska utvecklas, så att dessa områden i större utsträckning integreras i hälso- och sjukvården.

• Forskningen måste få tillgång till tillräckligt stora patientpopulationer.

Stockholms läns landsting och Karolinska institutet har också nyligen tagit ett gemensamt ansvar för etablerandet av kvalitetsregistercentra i Stockholm, för att förstärka arbetet med att utveckla hälso- och sjukvårdens kvalitet och forskningen inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vi vill också göra patientdata och biobanker mer tillgängliga för forskning på universitet och inom näringsliv.

Stockholms läns landsting och Karolinska institutet kommer att, med hjälp av de kraftfulla nya forskningsredskap som nu byggs upp i Sverige, kunna utveckla ett bättre omhändertagande och nya behandlingar för patienternas bästa.

Harriet Wallberg Henriksson, rektor Karolinska institutet
Torbjörn Rosdahl (M), finanslandstingsråd och landstingsstyrelsens ordförande, Stockholms läns landsting