Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Nytt asylskäl kan fylla behovet av arbetskraft och ta vara på de nyanländas kompetens”

Ett femte asylskäl. SKL beräknar att 225.000 medarbetare måste anställas de närmaste tio åren för att behålla kvaliteten i omsorgen. Ett nytt asylskäl kan ge nyanlända en väg in i samhället och lösa välfärdens arbetskraftsbehov, skriver Adam Hedengren och Leif Midborn.

Under 1950-talet växte Sveriges ekonomi så att det knakade. Industrin sökte sig utanför landets gränser för att få arbetskraft; flygbiljetter betalades och nya löntagare välkomnades från olika delar av världen. På så sätt lämnade de också ett viktigt bidrag till att bygga upp det svenska folkhemmet.

Men det var då. I dag är migrationen vår kanske mest infekterade politiska fråga. Många svenskar anser att migration kostar allt för mycket och hotar att montera ned just det svenska folkhem som migrationen bidrog till att skapa efter andra världskrigets slut. En viss förvirring tycks råda kring vad som faktiskt gör nytta för ekonomin och samhället i stort.

Även politikerna har svårigheter att komma fram till en konstruktiv lösning; två högerpartier tampas med åsiktssplittring i de egna leden, medan den yttre vänstern generellt visar oförmåga att leverera konkreta förslag.

Så låt oss bidra med ett potentiellt blocköverskridande förslag – det femte asylskälet.

Om du anländer som asylsökande till Sverige har du i dagsläget fyra skäl för att få uppehållstillstånd, samtliga har att göra med skyddsbehov eller någon form av flyktinginvandring.

Den som inte passar in i mallen kastas ut. Men eftersom asylprocessen tenderar att dra ut på tiden ges många asylsökande ändå tillfälle att studera i landet, skapa sig ett nytt liv och kanske till och med bilda familj.

Nyligen arbetade vi med en ung asylsökande som hotas av utvisning. Under sina 1,5 år i Sverige har han lärt sig svenska och nått goda resultat i skolan. Trots sin uppenbara ambition att integreras i det svenska samhället är alternativen uttömda. Inget mer finns att göra, grabben ska utvisas.

Hans fall är bara ett i mängden; tusentals asylsökande som fått avslag på sina ansökningar fortsätter att vistas i landet i ovisshet om framtiden, men lyckligtvis med tillgång till vård, boende och utbildning.

Däremot utgör den förestående utvisningen av många av dessa personer ett grovt systemfel. För att förstå problematiken måste vi börja med att analysera Sveriges arbetskraftsbehov.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) säger att det behövs anställas 225 000 medarbetare inom vård och omsorg de närmaste tio åren för att behålla dagens välfärd.

Siffror från Statistiska Centralbyrån, framtagna på uppdrag av TCO, pekar i samma riktning. Orsaken är bland annat att befolkningen i åldern 75 år och äldre ökar med hela 60 procent fram till 2030.

Men behovet av arbetskraft är mer komplext än så, i många branscher råder till exempel brist på anställda med relevant kompetens.

Och häri ligger migrationspolitikens paradox: Sverige spenderar miljontals kronor på att utbilda människor under asylprocessen för att sedan kasta ut många av dessa, trots att de vill bidra till samhället. Varför har inte den uppmärksammade Slöseriombudsmannen tagit upp detta flagranta exempel på skattefinansierad ”braindrain”, kan man fråga sig.

Vi vill finna en annan väg, som gynnar både den enskilde och samhället. Asylsökande som fått avslag men levt i Sverige över ett år ska informeras om ett femte asylskäl, som alltså aktualiseras först när de övriga fyra asylskälen behandlats.

Det är inte vår uppgift att i denna artikel gå in i detalj på styrning, tidsramar och upplägg, men vi ser ändå framför oss ett antal kriterier för att bli aktuell för det femte asylskälet.

Den asylsökande ska:

• ha gått igenom samtliga instanser i asyl­processen och vara utvisningshotad.

• ha genomfört sin utbildning med goda resultat, hög närvaro och hög ambitionsnivå.

• uppvisa goda språkkunskaper med hänsyn till den tid hen har vistats i landet.

• respektera samhällets institutioner och inte förekomma i polisens belastningsregister.

Och så till det sista kriteriet som är av överordnad betydelse:

• Efter genomförd gymnasieskola ska personen i fråga söka arbete eller vidareutbildning inom i första hand en sektor där det råder brist på arbetskraft – alternativt söka till annan utbildning eller yrke som bedöms vara särskilt lämplig eller angelägen. Det femte asylskälet blir ett sätt att fylla vakanser på arbetsmarknaden och därmed (ytterligare) en ekonomisk motivering till stöd för rådande migrationspolitik.

Initialt kan förändringen givetvis innebära ökade kostnader, men dessa vägs tidigt upp av de stora fördelar som reformen medför: i förlängningen bidrar den till ökade skatteintäkter från en mer dynamisk arbetsmarknad men bör främst ses som ett humant sätt att lösa problematiken inom migrationsområdet. I stället för att utvisa människor som desperat vill stanna i vårt land skapas en möjlighet att bli en del av det svenska samhället.

Alltför ofta läser vi om familjer som splittras när den ena föräldern tvingas lämna Sverige. Enligt tidningen ETC har vart fjärde ensamkommande flyktingbarn inte rätt att återförenas med sina föräldrar. Därutöver finns fall likt det vi tidigare nämnde: en ung asylsökande som utvisas trots hög ambitionsnivå, goda språkkunskaper och längtan efter ekonomisk självständighet.

Det finns alltså många faktorer som talar för en regeländring och framför allt ännu ett asylskäl som gör att människor som rotat sig i Sverige också ska få en sista chans att stanna kvar.

Vi är många som oroar oss för den framtida välfärden, inte minst de äldre, och det är viktigt att öppna upp för konstruktiva och samhällsekonomiskt nödvändiga migrationslösningar.

De flesta seriösa aktörer på arbetsmarknaden är överens om att behovet av utländsk arbetskraft ökar kraftigt de kommande åren, i annat fall klarar vi inte att behålla en hög välfärd. Det var tack vare migration som svenskar deltog i uppbyggandet av den amerikanska storindustrin och dess moderna jordbruk på 1800-talet, och det var tack vare utländsk arbetskraft som det svenska folkhemmet kunde byggas.

För att bibehålla de ekonomiska och sociala landvinningar som gjorts krävs att vi använder samhällets resurser på rätt sätt och tar tillvara den kompetens som söker sig till vår nordliga utpost.

Reformera migrationspolitiken, öppna upp för ett femte asylskäl som stärker Sverige på alla fronter.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.