Alla partier tävlar inför årets val om att behaga pensionärerna. Det gäller möjligen dem som redan är pensionärer, men för oss alla som är blivande pensionärer planeras i tysthet en attack som kommer att göra vår pensionärstillvaro mycket fattigare.

De förbättringar som man slåss om att presentera just nu är småpotatis mot de kraftfulla försämringar för framtida pensionärer vi vet att både socialdemokratiska och moderata finansministrar nyfiket studerat.

Det förslag vi talar om handlar om på vilket sätt vi skall tillåtas spara till vår pension och har senast förts fram av Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, ESO – ett råd inom finansdepartementet. I maj i år föreslog de att kapitalskatten höjs från 15 till 27 procent på pensionssparande, förtida beskattning av tjänstepensioner (i dag betalar man skatt på den när man tar ut pensionen) samt en höjning av arbetsgivaravgifterna för avsättning till tjänstepension. Detta förslag kan i värsta fall omöjliggöra kollektivavtal om tjänstepensioner, och sänker pensionen för en medel­inkomsttagare med cirka 25.000 kronor netto per år (se bakgrundsrutan till höger).

Dessa kraftfulla försämringar förs fram som ett sätt att direkt få in mer skatt och förhindra eventuell skatteflykt, som anses uppstå om en eller annan pensionär bosätter sig utomlands efter pensionen.

Inget parti har i valrörelsen gett besked om sin syn på denna helt avgörande pensionsfråga, vars konsekvenser är långt allvarligare och svårare att korrigera än skatten på pension.

Om förslaget genomförs är ett sannolikt scenario att hela modellen med de kollektivavtalade tjänstepensionerna, och för den delen det privata pensionssparandet, skjuts i sank. Det handlar faktiskt om hållfastheten i hela pensionssystemet.

Hälsningen från staten blir att om du vill ha mera i pension än vad det statliga allmänna systemet ger, så får du som pensionär hämta det ur dina egna besparingar.

För att förstå hur den föreslagna försämringen är tänkt måste man känna till mer om varifrån vi ska få vår pension.

Pension kan betalas ut från tre håll. Första delen får vi alla från staten. 90 procent av löntagarna får också pension från de kollektivavtalade tjänstepensionerna. Sedan kan vi få pension från vårt egna privata pensionssparande.

I framtiden kommer de kollektivavtalade tjänstepensionerna att spela allt större roll för den totala storleken på pensionen. Genom pensionsreformen har den lagstadgade pensionen blivit stramare, nu sänks till exempel utgående pensioner genom den så kallade bromsen.

För att få en vettig pension har arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare träffat avtal om att komplettera den allmänna pensionen genom att sätta av en viss procent av löneutrymmet av till framtida pension, tjänstepensioner. Denna avsättning samlas för att ge avkastning och växa inför vår pensionering. När pensionsdagen kommer och vi tar ut tjänstepension, då betalar vi skatt.

ESO:s utgångspunkt är att det här är alldeles för gynnsamt sätt att spara till sin pension. ESO vill att staten ska få in skatten i samma ögonblick som facken och arbetsgivaren gjort avtalen om pension. Då blir summan som skall växa i pensionsfonder mindre. Det betyder också att den enskilde ska betala skatt på en inkomst som han ännu inte fått ut, på pengar som han ännu inte formellt äger. Det är förstås orimligt. Pension precis som lön ska beskattas när den betalas ut.

Men inte bara det. ESO-förslaget innebär också en nära nog fördubbling av den löpande avkastningsskatten på pensionssparande (från 15 till 27 procent av statslåneräntan). Dessutom föreslås en höjning av arbetsgivaravgifterna för avsättningar till tjänstepension. Detta sänker de framtida tjänstepensionerna avsevärt.

I de flesta länder uppmuntras pensionssparande, därför att det är av värde för både enskilda och samhället i sin helhet att vi själva avstår en del av lönen för att trygga vår ålderdom. När de svenska allmänna pensionerna inte heller är något att yvas över, den ligger på en medelmåttig nivå, är det obegripligt att genom ytterligare skatt placera pensionssparare i Sverige i OECD:s strykklass.

TCO reagerade direkt i maj i år; ESO-förslagets bästa plats är i pappersåtervinningen. Vi känner stor oro över att förslaget aktualiserats igen.

Liknande tankegångar dök upp i en statlig utredning som dåvarande socialdemokratiska finansministern Bosse Ringholm tillsatte. Efter stark kritik från TCO-organisationernas sida lades utredningen ned av den då tillträdde finansministern Pär Nuder. Med det trodde vi att de ogenomtänkta förslagen för att försämra pensionerna en gång för alla var begravda. Men nu är förslagen alltså framme igen.

1. Varför ska Sverige på en och samma gång ha medioker allmän pension och samtidigt missgynna enskildas sparande till den egna pensionen och kullkasta förutsättningar för kollektivavtalade tjänstepensioner? Det skulle ge unikt snåla förutsättningar för framtidens pensionärer jämfört med andra OECD-länder. Det är naturligtvis tvärtom positivt att parter och enskilda tar ansvar för framtida pensioner.

2. ESO:s kamerala synpunkt att skattesatser för olika sparande är olika är i detta sammanhang en småsak, jämfört med konsekvensen av att göra framtidens pensionärer så mycket fattigare. De i dag debatterade orättvisorna är en västanfläkt mot de förslag som två finansministrar, på var sin sida om blockgränsen, kastat lystna blickar på. Det handlar netto om tusentals kronor minus i plånboken per månad för en vanlig tjänsteman. Förslaget blir framförallt ett dråpslag mot alla unga som får en sämre pension när de lämnar arbetsmarknaden.

3. Rättsligt kan förslaget ifrågasättas. En beskattad lön kan inte tillhöra någon annan än den enskilde. Om staten tänker beskatta den del vi annars hade satt in i pensionsfonder kan bestämmanderätten över denna beskattade lön aldrig tillfalla staten eller parterna på arbetsmarknaden. Varken staten eller parterna kan således genom lag eller avtal rimligen bestämma att en viss del av lönen skall sparas. Det innebär i sin tur att grunderna för hela pensionssystemet rämnar.

Det upprör mig mycket att teoretiska konstruktioner av detta slag kastas fram och tas på allvar, när konsekvenserna är så ödesdigra för hela välfärden för de äldre.

4. I den breda politiska överenskommelsen om pensionerna ingick dagens system med kollektivavtalade tjänstepensioner som en viktig hörnpelare. Om man drastiskt ändrar förutsättningarna för tjänstepensionerna måste hela pensionsöverenskommelsen rivas upp, och staten kompensera förlorad avtalad pension.

Attacken på Sveriges alla framtida pensionärer finns framme igen, på beslutsfattarnas bord, väntande på besked från dem som får makten efter valet.

Väljarna måste få besked före valet. Både alliansen och de rödgröna måste försäkra att de en gång för alla lägger tanken att försämra förutsättningarna att spara till pension åt sidan.

Sture Nordh
TCO:s ordförande