Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Nytt rektorsuppdrag ger tid till det pedagogiska arbetet”

Ny rapport i dag. Dela upp rektorstjänsten i två och låt en intendent sköta ­administrationen. Tillsammans med höjda utbildningskrav, bättre handledning och löpande kompetensutveckling kan dessa förändringar ge oss bättre rektorer med mer tid till det pedagogiska ledarskapet, skriver Ibrahim Baylan (S).

Skolresultaten sjunker samtidigt som skillnaderna mellan skolor ökar och föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar en avgörande roll för hur det går för barnen i skolan. Regeringens lösning är att sänka kunskapskraven och utbildningsambitionerna. För att vända utvecklingen behöver vi fokusera på dem som vi vet är viktigast för att höja resultaten och stärka likvärdigheten i skolan, nämligen lärarna och rektorerna.

Det enskilt viktigaste för elevernas resultat är att de möter skickliga och engagerade lärare som har bra förutsättningar att bedriva en god undervisning. Enligt Vetenskapsrådets ”Rektor – En forskningsöversikt 2000–2010” är ledarskapet den näst viktigaste faktorn. Rektorns ledarskap är central för skolans utveckling, förbättring, organisatoriska kapacitet och elevresultat.

I dag överhopas rektorer av administration och ekonomi. För att bidra till högre kunskapsresultat behöver rektorerna fokusera på sitt uppdrag som pedagogiska ledare. Det har tyvärr många rektorer inte tid till. När Sveriges Utbildningsradio genomförde en undersökning om hur svenska rektorer fördelar sin arbetstid kom administration/ekonomi på första plats, därefter elevärenden och sedan personalfrågor. Först på fjärde plats kom det som är mest centralt: det pedagogiska ledarskapet. En granskning av Skolinspektionen ger en liknande bild. Endast 30 procent av rektorerna utövar ett väl fungerande pedagogiskt ledarskap, medan 70 procent av rektorerna behöver förstärka det pedagogiska ledarskapet.

Rektor ska forma förutsättningarna för undervisning och lärande. Det pedagogiska ledarskapet kräver tid för rektorerna att besöka klassrummen, att återkoppla till lärare kring deras arbete och att analysera skolans resultat i relation till undervisnings- och lärandesituationen. Lärare ska känna sig trygga i att rektor förstår och är med och utvecklar lärarnas viktiga uppdrag.

Vi har förnyat och utvecklat vår politik vad gäller lärarna. Nu utvecklar vi också vår politik vad gäller rektorerna för att stärka det pedagogiska ledarskapet och presenterar i dag rapporten ”Framtidens rektor – för högre resultat i en likvärdig skola” med sju konkreta förslag:

1. Dela dagens rektorsuppdrag i två: rektor och intendent. Med syftet att ge det pedagogiska ledarskapet ett mycket större utrymme och att förbättra rektorers arbetsvillkor bör dagens rektorsuppdrag delas i två: rektor och intendent. Rektor ska fortsatt vara högst ansvarig i skolan med ansvar för det pedagogiska ledarskapet och ha huvudansvar för skolans ekonomi och personal. Intendenten ska inför rektor ansvara för administration, lokaler, övriga personalfrågor och sköta det löpande arbetet med ekonomi.

2. Högre utbildningskrav för rektorer. I dag finns inget krav på att rektor ska ha en för jobbet relevant akademisk utbildning. Utbildningskraven bör höjas. Rektor ska ha avlagt akademisk examen i en relevant utbildning, vilket också ska vara ett krav för att få gå den statliga rektorsutbildningen. Dagens låga krav kan orsaka legitimitetsproblem när en rektor ska leda lärare med akademisk utbildning på avancerad nivå.

3. Rektorsutbildning med fokus på pedagogiskt ledarskap. Rektorsutbildningen ska utvecklas så att det pedagogiska ledarskapet får mycket större plats. Det är viktigt att både professionen och skolans huvudmän involveras i detta arbete. Rektorsutbildningen ska inte bara vara ett instrument för implementering av aktuell skolpolitik, utan kännetecknas av ett problembaserat lärande med stort utrymme för kritik och reflektion.

4. Kontinuerlig kompetensutveckling för rektorer. Det tillfälliga Rektorslyftet bör ersättas med permanent kompetensutveckling med fokus på aktuell forskning och kollegialt erfarenhetsutbyte. Möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling och nätverksbyggande, i nära samarbete med professionen och skolans huvudmän, behöver stärkas.

5. Mentorshandledning under första året som rektorer. Den första tiden som rektor är ofta omvälvande och ensamarbetet är märkbart. Alla nyanställda rektorer bör ges mentorshandledning i minst ett år av en erfaren rektor.

6. Möjliggör delat skolledarskap. Rektor ska ha möjlighet att organisera sin egen ledningsfunktion som samledarskap om hon/han finner det bäst. Skollagen bör ändras så att hindren för gemensamt ansvarstagstagande tas bort och delat ledarskap möjliggörs.

7. Förskolechefer ska vara rektorer. Förskolechefer ska betecknas rektorer och samma krav ska gälla för dem som för rektorer i andra skolformer.

Rektorers betydelse för skolutveckling finns belyst inom skolforskningen.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar i sin rapport Rektors betydelse för skola, elever och lärare av Böhlmark, Grönqvist och Vlachos att rektor har stor betydelse för såväl studieresultat som arbetsmiljö och personalbeslut.
I OECD-rapporten ”Improving school leadership – volume 1: Policy and practice”, som bygger på jämförande studier från 19 olika länder, bland dem Sverige, fastslås att ett kvalificerat ledarskap för skolan är bland det viktigaste för att ge eleverna en god utbildning och höja resultaten.

Liknande slutsatser dras i en rapport från McKinsey & Co ”How the world’s best performing school systems come out on top”. Rapporten pekar på betydelsen av ett starkt ledarskap för att utveckla och förbättra skolan. Ett internationellt mönster är att de bästa skolsystemen satsar på att utveckla rektorer och skolledare som är framstående pedagogiska inspiratörer och utvecklare.

För att klara jobben och tillväxten i en allt hårdare global konkurrens krävs att Sverige behåller sin position som kunskapsnation. Vårt mål är att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020. En av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar har varit en god tillgång på kvalificerad arbetskraft. Om vi ska behålla den konkurrensfördelen krävs att vi vänder utvecklingen i skolan med sjunkande skolresultat och ökande klyftor. Framtidens rektor ska ha tid och kompetens för sitt viktigaste uppdrag – det pedagogiska ledarskapet. Det krävs för att nå höga kunskapsresultat och en likvärdig skola.