DN Debatt

”Oacceptabelt att jobbet gör människor sjuka”

Forskningen visar också att en god organisatorisk och social arbetsmiljö inte bara motverkar ohälsa utan även utmärker framgångsrika och kreativa företag, skriver Erna Zelmin-Ekenhem.
Forskningen visar också att en god organisatorisk och social arbetsmiljö inte bara motverkar ohälsa utan även utmärker framgångsrika och kreativa företag, skriver Erna Zelmin-Ekenhem. Foto: Bertil Ericson TT

Nya regler från 31 mars. På fyra år har antalet arbetssjukdomar på grund av sådant som hög arbetsbelastning och problem i relationerna på arbetsplatsen ökat med 70 procent. Arbetsgivaren har ett ansvar för att organisera arbetet så att de anställda inte får en ohälsosam arbetsbelastning, skriver Erna Zelmin-Ekenhem, Arbetsmiljöverket.

En av de stora utmaningarna i samhället är att komma tillrätta med det ökande antalet arbetssjukdomar som beror på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. De här arbetssjukdomarna orsakar inte bara höga kostnader för samhället utan även ett stort produktions- och kompetenstapp för landets arbetsgivare. Men framför allt innebär det ett mänskligt lidande för individen.

Mellan år 2010 och 2014 har antalet anmälda arbetssjukdomar på grund av den organisatoriska arbetsmiljön ökat med 70 procent. För hög arbetsbelastning och problem i relationerna på arbetsplatsen är exempel på vad som ligger bakom siffrorna.

De här problemen är inte unika för Sverige. Inom EU har den europeiska arbetsmiljöbyrån i flera år genomfört satsningar på ett långsiktigt hållbart arbetsliv med fokus på att förebygga ohälsosam stress på arbetsplatserna.

I en ny intervjuundersökning som Arbetsmiljöverket låtit göra, svarade över hälften av de tillfrågade arbetsgivarna och arbetstagarna att de känner någon som har blivit sjuk på grund av stress på jobbet (68 procent respektive 80 procent). En majoritet av de cirka 1.000 arbetsgivare och 2.000 arbetstagare som intervjuats känner också någon som är i riskzonen för att bli sjuk på grund av stress på jobbet (55 procent respektive 72 procent).

Forskningen på det här området har ökat i omfattning de senaste åren. Det finns nu ett brett vetenskapligt stöd när det gäller kopplingen mellan dålig arbetsmiljö och exempelvis depression, utmattningssyndrom och hjärt- och kärlsjukdom. Forskningen visar också att en god organisatorisk och social arbetsmiljö inte bara motverkar ohälsa utan även utmärker framgångsrika och kreativa företag.

Det är oacceptabelt att människor blir sjuka av de här orsakerna. Därför har Arbetsmiljöverket tagit fram nya regler om organisatorisk och social arbetsmiljö som börjar gälla den 31 mars i år.

Reglerna kommer att ge arbetsgivare bättre och tydligare stöd i arbetet med att förebygga ohälsa ute på våra arbetsplatser, och även underlätta för skyddsombud och anställda att kunna ta upp frågor om exempelvis arbetsrelaterad stress på arbetsplatsen, när det behövs.

Ohälsan visar sig hos individer, men orsakerna ligger främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på jobbet. Därför är det dessa faktorer som de nya reglerna riktar in sig på.

Enligt de nya reglerna har arbetsgivaren ett ansvar för att organisera arbetet så att de anställda inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Kraven i arbetet ska stämma överens med resurserna. Hur arbetstiderna fördelas ska heller inte leda till ohälsa. Arbetsgivaren ska också klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och se till att det finns rutiner för hur detta ska hanteras om det uppkommer. Möjlighet till återhämtning, förändrat arbetssätt och ändrad prioriteringsordning i arbetet är några exempel på vad arbetsgivaren kan göra om kraven är större än resurserna.

Många tycker att det är bra med nya regler, visar intervjuundersökningen. En majoritet av både arbetsgivare och arbetstagare är positiva till de nya reglerna (65 procent respektive 75 procent) och man är också positiv till att sprida information om reglerna (77 procent respektive 72 procent).

Fortfarande finns det dock föreställningar om att ohälsosam stress på jobbet inte är ett arbetsmiljöproblem, utan ett individproblem. Intervjuundersökningen visar att fler arbetsgivare än arbetstagare instämmer i påståendet ”det är mitt eget ansvar om jag känner mig stressad på jobbet” (31 procent respektive 17 procent).

 

Fortfarande finns det dock föreställningar om att ohälsosam stress på jobbet inte är ett arbetsmiljöproblem, utan ett individproblem. Intervjuundersökningen visar att fler arbetsgivare än arbetstagare instämmer i påståendet ”det är mitt eget ansvar om jag känner mig stressad på jobbet”.

 

Som medarbetare har man självklart också ett eget ansvar för sin arbetsmiljö, exempelvis genom att berätta om man upplever risker på arbetsplatsen. Ett viktigt budskap är att man som medarbetare ska kommunicera om, inte kompensera för, eventuella brister i arbetsmiljön. Exempelvis prata med sin chef om arbetssituationen, istället för att bara arbeta hårdare eller hoppa över raster och pauser.

Att arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är en viktig ledningsfråga. För att kunna skapa en god arbetsmiljö är det avgörande att det finns en dialog på arbetsplatsen mellan chef och medarbetare. Då kan risker identifieras och arbetsgivaren har en möjlighet att åtgärda dem innan någon blir sjuk.

Men ibland saknas resurser, visar intervjuundersökningen. Endast 23 procent av arbetsgivarna och 18 procent av arbetstagarna tycker att chefer och arbetsledare har tillräckligt stöd från sin ledning för att kunna skapa en god arbetsmiljö. Även chefers arbetsmiljö berörs av de nya reglerna. Arbetsgivaren ska, enligt reglerna, se till att chefer har såväl kunskaper och befogenheter som rimlig arbetsbelastning och stöd i sin chefsroll.

Arbetsmiljöverket har hittills och kommer även fortsättningsvis satsa kraftfullt på att informera om de nya reglerna. Det är också ett tydligt uppdrag från regeringen. I januari i år skickade vi brev till nära 400 000 arbetsgivare med information om de nya reglerna. Vi genomför också ett stort antal informationsträffar runt om i landet. Nu i mars startar dessutom en bred informationsinsats för att nå ut till så många som möjligt.

En viktig del av informationsinsatsen är en dokumentärfilm med titeln ”Utmaningen”, i regi av Tarik Saleh. I filmen, som kommer att finnas på Arbetsmiljöverkets webbplats och på Youtube, berättar enskilda individer om sina erfarenheter. Vi får möta några människor i olika yrken och med olika bakgrund som beskriver hur det gick till när jobbet till slut gjorde dem sjuka. Vi får även höra forskare beskriva vad man vet i dag på det här området.

Filmen ska fungera som en start på dialogen på arbetsplatsen och vara ett stöd när det gäller att våga prata om de här frågorna och framför allt att agera när så krävs. Vår förhoppning är att den ska bli en inspiration i arbetsmiljöarbetet, där risker fångas upp och åtgärdas innan någon blir sjuk. Vi vill visa att det går att vända den negativa trend med ökad ohälsa som vi ser i dag – genom att jobba förebyggande.

De nya reglerna kommer att vara ett viktigt verktyg i vår inspektionsverksamhet. Vi inspekterar redan i dag utifrån även organisatoriska och sociala aspekter, men nu blir det tydligare för arbetsgivare, skyddsombud, anställda och oss som inspekterande myndighet vad som gäller.

Vår ambition med de nya reglerna, och informationen om dem, är att såväl företag och organisationer som skyddsombud och enskilda människor nu skyndsamt antar utmaningen att försöka komma tillrätta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på landets arbetsplatser.

DN Debatt. 9 mars 2016

Debattartikel

Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör Arbetsmiljöverket:
”Oacceptabelt att jobbet gör människor sjuka”

Repliker

Åke Sandberg, prof.em., Stockholms universitet; Lisa Schmidt, forskare, IVL Svenska miljöinstitutet; John Sjöström, forskare, IVL Svenska miljöinstitutet och Cecilia Österman, forskare, IVL Svenska miljöinstitutet och Linnéuniversitetet:
”Ett hållbart arbetsliv kräver medbestämmande” 

Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsavdelningen, Svenskt näringsliv:
”Arbetsmiljöverket trivialiserar om stressjukdomar”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt