Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Oanständigt att tala om ’vård’ i affärsverksamhet”

Mängder av internationella studier visar att vinstdriven vård blir dyrare eller sämre om man mäter hårda kvalitetsfaktorer såsom överlevnad, felbehandlingar och olika komplikationer av vården. Som orsaker till de sämre resultaten brukar anges höga chefslöner, vinstutdelning och högt driven ”effektivisering” där man inte tagit hänsyn till slutresultatet. Egentligen är detta självklart, skriver läkaren Göran Rahm.

1. Det är oanständigt att tala om skattefinansierad ”välfärd” om man inte menar ett på humanitär bas vilande samhällsåtagande att solidariskt ta hand om svaga medborgare.

2. Detta åtagande är oförenligt med entreprenad som rör egoism av olika slag och främst har vinst som verksamhetsmål. Dan Olofsson har naturligtvis rätt rörande svårigheten att ”attrahera” kapital om ingen avkastning ges, men han erkänner även samtidigt att inom falskt benämnda ”välfärdsföretag” är och förblir girighet och inte altruism incitament att entreprenaden  tillskapades. Så är det ofrånkomligen med all vinstdriven ”vård”. Det är självfallet i grunden lika oanständigt som rörande ”välfärd” att tala om ”vård” i samband med affärsverksamhet.

3. Sammantaget betyder detta att diskussion rörande huvudmannaskap för den skattefinasierade vården/välfärden må utgå från ett etiskt fundament som helst bör kunna delas av alla politiska grupperingar som ägnar intresse åt dessa frågor och därmed vara parti- och blocköverbryggande. Det finns inga vare sig teoretiska eller praktiska principiella hinder inom en blandekonomi att de solidariska samhällsfunktionernas huvudmannaskap till helt övervägande del är offentligt.

4. Dan Olofsson säger ”det finns inte en enda bred undersökning som visar att privata välfärds-företag levererar sämre kvalitet än offentliga enheter”. I ”bred” och svensk mening är det delvis riktigt – men det finns inte någon som visar att det blir bättre heller. Från mängder av internationella studier är dock tendensen klar – vinstdriven vård blir dyrare eller sämre om man mäter hårda kvalitetsfaktorer såsom överlevnad, felbehandlingar och olika komplikationer av vården. Som orsaker till de sämre resultaten brukar anges höga chefslöner, vinstutdelning och högt driven ”effektivisering” där man inte tagit hänsyn till slutresultatet.

Egentligen är det självklart. Eftersom tänkbart kvalitetshöjande fria marknadskrafter aldrig existerar på kvasimarknader som välfärdssektorerna utgör då slutkunden/patienten minst av alla har någon möjlighet att bedöma kvaliteten och göra val som kan styra ”marknadsutvecklingen ”

5. De som bäst vet vilka negativa följder den pågående utvecklingen medfört borde vara de professionella inom välfärdssektorerna. Knappast entreprenörer som Dan Olofsson. Genom ökad privatisering och ökad ekonomistyrning och ett hårdare arbetsklimat är det få som gör sin individuella stämma hörd. Svenska läkaresällskapet har dock under våren tillskapat ett idéforum, ”En värdefull vård”, som reaktion mot att en för kvaliteten avgörande värdegrund gått förlorad. Detta borde stämma alla debattörer, politiska och andra, till eftertanke. De kan nämligen inte längre räkna med att medicinska behov styr vilken behandling de kan komma i åtnjutande av om de blir sjuka utan i första hand om de är lönsamma eller inte.

Kanske dags att tänka om?

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.