Karin Stenqvist, Barbro Lennéer Axelson och Stefan Laack ska ha all heder för att de på DN Debatt (5/4) lyfter fram bristerna i sexualundervisningen i skolan. Många unga saknar i dag grundläggande kunskap om hur man skyddar sig. Trots att flera utredningar har krävt större insatser, och trots att företrädare för regeringen lovat förbättringar, så är undervisningen om sex fortfarande gravt eftersatt.

Men förutom kunskap krävs också effektiva preventivmetoder och korrekt information om dessa för att skydda sig mot graviditet. Författarna menar att det är orealistiskt att unga ska kunna kombinera p-piller med kondom, och att det därför är dags att se kondom som ett adekvat skydd mot såväl oönskade graviditeter och sjukdomar. Denna slutsats är dock helt felaktig.

Kondom erbjuder ett skydd mot könssjukdomar. Som skydd mot oönskade graviditeter är dock kondom inte speciellt effektivt. Risken att bli gravid med kondom är ca sex gånger högre än om man skyddar sig med kombinerade p-piller, moderna spiraler eller p-stav. I vissa fall kan risken vara upp till 25 gånger högre. Dessutom är kondomer inte alltid tillgängliga och det är i stundens hetta mer komplicerat än man kan tro att använda kondom på rätt sätt. P-piller å andra sidan erbjuder ett effektivt och stabilt skydd, som för de allra flesta fungerar bra.

Studier visar att kvinnor i Sverige har fler oönskade graviditeter jämfört med både övriga Europa och USA. Mycket tyder på att detta hänger samman med att Sverige också särskiljer sig som ett av de länder där förskrivningen av p-piller och andra effektiva preventivmetoder är allra lägst.

Problemet med p-piller är alltså inte att för många använder dem, utan att för få gör det. I synnerhet för unga är tillgänglighet och pris avgörande, och detta skiljer sig stort mellan olika län i Sverige. Mönstret är tydligt – i de län där p-piller är gratis eller kraftigt subventionerade för unga är förskrivningen större, och där är också antalet aborter bland unga färre.

P-pilleranvändningen hålls också tillbaka av en ogrundad rädsla för hormoner. Trots att östrogen finns naturligt i kvinnors kroppar tror många att detta hormon är farligt. Jämfört med andra länder fokuserar mediebevakningen om p-piller i Sverige mer på risker och hot, och vid varje ”larm” om p-piller ser vi direkt en minskning i förskrivningen och en ökning i antalet oönskade graviditeter och aborter.

Även om p-piller är den vanligaste preventivmetoden bland unga finns det andra effektiva metoder för dem som inte kan eller vill använda p-piller. P-stav, p-ring, hormon- och kopparspiral är alla effektiva metoder, som dessutom kan glömmas bort utan att det påverkar effektiviteten. Samtliga av dem kan med fördel kombineras med kondom.

De betydande hälsoeffekterna som p-piller erbjuder, förutom skydd mot oönskad graviditet, ska inte heller glömmas bort. Dessa inkluderar skydd mot allvarliga sjukdomar som livmodercancer och äggstockscancer men också bevarad framtida fertilitet.

Sverige har redan det högsta antalet oönskade graviditeter i Norden. Det stora flertalet av dessa sker bland kvinnor i åldern 20–24 år. Bara under första halvåret 2010 gjorde 3.305 tonåringar i Sverige abort, nästan 20 aborter om dagen. Att mot den bakgrunden aktivt rekommendera unga att välja bort de preventivmetoder som är dokumenterat mest effektiva är både orimligt och oansvarigt.

Kristina Gemzell Danielsson, Professor och överläkare i obstetrik och gynekologi
Jan Brynhildsen, docent, ordförande arbetsgruppen för familjeplanering (FARG)
Lena Marions, docent, ordförande arbetsgruppen för tonårsgynekologi (TONARG)
Anna Palm, specialistläkare, sekreterare TONARG
Pia Teleman, överläkare, ordförande Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG)
Harald Almström, vice ordf SFOG
Marta Hansson Bocangel, barnmorska Stockholm