Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Oansvarigt av staten att blåsa av bisfenol A-larmet”

Foto: Leif R Jansson/TT

Försiktighetsprincip måste gälla. Vi är mycket kritiska till att Livsmedelsverket avfärdar riskerna med bisfenol A. Beskedet saknar vetenskapligt stöd. Bisfenol A finns i en rad vanliga konsumtionsvaror, och det råder stor osäkerhet om vilka nivåer som innebär hälsorisker, skriver fem medicinforskare.

Livsmedelsverket hävdar i ett pressmeddelande (24 januari 2014) att den mängd bisfenol A människor utsätts för inte är skadlig för hälsan, vare sig för vuxna, barn eller foster. Vi ställer oss mycket kritiska till denna slutsats och hävdar att Livsmedelsverkets uttalande saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen.

Närmare 15 bedömningar av hälsoriskerna med den hormonstörande kemikalien bisfenol A har gjorts av olika myndigheter och organisationer sedan 2002 med i många fall olika slutsatser. Den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa har nyligen sänkt det tolerabla dagliga intaget (TDI) för bisfenol A från 50 till 5 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag, där TDI är den beräknade högsta mängd av ett ämne som en person kan inta dagligen under hela sin livstid utan hälsorisk. Efsa bedömer att nuvarande exponeringsnivåer inte medför några hälsorisker, men påpekar samtidigt att deras bedömning är preliminär eftersom det fortfarande finns vetenskapliga osäkerheter. Den franska livsmedelsmyndigheten Anses håller inte med utan anser att nuvarande användning innebär en hälsorisk för individer som exponeras under fostertiden. Världshälsoorganisationen (WHO) å sin sida har valt att avstå från att beräkna ett säkert intag av bisfenol A.

Hur kan det då bli så stora skillnader i bedömningarna?

Hälsoriskbedömning av kemikalier baseras vanligtvis på djurstudier som är utförda enligt internationell standard. I fallet bisfenol A visar sådana så kallade standardstudier på skadliga effekter vid höga doser, det vill sägs vid doser långt över vad människor normalt utsätts för. Samtidigt finns mer än 250 forskningsstudier som visar på skadliga effekter av bisfenol A vid mycket lägre doser, till och med vid doser som ligger i nivå med vad människor faktiskt får i sig. Oenigheten uppkommer när vissa bedömare menar att forskningsstudierna inte är tillräckligt tillförlitliga för att ligga till grund för riskbedömningar, medan andra menar att standardstudierna mäter fel saker och att forskningsstudierna är mer relevanta eftersom de studerar effekter på hormonsystemet. Det råder alltså stor osäkerhet kring vid vilka nivåer bisfenol A kan orsaka skadliga effekter och detta är en av huvudorsaken till kontroversen kring dess hälsorisker, en kontrovers som Livsmedelsverket inte alls belyser i sitt uttalande.

Hälsorisker med bisfenol A har också undersökts i ett stort antal epidemiologiska undersökningar i befolkningen, alltså studier av vad människor verkligen utsätts för. En nyligen gjord kunskapssammanställning visar att det i mars 2013 fanns 91 epidemiologiska studier som kopplar exponering för bisfenol A till hälsorisker hos människa. Mer än 60 av dessa studier rapporterar påverkan på bland annat reproduktion och könsutveckling, nervsystemets utveckling såsom intelligens och beteende, metaboliska effekter såsom övervikt och fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, astma och allergi. Sammanställningen poängterar vidare att foster och spädbarn är särskilt känsliga, och den visar att kunskapen inom området växer snabbt då 53 av studierna publicerades så sent som 2012. Ur ett riskperspektiv är det särskilt intressant att flera av de effekter som påvisats i studier på människa också har setts i djurstudier vilket ökar betydelsen av resultaten.

Livsmedelsverket baserar vidare sitt uttalande om att bisfenol A är riskfritt på en nyligen publicerad studie som endast hittade mycket låga, eller ej uppmätbara, koncentrationer i blodprov från ammande kvinnor. Resonemanget att resultatet från denna studie skulle innebära en avsaknad av hälsorisker saknar dock vetenskapligt stöd.

Det är för det första ingen som helst tvekan om att människor utsätts för bisfenol A och att vi tar upp ämnet i våra kroppar. Ämnet finns i en lång rad vanliga konsumtionsvaror och produkter som läcker bisfenol A till omgivningen. Det är väl känt att ämnet finns i mat och dryck som förvaras, tillreds eller värms i kärl som innehåller bisfenol A. Andra källor är dricksvattenledningar som genomgått så kallad ”relining” och kassakvitton. Kvitton kan medföra mycket hög exponering för små barn om de stoppar dessa i munnen. Bisfenol A finns således runt omkring oss hela tiden vilket innebär att vi alla är exponerade. Detta bekräftas i ett stort antal studier där man rutinmässigt finner bisfenol A i urin hos barn och vuxna.

Det finns emellertid ett problem med att analysera bisfenol A i blod. Ämnet omvandlas snabbt i kroppen och utsöndras till urin och mestadels är därför blodhalterna mycket låga. Vid så låga halter kan kontamineringar av prover bli ett problem. Kontamineringar kan ske i hela kedjan från provtagning till beredning och analyser eftersom bisfenol A kan finnas överallt. Det krävs således bara att det i någon del av denna kedja tillförs en liten mängd bisfenol A för att fel ska uppstå. Samma problem uppstår inte när man mäter i urin eftersom halterna i urin är betydligt högre. Att halterna är högre i urin beror på att ämnet kontinuerligt utsöndras och koncentreras i urin. När man har högre koncentrationer i ett prov kommer ett litet tillskott på grund av kontaminering inte att påverka säkerheten i analyserna. I de flesta av de epidemiologiska studierna som nämnts ovan har urinhalter använts vilket innebär säkrare exponeringsmätningar. Problemet med kontamineringen av bisfenol A i blod är med andra ord varken förvånande eller en nyhet och utgör heller inte ett argument för att bisfenol A inte är förenat med hälsorisker.

Vi finner det således anmärkningsvärt att Livsmedelsverket i sin myndighetsroll inte utgår från den samlade vetenskapliga kunskapen när det gäller hälsoriskerna med bisfenol A och heller inte redogör för de vetenskapliga osäkerheter som finns. Livsmedelsverket refererar till Efsas senaste hälsoriskbedömning men redogör inte för de osäkerheter som uttrycks där. Inte heller när det gäller frågan om analyssäkerhet och risken för kontamineringar vid mätning av bisfenol A i blod ger man en fullständig och rättvisande bild av kunskapsläget.

Vår uppfattning är att så länge det finns så stora osäkerheter i den vetenskapliga tolkningen av bisfenol A:s hälsorisker måste försiktighetsprincipen tillämpas. Att blåsa ”faran över”, som Livsmedelsverket nu föreslår, speglar inte kunskapsläget och bygger inte på solid vetenskaplig grund.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.