Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Oansvarigt öppna för torskfiske i Östersjön”

Östersjöexperter vill freda torsken ännu några år: För tidig start förstör ett framtida lönsamt fiske och skadar miljön. Vi balanserar på gränsen till att lyckas återskapa ett rikt torskbestånd i Östersjön och ett friskare hav. Men det är alldeles för tidigt att blåsa faran över. På 90-talet var politikerna för snabba att tillåta ökat fiske och därför fick vi återigen en kollaps, skriver Björn Carlson, ordförande i Baltic Sea 2020, och professor Sture Hansson, Stockholms universitet. Det största problemet för miljön och torsken är EU:s gemensamma fiskepolitik. EU:s fiskeministrar har i många år satt för höga kvoter. Under Sveriges EU-ordförandeskap måste jordbruksminister Eskil Erlandsson sätta ned foten och tydligt markera att torskfisket är en miljöfråga.

De senaste veckornas uppgifter om att faran är över för Östersjöns torskbestånd är felaktiga.

Torsken engagerar allmänheten och medierna rapporterar gärna om både positiva och negativa förändringar i beståndet. Men fokus är nästan alltid på konsumenterna och yrkesfiskarna: Kan fiskarna försörja sig och ska konsumenterna köpa torsk?

Vi vill påstå att de flesta som diskuterar torsken i Östersjön förbiser den viktigaste frågan: torskfisket ska ses och behandlas som en miljöfråga. Det är en av de viktigaste miljöfrågorna för Östersjön, och det är en miljöfråga som har en lösning som ger påtagliga effekter inom några få år. Det är dessutom en miljöfråga där alla kan bli vinnare: befolkningen runt Östersjön får ett renare hav, yrkesfiskarna kan få ett lönsamt fiske och konsumenterna kan njuta av lokalt fångad torsk igen.

Så länge torskfisket styrs av kortsiktiga näringspolitiska överväganden kan vi aldrig ”blåsa faran över”, det visar tidigare erfarenheter.

”Miljöproblemen i Östersjön är särskilt allvarliga – vissa forskare talar om en ekologisk kollaps”, skriver regeringen i inledningen till sin havsmiljöproposition.

Torsken är den helt dominerande rovfisken i Östersjön, en av detta havs viktigaste
arter. När torskbeståndet minskat har dess viktigaste byte, skarpsillen, ökat.  När förekomsten av skarpsill ökade, minskade djurplankton och i stället skapades gynnsamma förhållanden för växtplankton, vilket ökat algblomningen.

Det största och viktigaste beståndet av torsk i Östersjön, det som fiskas öster om Bornholm, bestod år 2008 av cirka 160.000 ton könsmogen torsk. Detta är en historiskt låg nivå, att jämföra med 700.000 ton år 1980 och en långsiktigt uthållig nivå som bör ligga kring 400.000–500.000 ton.

När torskbeståndet ökade i början på 1990-talet var politikerna snabba att tillåta ökade fiskekvoter, med följd att vi återigen fick en kollaps. Det är oerhört angeläget att detta misstag inte upprepas.

De flesta torde vara överens om att torsk-en spelar en viktig roll i näringskedjan och att det skulle vara en konkret åtgärd för Östersjöns miljö att återskapa ett livskraftigt torskbestånd. Varför är det då så komplicerat att vidta de rätta åtgärderna?

Baltic Sea 2020 har tillsammans med forskare på Fiskeriverket utfört simuleringar av torskbeståndet för att visa vad som sker om EU:s förvaltningsplan för torsken i Östersjön följs under de kommande åren. Resultaten visar att bestånden kommer att vara två till tre gånger så stora som i dag och att fångsterna skulle kunna dubbleras inom en femårsperiod.

Förra året kunde Internationella havsforskningsinstitutet (ICES) notera en viss tillväxt av torskbeståndet. Forskarna vet ännu inte om tillväxten fortsätter eller om det främst beror på några år med gynnsamma omständigheter. I slutet av maj redovisar ICES sina officiella rekommendationer för torskfisket 2010 och då får vi se om den positiva utvecklingen fortsätter.

Även om den positiva utvecklingen fortsätter, är det av yttersta vikt att EU fastställer kvoter som är i enlighet med den förvaltningsplan som man antog 2007. När positiva tecken rapporteras i medierna kommer omedelbart antydningar om att ”vad var det vi sa – det har alltid funnits gott om torsk” och redan förra året antydde representanter för vissa Östersjöstater att det kanske var dags att höja 2010 års fiskekvoter utöver den fastlagda förvaltningsplanen. Till detta hot kan läggas ett betydande tjuvfiske i olika former.

Vi balanserar nu på gränsen till att lyckas återskapa ett rikt torskbestånd som tillåter stora och långsiktigt hållbara fångster, samtidigt som det bidrar till en ”friskare” Östersjö. Men det är alldeles för tidigt att blåsa faran över.

Det största problemet för Östersjöns miljö och torsken är att EU:s gemensamma fiskepolitik (CFP) ser fiske som en näringspolitisk fråga. Inte i Sverige och inte i något annat land runt Östersjön spelar fisket någon betydande ekonomisk roll, inte ens i kustregionerna. Antalet yrkesfiskare i Sverige är kring tusentalet, i länder som Polen och Tyskland är andelen fiskare ännu mindre i förhållande till befolkningen.

EU:s fiskeministrar har många år satt kvoter som vida överstigit de vetenskapliga rekommendationerna, just därför att man låtit mycket kortsiktiga näringspolitiska hänsyn gå före miljön. Om vi behandlar fisket i Östersjön som den miljöpolitiska fråga det egentligen är, och därmed tar hänsyn till de 85 miljoner människor som bor i regionen och deras rätt till en god havsmiljö, så får det den positiva effekten att vi dessutom kan skapa ett lönsamt och hållbart fiske.

Regeringen har inför det svenska ordförandeskapet prioriterat miljöfrågorna. Man lägger också stor vikt vid den ”Strategi för Östersjöregionen” som kommer att antas under hösten. I denna strategi är miljöfrågorna en av fyra ”pelare“.

Det finns tre konkreta åtgärder som den svenska regeringen kan vidta för att genom ett uthålligt torskfiske redan efter några år skapa en bättre miljö i Östersjön:

1. Acceptera inga avvikelser eller förändringar i EU:s förvaltningsplan för torskfisket i Östersjön. Det innebär att inte acceptera några politiska påtryckningar på den vetenskapliga översyn som pågår.

Det innebär att när Eskil Erlandsson möter sina kolleger i rådet senare i höst, så ska beslutet om 2010 års fiskekvoter baseras på de vetenskapliga rekommendationerna och ligga inom den fastställda förvaltningsplanen. EU:s fiskeministrar har egentligen ett ganska enkelt beslut att fatta: att hålla fast vid den förvaltningsplan de själva antog för endast två år sedan.

Den svenske jordbruksministern måste som ordförande vid rådsmötet ställa sig i spetsen för en tydlig markering att torskfisket i Östersjön är en miljöfråga.

2. Se till att Östersjöstrategin får kraftfulla åtgärder på miljöområdet inklusive fisket. Miljöfrågan var upprinnelsen till initiativet om en Östersjöstrategi. Syftet är att lägga fram konkreta förslag för att komma till rätta med genomförande-
underskottet.

I de utkast som Baltic Sea 2020 kunnat studera under vintern och våren förefaller det som om miljöfrågorna i allmänhet och fisket i synnerhet kommit alltmer på undantag och de konkreta åtgärderna helt försvunnit. Accepterar regeringen denna utveckling innebär det att man faller tillbaka i synen på fiske som en näringspolitisk fråga och missar dess betydelse för miljön.

3. Ge kommissionen ett kraftfullt stöd i reformering av EU:s fiskepolitik. För några veckor sedan presenterade EU-kommissionen sin grönbok inför reformeringen av fiskepolitiken. Den innehåller en god analys och många bra förslag. Med början under det svenska ordförandeskapet måste regeringen kraftfullt framhålla att fisket är en miljöfråga och att det är ekologiska hänsyn som ytterst ska styra fiskepolitiken.

Regeringen har höga ambitioner inför ordförandeskapet, inte minst på miljöområdet. Ett återhämtat torskbestånd kan ge påtagliga effekter redan inom en period på fem till tio år. I stort sett alla andra åtgärder kräver kanske 30 år eller mer innan vi ser några tydliga effekter för den hårt ansatta havsmiljön.

Politiker, vetenskapsmän, miljörörelse och yrkesfiskare måste ta ett gemensamt ansvar, både på kort och på lång sikt. Torskfisket väcker många känslor, men nu gäller det att hålla huvudet kallt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.