DN Debatt

”Offentlighetsprincipen är på väg att vittra sönder”

Alltmer sekretess. EU-medlemskapet har inneburit mängder av ändringar av öppenhetsreglerna, och flera av dem medför tystnadsplikt för tjänstemän. Offentlighetsprincipen skulle skyddas i EU men har i ökande takt tagit stryk de senaste åren. Vad hände med Sveriges sturska hållning? skriver Nils Funcke.

Den svenska offentlighetsprincipen nöts sakta men säkert ned. Sekretessbestämmelserna blir fler, meddelarfriheten inskränks, utrikessekretessen utökas och rena plattläggningsparagrafer accepteras som ger EU:s institutioner vetorätt över vilka uppgifter som får lämnas ut av svenska myndigheter.

När det svenska EU-ordförandeskapet 2001 utvärderades konstaterade regeringen att Sverige sedan inträdet i EU ”konsekvent och framgångsrikt värnat om den svenska offentlighetsprincipen”. Regeringen ansåg sig ha klarat målsättningen att den svenska offentlighetsprincipen inte får urholkas.

Det var då det. Riksdagens konstitutionsutskott ska i vår värdera de 65 ändringar av den svenska öppenhetsregleringen som genomförts på grund av medlemskapet. Den sammanställning KU låtit ta fram ger en dyster helhetsbild av utvecklingen för öppenheten.

Det som inger särskild oro är att 12 av de 65 ändringarna medför tystnadsplikt för svenska tjänstemän. Meddelarfriheten som lagstiftaren hittills beskrivits som en säkerhetsventil mot misshushållning och korruption upphävs. Anonymitetsskyddet för uppgiftslämnare upphör och myndigheterna ges rätt att leta upp och straffa den som läcker.

Ett exempel är EU-direktivet om samarbetet vad gäller beskattning. Enligt regeringen var det nödvändigt att belägga uppgifterna med absolut sekretess men också att bryta meddelarfrihet. Förslaget är ett av de få som passerat KU, och utskottets majoritet menade att regeringen inte gjort de noggranna övervägandensom bör ske när meddelarfriheten inskränks.

Bestämmelsen innehåller också en ren plattläggningsparagraf. EU-kommissionen ges vetorätt och uppgifter ur dess rapporter får bara lämnas ut om kommissionen samtycker till det. Det innebär ett avsteg från den svenska huvudregeln att det är den myndighet som förvarar en handling och inte avsändaren som självständigt ska pröva ett utlämnande.

Regeringen har i förhandlingar med övriga länder i vissa fall lyckats få gehör för att inte införa vetorätt och även stoppat förslag om att samma sekretessbestämmelse inte ska gälla i alla medlemsländer. Men när motståndet varit stort och avtalet bedömts som viktigt har regeringen vikt ned sig.

Till de bestämmelser som regeringen accepterat ska läggas den förståelse för andra länders traditioner som regeringen uttryckt. Det sänder felaktiga signaler ned i hela myndighets-Sverige att avsändarens inställning till om en uppgift kan lämnas ut eller inte ska tillmätas stor betydelse. Det riskerar att smitta av sig till utlämnandet av strikt svenska handlingar.

Ytterligare ett avsteg från våra traditioner är den komplettering av utrikessekretessen som trädde i kraft vid årsskiftet.

Utrikessekretessen innebär ett skydd för uppgifter vars utlämnande kan antas störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller skada landet. Befarade mindre och tillfälliga störningar eller irritation hos ett annat land har inte ansett skäl nog för sekretess. Den nya bestämmelsen om sekretess i det internationella samarbetet har getts en vid tillämpning. Den inkluderar alla uppgifter som svenska myndigheter får från utlandet på grund av en bindande EU-rättsakt eller ett av EU ingånget eller av riksdagen godkänt avtal med en annan stat eller mellanfolklig organisation. Tröskeln för sekretess är lågt satt och inträder om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det internationella samarbetet försämras om uppgiften röjs. Bestämmelsen ska också tillämpas på uppgift som en svensk myndighet tar fram i syfte att överlämna till en utländsk myndighet.

Rätten till insyn är reglerad i grundlag, tryckfrihetsförordningen. Huvudregeln är att allt är offentligt som inte uttryckligen undantas i offentlighets- och sekretesslagen eller i annan lag som denna hänvisar till. Tanken har varit att riksdagen i detalj ska kunna bestämma vad som ska sekretesskyddas och hur starkt skyddet ska vara. Men denna grundprincip urholkas genom vissa EU-förordningar. Förordningen om förbättrad flygsäkerhet innehåller bestämmelser om att uppgifter inte får lämnas ut för några andra ändamål än för att förbättra säkerheten och då endast om det är absolut nödvändigt.

Med hänvisning till förordningen vägrar Transportstyrelsen och Luftfartsverket att lämna ut uppgifter ur händelserapporter om ”störningar” vid Arlanda och norra Sverige till en reporter vid Sveriges Radio i Östergötland.

Transportstyrelsen hävdar att EU:s rättsakt innehåller en klausul om konfidentialitet som binder Sverige vid sekretess.Sekretessen är så stark att det i princip omöjligt att få del av uppgifterna.

Det kan starkt ifrågasättas om förordningen över huvud taget är tillämpbar, i synnerhet när det gäller svenska uppgifter. Men nu finns den där och föga förvånande söker myndigheterna stöd i den för att inte lämna ut uppgifter. Precis som när personuppgiftslagen infördes.

Förordningen är antagen av EU:s statschefer i Europeiska rådet och Europaparlamentet. Sverige framförde ingen reservation mot utformningen av bestämmelsen. Hur tänkte regeringen, och var fanns ni svenska EU-parlamentariker?

Sveriges har tillsammans med några andra länder lyckats öka öppenheten inom EU:s institutioner. Men på senare år har den svenska offentlighetsprincipen i accelererande takt tagit rejält med stryk av EU-samarbetet.

Till alla försämringar kan läggas förslaget att sänka skyddet för den som lämnar uppgifter till utländska korrespondenter i Sverige och tankarna att i princip omöjliggöra en granskande rapportering från internationella militära insatser där Sverige deltar.

Vid EU inträdet 1995 avgav Sverige en deklaration: Offentlighetsprincipen, särskilt rätten att ta del av allmänna handlingar, och grundlagsskyddet för meddelarfriheten, är och förblir grundläggande principer som utgör en del av Sveriges konstitutionella, politiska och kulturella arv.

Vart tog denna sturska inställning vägen? Och vad blev det av det enträgna arbetet som präglades av självförtroende och insikt om öppenhetens betydelse för demokratin och EU:s legitimitet?

EU och sekretessen

• EU-inträdet 1995 har medfört att sekretessen skärpts vid 65 tillfällen, att meddelarfriheten avskaffats i 12 fall, att en vetorätt för EU:s institutioner införts för utlämnande av vissa handlingar och att utrikessekretessen getts en utökad och vid tillämpning.
• Regeringen har också avskaffat meddelarfriheten i 7 fall, föreslagit lägre skydd för vissa meddelare och vill begränsa möjligheterna att granska militära insatser.