Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Oförenligt med EU-rätten hindra vinstbolag i välfärd”

Dags för S att bekänna färg. Idén om att kommuner själva ska få bestämma vilka typer av välfärdsföretag som ska vara med i en upphandling, eller att vissa driftformer ska gynnas framför andra, strider mot EU-rätten. Därmed faller hela argumentationen om att tvinga in privat verksamhet i särskilda driftformer, skriver Almegas näringspolitiske chef Ulf Lindberg.

I oktober förra året presenterade Stefan Löfven och Carin Jämtin Socialdemokraternas förslag om ”nationella kvalitets­lagar”, som sades skulle bringa ordning och reda i välfärden. Det skedde bland annat mot bakgrund av den före detta SSU-ordföranden Ardalan Shekarabis rapport ”Vinst och den offentliga tjänstemarknaden – en rättslig analys”, där han menade att det var möjligt enligt EU-rätten att vid offentliga upphandlingar av välfärdstjänster ställa villkor om avsaknad av vinstsyfte.

För Almega, vars förbund organiserar huvuddelen av företagen i välfärdssektorn, föreföll detta märkligt. Vi lät därför en av landets ledande juridiska experter på EU-rätten och offentliga upphandlingar – jur dr Andrea Sundstrand – granska frågan.

Sundstrand konstaterar i ett rättsutlåtande att det enligt EU-rätten inte är möjligt att i offentliga upphandlingar, exempelvis av välfärdstjänster, positivt särbehandla företag utan vinstsyfte. Det är heller inte möjligt att hindra vinstdrivande företag från att delta i sådana upphandlingar. Det skulle strida mot EUF-fördragets (en del av vad som tidigare kallades Romfördraget) principer om likabehandling och öppenhet, vilka föreskriver att alla företag ska har rätt att delta i en offentlig upphandling.

Däremot är det intressant nog enligt EU:s domstol möjligt för medlemsstaterna att hindra vissa organ som verkar utan vinstsyfte från att delta i offentliga upphandlingar.

Med andra ord är såväl delar av Socialdemokraternas önskan att låta kommuner kunna rikta upphandlingar och valfrihetssystem inom välfärden till enbart privata, kooperativa och ideella aktörer som inte drivs i vinstsyfte, som LO:s förslag om att så kallade ”samhällsbolag” görs till huvudregel för aktiebolag i välfärdssektorn, inte förenliga med EU-rätten. De har felaktigt utgått från att man lokalt kan bestämma vilka typer av företag som ska vara med i en upphandling, eller gynna vissa driftformer framför andra.

LO:s idé om att ”samhällsbolag” ska vara normen för välfärdsföretag som vill erbjuda människor sina tjänster, bygger på en utveckling av de så kallade SVB-bolagen i aktiebolagslagens § 32 (aktiebolag med särskild vinstbegränsning). I grunden går tanken ut på att dessa bolag ska vara icke-vinstdrivande; non profit.

I dag har Sverige en liten och svagt växande non profit-sektor. Bara totalt 45 företag drivs som SVB-bolag, trots att möjligheten att starta sådana bolag har funnits sedan 2006.

Den absoluta merparten av de som startar verksamhet inom välfärdssektorerna väljer aktiebolaget som form. Här återfinns verksamheter med skiftande affärsidéer och motiv för att driva egen verksamhet, däribland många med ideella syften och medarbetarägda företag.

Med denna bakgrund framstår Socialdemokraterna och LO:s fixering vid legal driftsform som fullständigt obegriplig.

Uppenbarligen är LO-förslaget ett sätt att möta kongressbeslutet om att en non profit-princip skulle vara rådande för välfärdsföretag. Däremot svarar det inte upp mot svenska folkets önskemål. Enligt en färsk undersökning som Almega låtit analysföretaget United Minds göra sätter man tvärtom driftsfrågan, liksom insyn i ekonomin, långt ner på listan över de viktigaste frågorna vid valet av utförare i välfärdssektorn.

Viktigare var exempelvis möjligheten att kunna byta utförare om man inte var nöjd, något som står i konflikt med LO:s förslag att avskaffa lagen om valfrihetssystem (lov) som säkerställer medborgarnas rätt att välja.

De tre viktigaste punkterna var i själva verket medarbetarnas kompetens, tillgänglighet och bemötande gentemot brukarna. Det är med and­ra ord inte medborgarnas intressen Socialdemokraterna och LO möter med sina förslag.

När EU-rätten nu visar sig sätta stopp för att behandla utförare i välfärden olika beroende på driftsform eller ägare måste Socialdemokraterna och LO bekänna färg. Antingen accepterar man som i dag konkurrens på lika villkor och fortsätter utveckla kvalitet och valfrihet tillsammans med företagen i välfärdssektorn, eller så gör man gemensam sak med de som vill vrida klockan tillbaka; avskaffa valmöjligheterna i skola, förskola vård och omsorg och driva all verksamhet i offentlig förvaltning.

Våra medlemsföretag är öppna för att bättre mäta och synliggöra kvalitet i alla verksamheter och stärka tillsynen. Det är ett arbete vi redan påbörjat. Här välkomnar vi samarbete med såväl fackföreningar som politiska partier.

Ansvaret vilar nu tungt på den socialdemokratiska partiledningen och ytterst kongressen i april 2013. Redan har debatten påverkat många investeringsbeslut och entreprenörers vägval. En fortsatt grundläggande osäkerhet om sin framtida existens för många medarbetare och företagare i välfärdssektorn kommer inte vara till fördel för utvecklingen av den välfärd vi med all rätt värderar så högt.

Ulf Lindberg
Näringspolitisk chef, Almega