Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Ojämlikheten beror inte på ny teknik eller frihandel”

Regeringarnas ekonomiska politik har dessutom styrts av en felaktig föreställning, enligt både OECD och IMF, att åtstramningar i statsbudgeten i dåliga tider har en liten effekt på tillväxten. Det har ytterligare minskat efterfrågan och ökat arbetslösheten, skriver Sandro Scocco och Lars-Fredrik Andersson.
Regeringarnas ekonomiska politik har dessutom styrts av en felaktig föreställning, enligt både OECD och IMF, att åtstramningar i statsbudgeten i dåliga tider har en liten effekt på tillväxten. Det har ytterligare minskat efterfrågan och ökat arbetslösheten, skriver Sandro Scocco och Lars-Fredrik Andersson. Foto: Bertil Enevåg Ericson TT

Ökade inkomstskillnader. Att stora grupper halkat efter lönemässigt beror inte på teknisk utveckling eller frihandel, utan en medveten politik. Att syndabocken för detta blir allt utländskt, oavsett om det gäller frihandel eller invandrare, följer bara historiska mönster, skriver ekonomerna Sandro Scocco och Lars-Fredrik Andersson.

Dagens dominerande berättelse handlar i dag om att jobb slagits ut av nya maskiner och låga löner i utlandet, vilket missgynnat stora låginkomstgrupper i västvärlden. Ilskan över detta har politiska populister som Trump, Le Pen eller Åkesson kunnat utnyttja med nostalgiska, nationalistiska och frihandelsfientliga budskap. I en ny studie visar vi att den berättelsen rimmar illa med verkligheten.

Det är enkelt att föra ett ”sunt-förnuft-resonemang” om att nya och bättre maskiner (teknik) i produktionen och låglönekonkurrens (handel) leder till att jobb förstörs. Men nya jobb skapas också ständigt. Så har det sett ut alltsedan industrialiseringens början. Denna process har pågått under perioder av både minskad och ökad ojämlikhet. Det leder till frågan om vad som är styrande för inkomstfördelningen. En vanlig föreställning i dag är att när förstörelseprocessen går ovanligt snabbt, som den antas göra i dag, leder det till att ojämlikheten automatiskt ökar. Det sker helt utan politisk iblandning. Den föreställningen är dock svårförenlig med den faktiska händelseutvecklingen sedan 1980.

Den politiska omläggningen på arbetsmarknaden sedan 1980-talet har spelat roll för ökade klyftor. Vi finner exempelvis att sambandet mellan kollektivavtal och en minskad lönespridning är starkt. Resultatet gäller både för relationen mellan lägsta och högsta lönerna samt medianlön och högsta lönerna.

Foto: DN Perioden från 1980 till 2015 karaktäriseras inte av en ovanligt stark förstörelseprocess i form av teknisk utveckling i förhållande till föregående perioder. Tvärtom har den varit ovanligt långsam mätt i termer av ökad produktion per arbetad timme (produktivitetstillväxt) om man jämför med perioden 1950-1980. Brookings Institute konstaterar att många förefaller förväxla en snabb förändring av den privata sfären (med sociala medier med mera) med hur produktionen är organiserad. Uber är exempelvis fortfarande en chaufför och en bil sett till hur tjänsten produceras och Airbnb förändrar bara hur vi använder en redan producerad bostad.

Foto:  Handeln har visserligen vuxit starkt sedan ett par år in på 1990-talet och fram till 2008, men i båda länderna som först lade om politiken i marknadsliberal inriktning, Storbritannien (-79) och USA (-81), ökade ojämlikheten som mest under 80-talet. Ojämlikheten har utvecklats påtagligt långsammare när handeln faktiskt ökade i dessa länder. De senaste åtta åren har internationell handeln dessutom utvecklats ovanligt svagt, när ojämlikheten fortsatt att öka.

Foto:  Tidigare studier som sett till kortare perioder har pekat på att handel och teknisk utveckling kan spela roll för inkomstfördelning, men de har då sett till variationer inom en period som generellt karakteriserats av låg teknisk utveckling och kontinuerligt ökade inkomstskillnader. När perioder av snabb teknisk utveckling inkluderas finns det däremot inte ett långsiktigt mönster som pekar i den riktningen. När vi statistiskt testar sambandet mellan teknik- och handelsutveckling i ett flertal OECD-länder sedan 1950 finner vi ingen långsiktigt mätbar effekt av teknik- och handelsutveckling på inkomstfördelning. Exempelvis utvecklades både handel och teknik starkt när inkomstskillnaderna minskade under 1960-talet.

Foto:  Det går inte heller att se något samband mellan snabb teknisk utveckling och ökad handel med ökad arbetslöshet på lång sikt. De senaste årens utveckling kan närmast tolkas som att en hög arbetslöshet sammanfaller med en både historiskt svag teknisk utveckling och en svag ökning av handeln.

Foto:  Vi kan däremot i studien konstatera att den politiska omläggningen på arbetsmarknaden sedan 1980-talet har spelat roll för ökade klyftor. Vi finner exempelvis att sambandet mellan kollektivavtal och en minskad lönespridning är starkt. Resultatet gäller både för relationen mellan lägsta och högsta lönerna samt medianlön och högsta lönerna. Minskat deltagande i fackföreningar och sänkt arbetslöshetsersättning ökar också lönespridningen. Samtliga är faktorer som alltså utvecklats negativt efter 1980 till följd av politiskt fattade beslut.

Då missgynnade medel- och låginkomsttagare konsumerar upp sin inkomst (till skillnad från förmögna grupper som har ett högt sparande) har dessa politiska beslut försvagat efterfrågan på varor och tjänster. Efterfrågan har under perioder kunnat upprätthållas genom att kapitalägarna helt enkelt lånat ut sin ökade inkomstandel till hushållen. Det är dock en ohållbar situation i längden, då det förutsätter en ständigt ökad skuldsättning i hushållen. Lån istället för lön som bas för hushållens konsumtionsutveckling leder alltid förr eller senare till en finanskris.

Regeringarnas ekonomiska politik har dessutom styrts av en felaktig föreställning, enligt både OECD och IMF, att åtstramningar i statsbudgeten i dåliga tider har en liten effekt på tillväxten. Det har ytterligare minskat efterfrågan och ökat arbetslösheten.

En strukturellt försvagad löntagarsida och en betydligt högre arbetslöshet (på grund av en allt för åtstramande stabiliseringspolitik) är drivkrafterna till att stora löntagargrupper har halkat efter i lön sedan 80-talet, inte i huvudsak snabb teknikutveckling eller ökad handel. Att omfördelningen via skatter och bidrag minskat påtagligt under samma period har ytterligare ökat inkomstskillnaderna.

Det som behövs på lång sikt är en snabbare teknisk utveckling och en ökad takt i utvecklingen av internationell handel och specialisering. Det skulle öka tillväxten och det finns alltså inget som tyder på att det i sig påverkar löner och lönespridning negativt på lång sikt.

På kort sikt menar vi att det krävs en mer aktiv regeringspolitik (finanspolitik) för att återkomma till normal inflation, löneutveckling för breda grupper och tillväxt samt handel. Det är i linje med de rekommendationer som nu både OECD och IMF lämnat. Positivt i detta sammanhang är att OECD-ländernas åtstramning av finanspolitiken börjar avta, vilket bara i sig ger bättre tillväxtförutsättningar och bör leda till något stigande inflation över tid.

Det räcker dock inte. En mer aktiv finanspolitik bör kombineras med en politik som stärker löntagarnas position strukturellt så att breda löntagar-/konsumentgrupper får en löneutveckling som kan bära en uthållig tillväxt utan en ständigt ökande skuldsättning och att omfördelningseffekten av skatter och bidrag förstärks.

Populisternas politiska framgångar beror alltså inte främst på vare sig teknisk utveckling eller frihandel, utan en medveten politik som på olika sätt omfördelat inkomster från arbetar- och medelklassen till de mest förmögna. Att syndabocken för detta framför allt blir allt utländskt, oavsett om det gäller frihandel eller invandrare, följer bara traditionella historiska mönster.

Det vi själva ställt till med kan vi dock också ställa till rätta, men det börjar bli bråttom.

Bakgrund. Rapport

Rapporten ”Återhämtning - var god dröj” (Arena Idé) analyserar och testar, i en internationellt jämförande studie för perioden 1950-2014, förklaringsvärdet av olika hypoteser bakom den svaga återhämtningen av tillväxt och inflation efter finanskrisen.

DN Debatt. 4 december 2016

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.