Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Öka storleken på skolorna så blir kvaliteten bättre”

När Skolinspektionen 2010 undersökte kvaliteten i betygssättningen i gymnasieskolan fann man att större skolor, liksom skolor som ingick i koncerner, satte mer rättvisande betyg, skriver Erik Lakomaa.
När Skolinspektionen 2010 undersökte kvaliteten i betygssättningen i gymnasieskolan fann man att större skolor, liksom skolor som ingick i koncerner, satte mer rättvisande betyg, skriver Erik Lakomaa. Foto: Lotta Svensson

Genom att öka skolstorleken och arbeta mer som koncerner kan skolor både förbättra kvaliteten och minska kostnaderna. Att avskaffa behörighetskraven för rektorer och då öppna upp yrket för fler med företagsledningserfarenhet skulle sannolikt också bidra till en bättre skola, det skriver Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan.

Skolkommissionens förslag har blivit hett omdebatterade. Dock finns frågor som kommissionen inte behandlat men som har stor betydelse för skolan. Flera av dessa handlar om ekonomiska frågor, styrning och ledning. I rapporten ”Skolor som företag – möjligheter till bättre skolresultat eller lägre kostnader genom samarbete och koncerntänkande”, behandlar jag ett antal områden där skolor och skolhuvudmän kan förbättra sig genom att arbeta mer som företag. Rapporten är skriven på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Svenska skolor är i ett internationellt perspektiv små. Den genomsnittliga kommunala skolan hade (2015/16) 209 elever, friskolorna är ännu mindre, i genomsnitt hade de 175 elever. Endast 5 procent av grundskolorna har fler än 500 elever. Forskning visar samtidigt att det finns påtagliga stordriftsfördelar inom skolan – med fler elever minskar kostnaderna utan att resultaten blir sämre. Amerikanska studier har indikerat att den optimala skolstorleken ligger till och med över storleken på de allra största svenska skolorna.

De senaste åren har man sett en tilltagande mognadsgrad på skolmarknaden. Mognaden har bland annat tagit sig uttryck i att skolstorlekarna – framför allt bland friskolor ökat.

Sverige utmärker sig inte bara genom små skolor utan också genom att ha en hög lärartäthet, och mycket pedagogisk stödpersonal, men samtidigt få administrativa stödfunktioner. Jämför man skolor med andra tjänsteföretag av motsvarande storlek (sett till antalet anställda eller omsättning) har skolorna påtagligt färre personer som arbetar med administration och ledningsstöd. Det behöver inte vara en fördel. Tvärtom. De administrativa uppgifterna behöver utföras av någon och i svenska skolor blir det i stället ofta lärare och rektorer som utför dessa.

I Mjölby har man inom gymnasieskolan exempelvis kunnat minska antalet lärartjänster (främst deltidstjänster) påtagligt – huvudsakligen genom effektivare schemaläggning vilket gjort att man kunnat undvika för små klasser.

En allt större del av eleverna går dock i professionellt ledda koncernskolor. Det är dock fortfarande vanligt att skolor leds av personer som inte har tidigare företagsledarefarenhet. Detta är inte avvikande utan liknar andra nya branscher. När exempelvis it-industrin växte fram drevs ofta företagen av grundaren, som kanske var den bäste programmeraren. När de sedan växte kom de att få professionella företagsledningar. Vd behövde inte längre kunna programmera.

Forskningen har funnit att lärarkvalitet har mycket stor betydelse för utbildningsresultaten i skolan. Stanfordforskaren Erik Hanusek har exempelvis funnit att den elev som har en lärare som tillhör den bästa fjärdedelen på en skola lär sig tre gånger så mycket på samma tid som den som har en som tillhör den sämsta fjärdedelen. Detta kontrollerat för elevbakgrund. Det innebär också att rekryteringen av lärare är en avgörande framgångsfaktor för skolor. En skolledare som är duktig på att rekrytera och behålla dugliga lärare kommer att bidra till bättre resultat. Skolledare kan också få mer direkt påverkan på resultaten. Internationell forskning visar att gott ledarskap i skolan har stor effekt.

I dag finns krav på att rektorer ska ha rektorsutbildning. Det kan tyckas rimligt. Men samtidigt minskar varje sådant krav antalet potentiella personer som kan söka jobbet. Om kraven inte motsvaras av de som tjänsten kräver kommer personer som är mer dugliga (men som inte har rätt utbildning) att ersättas med mindre dugliga. Kravet kan därför vara kontraproduktivt.

Skolhuvudmän – kommunala som privata – kan genom att arbeta som koncerner undvika flera av dessa problem. En skola som ingår i en koncern kan ha en professionell företagsledning ovanför skolnivå. Koncerntänkande kan även kompensera för nackdelarna med små skolenheter. Ett exempel är Mjölby kommun som slagit samman alla sina gymnasieskolor till en. Det möjliggör till exempel att man enklare kan dela lärare mellan gymnasieprogrammen, underlätta schemaläggning och att man kan använda resurser mer effektivt. I Mjölby har man inom gymnasieskolan exempelvis kunnat minska antalet lärartjänster (främst deltidstjänster) påtagligt – huvudsakligen genom effektivare schemaläggning vilket gjort att man kunnat undvika för små klasser. Det innebär inte bara besparingar utan också att man kan erbjuda kurser som inte annars hade varit möjliga. Större skolor har också lättare att rekrytera personal. En större skola, eller en koncern, kan kanske erbjuda en heltidstjänst i spanska och en i hemkunskap, vilket gör det lättare att hitta en lämplig kandidat än den som erbjuder en halvtid i vardera ämnet.

Det finns även koncern- eller storskoleeffekter när det gäller kvaliteten. När Skolinspektionen 2010 undersökte kvaliteten i betygssättningen i gymnasieskolan fann man att större skolor, liksom skolor som ingick i koncerner, satte mer rättvisande betyg. Koncerner har ofta centrala funktioner för utformning och kvalitetssäkring av undervisningsmaterial, prov och bedömningsmallar, det innebär också att de lättare kan säkerställa att de följer exempelvis de nationella betygskriterierna. Större skolor, med flera lärare som undervisar, har också lättare att arbeta med exempelvis medbedömning.

Det finns inga enkla lösningar som i ett slag kan lösa skolans problem. Men fokus på sådant – som koncerntänkande – som ger ökad ekonomisk effektivitet är sannolikt där man bör överväga att börja. Det är också något som skolans huvudmän kan göra utan att det krävs ändrad lagstiftning. I ett längre perspektiv bör man dock emellertid överväga att se över frågan om vilka utbildningskrav man skall ställa på rektorer så att skolor inte behöver tacka nej till kandidater som har goda kunskaper inom centrala funktioner som rekrytering och företagsledning.

De rekommendationer man kan ge kan således sammanfattas enligt följande:

  • Satsa på större skolor.
  • Se till att skolor har professionell ledning.
  • Satsa på mer administrativ stödpersonal som avlastar lärarna och rektorerna.
  • Arbeta som koncerner för att utnyttja stordriftsfördelar.
  • Avskaffa behörighetskraven för rektorer.
  • Genom att börja där kan sannolikt skolans resultat förbättras och resurserna användas mer effektivt.
DN Debatt. 20 maj 2017

Debattartikel

Erik Lakomaa, forskare på Institutionen för marknadsföring och strategi vid Handelshögskolan i Stockholm och chef för forskningsinstitutet EHFF:
”Öka storleken på skolorna så blir kvaliteten bättre”

Repliker

Daniel Suhonen, chef vid fackliga idéinstitutet Katalys och Sten Svensson, utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola:
”Gamla råd som prövats och som inte fungerar”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.