Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Ökad industriproduktion viktigt för fortsatt tillväxt”

Volvo XC90 är ett bra exempel på Sverige roll i de globala värdekedjorna. Som ett av få länder i världen finns här en kompetens att utveckla och tillverka en bil från idé till färdig produkt, skriver Mikael Damberg.
Volvo XC90 är ett bra exempel på Sverige roll i de globala värdekedjorna. Som ett av få länder i världen finns här en kompetens att utveckla och tillverka en bil från idé till färdig produkt, skriver Mikael Damberg. Foto: Volvo personvagnar

Nyindustrialisering. Antalet anställda i kärnan av den svenska industriproduktionen minskar. På sikt riskerar vi att förlora fler delar av industrin. Tillverkning i Sverige är avgörande för jobben och den ekonomiska utvecklingen. Inom kort presenterar regeringen en nyindustrialiseringsstrategi, skriver näringsminister Mikael Damberg (S).

Foto: nicklas thegerström Stora delar av svensk industrin går nu starkt framåt. Allt oftare kommer besked om nya investeringar, nya försäljningsrekord och nyanställningar. Men vi är också mitt uppe i den fjärde industriella revolutionen där digitalisering och automatisering radikalt förändrar förutsättningarna för industriell produktion.

Sverige har en lång och framgångsrik industritradition. Samtidigt finns det en bild av att Sverige inte längre är en industrination och att tillverkning i Sverige tillhör det förflutna. Att detta var den borgerliga regeringens syn på industrin blev inte minst tydligt när Fredrik Reinfeldt deltog vid World economic forum i Davos och dömde ut svensk industri som ”basically gone”.

Inget kunde vara mer fel. Det är sant att tillverkningens andel av BNP har minskat. Men industrin är större än tillverkningen. För att förstå industrins betydelse för Sverige måste man också inkludera de industrinära tjänsterna och då står industrin för en femtedel av landets ekonomi och sysselsätter omkring en miljon människor. Industrin står också för 77 procent av det samlade exportvärdet. Sverige är kort sagt en modern industrination där industrins utveckling och konkurrenskraft är helt avgörande för jobben i hela Sverige och för vår gemensamma välfärd.

Därför är det allvarligt för Sverige att svensk industri förlorade många högproduktiva och konkurrenskraftiga jobb under finanskrisen och att återhämtningen har dröjt samtidigt som vi möter en allt hårdare konkurrens från omvärlden. Tillväxtekonomierna i Asien satsar offensivt och vi ser ett globalt skifte i världsekonomi och kunskapsbas österut.

Därför kommer regeringen senare i veckan att lägga fram en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Syftet är att göra Sverige ännu mer attraktivt för nya investeringar, att svensk industri ska klara av den allt snabbare tekniska utvecklingen och att antalet högkvalificerade jobb ska öka.

 

För att förstå industrins betydelse för Sverige måste man också inkludera de industrinära tjänsterna och då står industrin för en femtedel av landets ekonomi och sysselsätter omkring en miljon människor. Industrin står också för 77 procent av det samlade exportvärdet.

 

Vi har identifierat fyra utmaningar som den svenska industrin står inför:

1 Digitalisering. Just nu pågår en snabb strukturomvandling där inbäddade och uppkopplade fabriker och produkter revolutionerar industrin. Men många svenska industriföretag hänger inte med och riskerar därför att konkurreras ut i onödan.

2 Hållbarhet. Delar av den svenska industrin är inte tillräckligt resurseffektiv. Hållbar produktion och produkter kan vara en svensk styrka även framöver. Men svensk industri bör flytta fram sina positioner ytterligare.

3 Kompetens. Svensk industri får allt svårare att rekrytera den kompetens som behövs för att konkurrera på världsmarknaden. Var femte rekrytering misslyckas helt. Utbildningars kvalitet och relevans är ofta för låg och omställningen från gamla till nya jobb behöver underlättas.

4 Innovationskraft. Svenska forsknings- och innovationsmiljöer möter hård konkurrens. I motsats till de flesta jämförbara konkurrentänder har företagens FoU-investeringar som andel av BNP sjunkit kraftigt i Sverige.

Dessa fyra utmaningar måste hanteras för att svensk industri ska få bästa möjliga förutsättningar att öka sina marknadsandelar på en växande världsmarknad. Därför fokuserar vi särskilt på dem i den kommande strategin. Regeringen arbetar naturligtvis också vidare med en lång rad andra frågor som är centrala för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Det behövs en brett förankrad och långsiktig energipolitik som säkrar en fungerande energiförsörjning och som ger industrin stabila spelregler.

Den industriella produktionen sker i regel i globala värdekedjor som kan delas in i tre produktionssteg: ”för-produktionsaktiviteter”, ”produktionsaktiviteter” och ”efter-produktionsaktiviteter”. För-produktionsaktiviteter är exempelvis forskning och utveckling och design. Produktionsaktiviteter är själva tillverkningsprocessen. Efter-produktionsaktiviter är marknadsföring, försäljning och andra tjänster. Dessa tre produktionssteg äger rum i olika delar av världen och sammanfogas till en produkt till konsumenten. Volvo XC90 är ett bra exempel på Sverige roll i de globala värdekedjorna. Som ett av få länder i världen finns här en kompetens att utveckla och tillverka en bil från idé till färdig produkt. Men även om bilen utvecklats och byggts ihop på Hisingen i Göteborg består den av uppemot 10 000 delar från leverantörer i ett hundratal länder.

Vi kan i dag redovisa nya siffror från näringsdepartementets analysavdelning som visar de tre produktionsfaserna i svensk industri och där framgår att antalet anställda har sjunkit i såväl produktionsfasen som i efterproduktionsfasen – med 16 respektive 17 procent sedan finanskrisen 2008. Antalet anställda i förproduktionsfasen har inte minskat, men endast ökat med tre procent.

För- och efterproduktionsaktiviteter visar i redovisningen ofta högre förädlingsvärde än själva produktionsaktiviteten vilket har gjort att tillverkningen ofta har underskattats. I själva verket är ofta närhet mellan de olika delarna av produktionen en nyckel till framgång då konkurrensen ökar. Utan kärnverksamheten – tillverkningen – riskerar vi på sikt att förlora de övriga produktionsstegen och då minskar möjligheten att ”koppla på” aktiviteter med högre förädlingsvärden – såsom forskning och utveckling i förproduktionsfasen och exempelvis datahantering, marknadsföring och service i efterproduktionsfasen. Slutsatsen är att tillverkning i Sverige är avgörande för jobben och den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Samtidigt har de ekonomiska förutsättningarna för industriell produktion i Sverige stärkts under senare år. Produktionstekniken har också utvecklats snabbt och med en allt högre grad av automatisering i tillverkningen blir lönekostnaden i produktionsfasen mindre avgörande. Tillsammans skapar ett fönster för nyindustrialisering i Sverige.

Inom kort presenterar jag regeringens nyindustrialiseringsstrategi. Då startar jag också direkt arbetet med en handlingsplan med konkreta åtgärder för att underlätta industrins omställning i dialog med industrins företag, fack och branschorganisationer.

Regeringen har satt ett mål för jobben. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige har lägst arbetslöshet i EU år 2020. En konkurrenskraftig och stark industri är en viktig förutsättning för att målet nås och därmed en prioritering för regeringen.

DN Debatt. 17 januari 2016