Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Ökad invandring leder inte till ökat antal brott”

Foto: Erich Stering

Klyftor förklarar. Invandrares överrepresentation i registrerad brottslighet kan inte tolkas som att invandring orsakar en hög brottsnivå. Den kan enligt forskningen förklaras med att en större andel av dem har vuxit upp i familjer med lägre socioekonomisk status samt i segregerade områden, skriver kriminologen Jerzy Sarnecki.

Att förklara brottsligheten (och allt annat ont i vårt samhälle) med en ökande invandring är en händelse som ser ut som en tanke när flyktingmottagande och invandring är högst upp på den politiska agendan och så kallade invandringskritiska krafter mobiliserar. Som nu eller vid den förra stora invandringsvågen under Balkankrigen.

Så låt oss titta lite på logiken i påståendet att invandring orsakar ökad brottslighet i Sverige. Invandrare (och i viss mån även deras barn) är överrepresenterade bland personer som misstänks och lagförs för brott. Överrepresentationen är cirka 2,5 gånger och tycks inte ha förändrats på något dramatiskt sätt sedan 1970-talet trots att karaktären på invandringen har varierat.

Invandrarnas överrepresentation i den registrerade brottsligheten kan dock inte utan vidare tolkas som att invandring orsakar en hög brottsnivån. Överrepresentationen för försörjningsstödsmottagare är till exempel 6 gånger bland personer registrerade för brott. Få skulle emellertid hävda att försörjningsstöd orsakar brott.

Det finns mycket forskning kring orsaker till brott, men få sådana studier har valt att skilja ut invandrare från övriga befolkningen för att belysa frågan om orsaker till överrepresentationen. En svensk studie (Hällsten, Szulkin, Sarnecki 2013) visar dock att den huvudsakliga förklaringen till invandrares brottslighet överensstämmer med generella kriminologiska teorier om orsaker till brott. Huvuddelen av överrepresentationen i registrerad brottslighet hos utrikesfödda kan förklaras med att en större andel av dessa, jämfört med inrikes födda, har vuxit upp i familjer med lägre socioekonomisk status samt i segregerade områden.

Detta resultat utesluter inte att till exempel kulturskillnader, trauma innan och efter att man har lämnat sitt land, diskriminering inom rättväsendet etcetera bidrar till överrepresentationen. Dock kan dessa övriga förklaringar inte ha så stor betydelse eftersom större delen av skillnaden i brottslighet försvinner när man jämför infödda och invandrare med likartade uppväxtförhållanden i Sverige. Studien har en del begränsningar, bland annat omfattar den bara förhållandevis unga individer, så vi behöver mer kunskap på området.

Förr eller senare kommer de som har invandrat hit, deras barn eller barnbarn att skaffa sig utbildning och arbete och lämna den fattiga förorten. Hastigheten på denna process beror i stor utsträckning på samhällets förmåga att integrera de människor som kommer hit.

Forskningen visar alltså att det som bäst förklarar invandrares överrepresentation i brottslighet är de förhållanden under vilka de lever i Sverige. Det är den relativa fattigdomen, alltså klyftan mellan de levnadsförhållanden de fattigaste (hos oss ofta, men inte alltid, invandrare) och genomsnittsbefolkningen lever under, som traditionellt har visat sig kunna förklara stora delar av skillnader i brottslighet. Även i länder utan (eller med mycket liten) invandring finns en överrepresentation av så kallad traditionell brottslighet hos de fattigaste. Den enda skillnaden i dessa länder är att denna grupp inte består av invandrare. Så har det varit också i Sverige innan människor började invandra hit i större utsträckning än att utvandra härifrån.

Om det vore så att brottslighetens omfattning i Sverige verkligen påverkades av antalet invandrare i landet så borde brottsligheten öka då andelen invandrare ökar. I Sverige har dock de flesta brottstyper inte ökat sedan början 1990-talet trots den kraftiga ökningen av invandrare.

Brottslighetens omfattning är förhållandevis svår att studera. Kriminologer är dock överens om att nationella trygghetsundersökningar (NTU) är den bästa källan till att undersöka utsattheten för flera typer av våldsbrott medan dödsorsaksstatistiken och Brå:s ”konstaterade fall av dödligt våld” är de bästa källorna för att studera det dödliga våldet. Dessa källor påverkas inte av sådant som anmälningsbenägenhet eller olika typer av selektionsprocesser inom rättsväsendet.

I diagrammen nedan presenteras utvecklingen av andelen personer i Sverige som i Nationella Trygghetsundersökningar anger att de blivit utsatta för vissa typer av brott (dessa data finns sedan 2005) samt utvecklingen av andelen personer bosatta i Sverige men födda i utlandet (invandrare). Samt antalet fall, på en miljon invånare, av mord, dråp samt misshandel med dödligt utgång och andelen invandare. Dessa data kommer från dödsorsaksstatistiken och Brottsförebyggande rådets statistik över ”konstaterade fall av dödligt våld” och är tillgängliga sedan mitten av 1970-talet. Data om andelen invandrare kommer från SCB.

Foto:

Foto:

 

Att just våldsbrotten (inklusive sexualbrotten) har valts för jämförelsen beror på att invandrare är särskilt kraftigt överrepresenterade just i dessa brott. Diagrammen visar att det inte finns något samband mellan utvecklingen av de olika typerna av våldsbrott och andelen invandrare i Sveriges befolkning. Samma gäller för övrigt även flertalet tillgreppsbrott. Samtliga dessa brott visar under de redovisade perioderna (som alltså begränsas av tillgången på data) en stagnation och några av dem även en minskning i förhållande till befolkningsstorleken. Andelen invandrare ökar däremot stadigt.

Alla brott minskar förstås inte, till exempel ökar internetbedrägerierna kraftigt. Denna ökning brukar dock inte förklaras av en ökning av antalet invandrare utan snarare av en ökad användning av internet.

Det intressanta i sammanhanget är att tendensen till stagnation och minskning av flertalet brottstyper är gemensam för praktiskt taget alla västländer, trots olika nivå på invandring. Jämför till exempel Sverige och Finland som båda har en liknande brottsutveckling men stora skillnader i invandringspolitik.

Resonemanget om fattigdom och inte invandring som förklaring ifrågasättas ibland genom påståendet att invandrare i genomsnitt har lägre socioekonomisk status och lever i segregerade områden (är fattigare än genomsnittet för befolkningen) just för att de är invandrare. På sätt och vis är ju detta sant, det är invandrare i dagens Sverige som ofta inte har tillräckliga språkkunskaper, bristande ekonomiska resurser och en dålig förankring på arbets- och bostadsmarknaden.

Under andra hälften av 1800-talet när Sverige var fattigt och drabbat av missväxt, sökte sig många av de fattigaste unga männen till Danmark. Enligt rapporter från Köpenhamnspolisen var denna grupp mycket starkt brottsbelastad.

Men förutsättningarna för de som invandrat till ett annat land förändras med tiden. Förr eller senare kommer de som har invandrat hit, deras barn eller barnbarn att skaffa sig utbildning och arbete och lämna den fattiga förorten. Hastigheten på denna process beror i stor utsträckning på samhällets förmåga att integrera de människor som kommer hit.

DN Debatt. 27 augusti 2016

Debattartikel

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi:
”Ökad invandring leder inte till ökat antal brott”

Repliker

Riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C):
”Sverige behöver bättre brottsstatistik”

Forskarna Håkan Preihold och Jens Martin Svendsen:
”Det intressanta är varför vi tolkar siffrorna som vi gör”

Slutreplik från Jerzy Sarnecki:
”Läs på innan ni slår in öppna dörrar” 


Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.