DN Debatt

”Ökad kontroll och insyn över de privata utförarna”

Tydligare kommunallag. Politiskt antagna riktlinjer och mål för den kommunala verksamhet som läggs ut på privata utförare, en stärkt uppföljning av verksamheten samt krav på en ökad insyn för medborgarna. Det är huvuddragen i den utredning som i dag överlämnas till regeringen, skriver den särskilde utredaren Johan Höök.

Utredningen om en kommunallag för framtiden har haft i uppdrag att se över kommunallagens regler om kontroll och insyn i privata utförare. I dag överlämnar vi vårt betänkande Privata utförare – kontroll och insyn till kommunministern Peter Norman.

Allt mer kommunal verksamhet som hemtjänst, primärvård och teknisk service bedrivs av privata utförare som företag eller idéburna organisationer. Kommuner och landsting har dock alltid det övergripande och yttersta ansvaret för verksamheten i förhållande till medborgarna. Det går inte att säga att kvalitetsbrister får lösas genom att medborgarna väljer en annan utförare. Kommunerna och landstingen måste se till att verksamheten håller den kvalitet som anges i lagar och andra föreskrifter.

Utredningen kan konstatera att omfattningen av uppföljningen av privata utförare varierar över landet. Vissa kommuner har en mycket ambitiös uppföljning där man exempelvis gör inspektioner på regelbunden basis och följer upp olika aspekter av verksamheter. I andra kommuner förekommer att det bara sker något enstaka besök innan man ska ta ställning till om man ska förlänga avtalet. Kommunala handläggare konstaterar själva att de har svårt att hinna med att följa upp verksamheten i önskvärd omfattning. Mot denna bakgrund behövs det, enligt utredningens bedömning, ett mer strategiskt förhållningssätt när kommuner och landsting lämnar över verksamhet till privata utförare. Hur verksamhet ska följas upp behöver diskuteras igenom på högsta nivå i kommunen. Fullmäktige behöver ta ställning till om man avsatt tillräckliga resurser för att följa upp verksamheten.

Utredningen föreslår därför att fullmäktige ska anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för verksamheter som lämnas över till privata utförare. Fullmäktige behöver exempelvis ta ställning till om en nämnd ska ha ett särskilt ansvar att följa upp och kontrollera verksamheten. Programmet ska omprövas varje mandatperiod. Varje kommun och landsting måste formulera tydliga mål för sina privata utförare utifrån exempelvis effektivitets- och kvalitetssynpunkt.

Frågan om insyn i de privata utförarnas verksamhet och ekonomi har varit en stor debattfråga de senaste åren. Det har väckts krav på insyn i hur de privata utförarna använder sina resurser och att de ska redovisa vilka vinster de gör i sin verksamhet. Friskolekommittén har bland annat föreslagit att fristående skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen.

Redan i dag finns det en målsättningsregel i kommunallagen som säger att kommuner och landsting ska beakta intresset av att ge allmänheten insyn i privata utförare. Av undersökningar på området framgår att det varierar kraftigt om, och i så fall i vilken utsträckning, kommuner och landsting ger allmänheten insyn. Utredningen anser att det ur ett medborgarperspektiv är mycket viktigt att se till att allmänheten får insyn i den skattefinansierade kommunala verksamhet som bedrivs av privata utförare. Allmänhetens möjligheter till insyn ska inte göras beroende av hur kommunen eller landstinget väljer att organisera sin verksamhet. Det ska därför inte endast vara en målsättning för en kommun eller ett landsting att tillförsäkra sig insyn. Det ska tvärtom vara ett krav vid varje upphandling.

Utredningen föreslår att det i kommunallagen införs en uttrycklig skyldighet för kommuner och landsting att tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över till privata utförare. Att kräva att alla former av privata utförare som utför verksamhet åt kommuner ska omfattas av offentlighetsprincipen är inte möjligt. Information måste i stället krävas i avtal. Insynen kan därför aldrig bli precis densamma som i kommunal verksamhet. Företagshemligheter ska inte behöva lämnas ut. EU-rätten innebär också vissa begränsningar på vilka krav som kan ställas. Vilka frågor som insynen ska avse blir beroende på vilken kommunal verksamhet det handlar om. Enligt utredningens uppfattning bör det dock normalt ställas krav på att uppgifter om exempelvis personalen och dess kompetens, utbildningsnivå och kapacitet ska kunna lämnas ut.

I debatten har det förts fram krav på ”öppna böcker”, det vill säga att privata utförare ska vara skyldiga att redovisa hela sin ekonomi på enhetsnivå. Detta anser inte utredningen är möjligt att kräva. Det finns ingen lagreglerad skyldighet för en kommun eller ett landsting att redovisa hur ekonomin ser ut på enhetsnivå. Vidare kan kommuner och landsting själva definiera vad de menar med en enhet och bestämma vilka kostnader de lägger på enskilda enheter. Det är därför enligt utredningen inte möjligt att kräva att bara privata utförare ska vara tvungna att redovisa sin ekonomi på enhetsnivå. Ett sådant krav torde också strida mot EU-rätten.

Den ökade valfriheten ställer också krav på att informationen till brukarna av den kommunala servicen blir bättre. För att den enskilde ska kunna göra ett välgrundat val av till exempel skola eller äldreboende krävs att denne har tillgång till bra information. Detta är lika viktigt oavsett vad som ska väljas. Utredningen föreslår en utvidgad skyldighet för kommunerna och landstingen att informera om alla utförare i de fall man har möjlighet att välja. Det ska inte vara möjligt att exempelvis bara informera om de egna kommunala skolorna, utan man ska vara skyldig att informera om samtliga skolor i kommunen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att i en situation när allt mer kommunal verksamhet bedrivs av privata utförare behövs tydligare och bättre regler om kommunal insyn och kontroll.

Utredningens förslag

• Kommuner och landsting ska vara skyldiga att se till att allmänheten ska få större insyn i privata utförare.
• Kommuner bör bland annat ställa krav på information om personalen och dess kompetens och utbildningsnivå.
• Fullmäktige ska ta fram ett särskilt program med mål för hur man bland annat följer upp verksamhet som lämnats över till privata utförare.
• En utvidgad skyldighet att informera om bland annat val till fristående skolor.