Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Ökad likvärdighet och statligt stöd ska stärka svensk skola”

För att lärare ska stanna kvar i yrket och fortsätta att utvecklas krävs ett systematiskt stöd till kompetensutveckling och fortbildning under hela yrkeslivet, skriver Anna Ekström.
För att lärare ska stanna kvar i yrket och fortsätta att utvecklas krävs ett systematiskt stöd till kompetensutveckling och fortbildning under hela yrkeslivet, skriver Anna Ekström. Foto: Thomas Karlsson

Mål för skolan. Några få konkreta mål ska stärka den svenska skolan. Den statliga styrningen bör öka, liksom statens stöd. Skolsegregationen måste brytas och skolvalssystemet bör förenas med stärkt likvärdighet. Vi överväger också ett obligatoriskt skolval. Det skriver Anna Ekström, Skolkommissionens ordförande.

Skolkommissionen presenterar i dag ett delbetänkande, som innehåller nationella målsättningar för skolan samt en långsiktig plan med utvecklingsområden. Planen lägger grunden för kommissionens kommande konkreta förslag, som presenteras i januari.

Nationella målsättningar. Skolkommissionen lägger nu, för de närmaste tio åren, fram några få konkreta målsättningar för förbättrade kunskapsresultat, högre kvalitet i undervisningen och stärkt likvärdighet i skolan. Till exempel ska andelen elever i grundskolan med svaga kunskaper minska och andelen med goda kunskaper öka. Kvaliteten i undervisningen ska förbättras bland annat genom högre andel legitimerade lärare, stärkt rektorsfunktion och bättre trygghet och studiero i skolan. Likvärdigheten ska stärkas så att elevernas familjebakgrund ska betyda mindre för deras kunskapsresultat och resultatgapen mellan grundskolorna ska minska. De nationella målsättningarna blir en inspirationskälla för alla goda krafter som behövs för en positiv utveckling. När de följs upp kommer de också att visa om vi är på rätt väg och om vi behöver göra mer. Nationella målsättningar finns i många framgångsrika skolsystem, men har hittills saknats i Sverige.

Statlig styrning av skolans finansiering. Skolkommissionen förordar en starkare statlig styrning av skolans finansiering. Nuvarande system för finansiering av skolan ger inte varje huvudman tydliga utgångspunkter för att kunna avsätta de resurser som krävs och garanterar heller inte att resursfördelningen till skolorna sker på ett likvärdigt sätt utifrån skillnader i resursbehov. Kommissionen arbetar därför inför slutbetänkandet med två alternativa modeller: dels en nationellt bestämd resursfördelningsmodell som utifrån elevsammansättningen anger en lägsta nivå för varje kommuns resurstilldelning för undervisning och elevhälsa, dels ett nytt sektorsbidrag för skolan. Modellerna innebär också att elevernas socioekonomiska bakgrund får större betydelse för kommunernas ersättning till de fristående skolorna. En förutsättning är att staten tillskjuter medel till skolsektorn.

Starkare statligt stöd och mer samarbete. Kommissionen anser att staten måste bli mycket mer aktiv i sitt stöd och även underlätta och stimulera samarbete mellan skolhuvudmän och skolor. Detta statliga stöd bör ske på regional nivå och i nära samverkan med lärosätena inom regionen. Viktiga områden är stöd till systematiskt kvalitetsarbete, regional kompetensförsörjning, stöd till skolutveckling, erfarenhetsutbyte med mera. Detta kommer också att stärka överblicken över regionens samlade skolväsende och skapa bättre planeringsförutsättningar, inte minst när det gäller gymnasieskolans roll att möta yrkeslivets lokala och regionala behov.

Nuvarande system för finansiering av skolan ger inte varje huvudman tydliga utgångspunkter för att kunna avsätta de resurser som krävs och garanterar heller inte att resursfördelningen till skolorna sker på ett likvärdigt sätt utifrån skillnader i resursbehov.

Kraftfulla insatser för kompetensförsörjning. Kommissionen förordar inrättandet av professionsprogram för lärare och rektorer. För att nyexaminerade lärare ska kunna utveckla sin yrkesskicklighet krävs att de får ett systematiskt stöd i början av sin yrkesverksamhet av kvalificerade och erfarna lärare. För att lärare ska stanna kvar i yrket och fortsätta att utvecklas krävs ett systematiskt stöd till kompetensutveckling och fortbildning under hela yrkeslivet. Ett antal kvalifikationsnivåer bör definieras med kvalitetskriterier som speglar en progression där den enskilde kan gå från nyexaminerad lärare till kvalificerad lärare. På detta sätt skapas ett tydligt system för utveckling under en lärares yrkesliv. Det skapas även en tydlig struktur för skolledarförsörjningen och nytillträdda rektorer får bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag. Lärar- och skolledaryrket måste stärkas, och attraktionskraften måste öka.

Stärkt likvärdighet. Kommissionen anser att åtgärder bör vidtas för att bryta skolsegregationen och förena skolvalssystemet med stärkt likvärdighet. Regelverket för placering vid skolenhet bör ses över. Kommissionen överväger även förslag om ett obligatoriskt skolval som kombineras med relevant och allsidig information till elever och vårdnadshavare. Vi överväger också en bestämmelse om att huvudmannen och rektorn ska verka för att skolenheter och klasser har en så bred social sammansättning av elever som möjligt. Vi ansluter oss till Friskolekommitténs bedömning att friskolorna och valfriheten har kommit för att stanna.

Skolan behöver samling. Skolan är en nationell angelägenhet med stor betydelse för individ, samhälle, tillväxt och välfärd. Att vända den negativa resultatutvecklingen och stärka likvärdigheten i skolan kommer att kräva långsiktighet, konsekvens och uthållighet i statens och skolhuvudmännens agerande. Länder med framgångsrika skolor visar på betydelsen av bred uppslutning och samling för skolan. Hela samhället behöver involveras så att grunden kan läggas för en stärkt tillit till skolan och för ett brett stöd till det förbättringsarbete som är nödvändigt. Skolkommissionen har nu lagt en grund för att vända utvecklingen i skolan genom att visa hur lärare och rektorer kan få bättre förutsättningar att lyckas i sina uppdrag.

Det är min övertygelse att de förslag vi nu presenterar kommer att ge bättre förutsättningar för en stärkt tillit och ett uthålligt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus. Ska skolan förbättras så är det lärare, rektorer och elever som måste göra jobbet, och det gäller att säkra bästa tänkbara förutsättningar för mötet mellan kunniga lärare och lärande elever. Om de politiska partierna i riksdagen och våra kommuner vill samlas för att ge elever, lärare och rektorer stödet och verktygen för att lyfta kunskapsnivån och likvärdigheten i den svenska skolan, så finns förslagen här.

Anna Ekström, ordförande 2015 års skolkommission

Bakgrund. Skolkommissionen

Skolkommissionen, som tillsammans har en bred förankring i forskning, skola och samhällsliv, har regeringens uppdrag att lämna förslag som ger höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och ökad likvärdighet.

I det delbetänkande som redovisas i dag presenterar kommissionen en analys av orsakerna till de fallande kunskapsresultaten, en samlad problembild, nationella målsättningar för ett sammanhållet skolsystem och förslag till en långsiktig plan med utvecklingsområden.

I det fortsatta arbetet ska kommissionen lämna samhällsekonomiskt och budgetmässigt effektiva förslag inom de identifierade utvecklingsområdena och en tidplan för genomförandet. Vidare ska kommissionen analysera och redovisa alternativa ambitionsnivåer för förslagen samt föreslå nödvändiga författningsändringar. Slutbetänkandet ska också innehålla konsekvenser av förslagen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 13 januari 2017.

Källa: Artikelförfattaren

DN Debatt. 16 maj 2016

Debattartikel

Anna Ekström, ordförande 2015 års skolkommission:
”Ökad likvärdighet och statligt stöd ska stärka svensk skola”

Repliker

Daniel Suhonen, chef fackliga idéinstitutet Katalys och Sten Svensson, medlem av Nätverket för en likvärdig skola:
”Obligatoriskt skolval ökar segregeringen”

Ola Andersson, docent i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning och Lunds universitet och Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet:
”Med datorisering blir gemensam skolkö effektiv”

Christer Nylander, riksdagsledamot (L), vice ordf Utbildningsutskottet:
”Skolkommissionens förslag en obegriplig halvmesyr”

Slutreplik från Anna Ekström:
”Vi tar inte lätt på skolans disciplinproblem” 

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.