DN Debatt

”Okunskap bland lärare gör att mobbningen inte minskar”

Barn som är utsatta för mobbning återvänder inte till klasskompisar som undrar vad de har gjort i sommar, utan till ensamheten där ingen ställer frågan, skriver Lars Arrhenius och Ditte Karlsson.
Barn som är utsatta för mobbning återvänder inte till klasskompisar som undrar vad de har gjort i sommar, utan till ensamheten där ingen ställer frågan, skriver Lars Arrhenius och Ditte Karlsson. Foto: TT

Mer än 60. 000 elever utsätts för mobbning i den svenska skolan, och nivån har varit konstant i 20 år. Skolvärlden behöver kompetensutvecklas i normkritik och annat förebyggande arbete mot mobbning. Stöd skolan med ett trygghetslyft, skriver Lars Arrhenius, Friends, och Ditte Karlsson, Lärarförbundet student.

Hur känns det att börja skolan igen efter ett långt sommarlov? Många av de föräldrar som frågar sina barn kanske får höra att det känns pirrigt, kul, spännande och inte minst roligt att träffa alla kompisar igen. Men alldeles för många möts av tystnad eller ett svar som speglar en annan verklighet där oro, ångest och rädsla är det centrala. De barn som är utsatta för mobbning återvänder inte till klasskompisar som undrar vad de har gjort i sommar, utan till ensamheten där ingen ställer frågan.

Med skolstarten runt hörnet vet vi att drygt åtta procent av landets elever tillhör den kategori som går tillbaka till skolan med oro i magen i stället för positiva förväntningar. Det visar Friendsrapporten som släpps i dag, där 15. 087 barn och unga på mellan och högstadiet har svarat på frågor om trygghet i skolan. Sammanställningen visar att drygt 60. 000 elever eller 1-2 barn i varje klass är utsatta för mobbning. Hos över hälften har mobbningen pågått i flera månader eller längre utan att skolan satt stopp för kränkningarna. Rapporten visar även på stora problem med trakasserier kopplat till kön, etnicitet och funktionsnedsättningar.

Det är en mörk bild som visas, och vi önskar att vi kunde skriva att mobbningen minskar, att det går åt rätt håll. Men tyvärr har det inte skett någon förändring på 20 år – mobbningen har legat konstant på samma nivåer. Det vittnar om en kunskapslucka som behöver fyllas. Statistik från Skolinspektionen visar att två av tre skolor brister i sitt trygghetsarbete. Var fjärde lärare vill även ha mer kunskap om hur man förebygger mobbning och när det kommer till nätmobbning är siffran varannan enligt Skolverket.

Det innebär att vi har ett nolläge i skolan där ingen förändring sker, och där det är tydligt att många skolor behöver stöd för att klara av att säkerställa en trygg och mobbningsfri miljö för alla elever. Krav som dessutom ställs av både skollagen och FN:s barnkonvention.

I skolan är det grundläggande att det finns tid att se varje elev men även kunskap att agera. Kunskapen att jobba strukturerat mot kränkningar kan man antingen få när man går lärarutbildningen eller efteråt genom fortbildning. Vi tror att en kombination av kunskapshöjande insatser både på lärarutbildningen och inom skolvärlden i stort skulle vara effektivt för att skapa den förändring som hittills uteblivit när det kommer till att skapa trygga skolor. Dagens lärarutbildning innehåller till exempel i princip inga kurser alls om det förebyggande arbetet mot mobbning, eller hur man jobbar normkritiskt. Mot den bakgrunden föreslår vi följande:

Lärarutbildningen ska genomsyras av normkritik. Trakasserier kopplade till bland annat kön, etnicitet och funktionsnedsättningar är vanliga i dagens skola. Mobbning utgår ofta från normer om hur vi förväntas vara och bete oss, och genom att anta ett normkritiskt förhållningssätt kan skolor arbeta för att skapa en mer inkluderande miljö. Det handlar om att uppmärksamma och synliggöra normer, prata om vilka fördelar den som är en del av normen har samt att våga ifrågasätta och utmana normer i stället för att försöka få enskilda individer att passa in i mallen.

För att kunna arbeta aktivt med detta krävs ett normkritiskt perspektiv genom hela utbildningen och vidare in i arbetslivet som lärare. Oavsett kurs eller ämne bör därför ett normkritiskt förhållningssätt genomsyra lärarutbildningen och normkritisk pedagogik läras ut.

Vilka normer finns i litteraturen, i samhället eller ämnet i sig? Den här sortens frågeställningar behöver integreras i lärarutbildningen. Utbildningen bör därför ses över med normkritiska glasögon för att se på vilket sätt pedagogiken bäst integreras i utbildningen, såväl som i specifika ämnen. Detta är ett uppdrag som till exempel skulle kunna ges till Skolverket.

I de statliga riktlinjerna för lärarutbildningens utformning finns fastslaget att de som vill ta en grundlärarexamen ska läsa 240 poäng ämnesstudier, men det finns inget konkret gällande trygghetsfrågor. Därför bör det normkritiska perspektivet föras in som ett examensmål i lärarutbildningen som ett steg i arbetet med att minska trakasserier och kränkningar.

Genomför ett trygghetslyft i skolan. Det finns redan i dag en framgångsrik modell för kunskapshöjande insatser för skolan på nationell nivå och det är den som används för matematik och läslyftet. Dessa satsningar som drivs av Skolverket på uppdrag av regeringen erbjuder skolpersonal och huvudmän fortbildning kring matematik och språk med syftet att på sikt höja elevernas resultat. Vi föreslår att utbildningsminister Gustav Fridolin och regeringen applicerar samma modell på trygghets- och värdegrundsfrågor och erbjuder skolvärlden kompetensutveckling kring insatser som forskning visar är effektiva mot mobbning, till exempel normkritisk pedagogik, ”hela skolan”-ansatsen, förebyggande och akuta insatser mot mobbning.

Det bör även göras en riktad satsning mot rektorer och huvudmän då deras kunskap och prioritering av trygghetsfrågan är en förutsättning för att kunna skapa förändring. Kostnaden för en sådan satsning bör rimligen ligga på en liknande nivå som den för matematiklyftet, som när det avslutas i höst kommer att ha kostat 650 miljoner kronor.

De senaste åren har skoldebatten präglats av tydligt kunskapsfokus. Mycket handlar om hur barn och unga presterar samt läraryrkets status, båda viktiga saker för att skapa en hållbarhet inom skolan och vända den negativa trenden både vad gäller resultat hos elever samt lärarbristen. Men det får inte ske på bekostnad av trygghetsfrågan, och vi behöver inte välja mellan en trygg skola och en högpresterande sådan. Trygghet är en förutsättning för att nå den kunskapsskola vi alla vill ha.

Så hur känns det att komma tillbaka till skolan efter ett långt sommarlov? Låt oss tillsammans se till att alla elever kan svara: pirrigt, kul och inte minst roligt att träffa alla kompisar igen.

Dagens artikelförfattare

Lars Arrhenius, generalsekreterare Friends

Ditte Karlsson, ordförande Lärarförbundet student

Läs mer. Fler debattartiklar på DN Debatt

• ”Ytterligare fem svåra år är att vänta för Europa” Det senaste stödpaketet löser inte krisen. I stället väntar år av fortsatt europeisk oreda, skrev Leif Pagrotsky den 11 augusti. 

• ”Utred misstankarna om massomhändertagande” Socialtjänsten förefaller ha mycket bristfälliga kunskaper om romsk identitet och kultur. Socialstyrelsen måste utreda misstankarna, skrev Henrik Sundström, advokat och M-ordförande i Bohuslän den 10 augusti. 

• ”Fakta visar att privat välfärd är effektivare än offentlig” Regeringen utreder nu hur företagande i välfärden kan bromsas. Men en studie visar att verksamhetens kvalitet, personalens trivsel och lönerna är desamma eller högre i välfärdsföretag jämfört med i offentlig sektor, skrev Svenskt näringslivs Mikael Witterblad den 9 augusti.