Låt oss till en början förtydliga att vi funderat länge och väl innan vi beslutade oss för att skriva denna artikel.
Fakta är att kristdemokraternas huvudsakliga väljarbas är kristen och att partiet balanserar på fyraprocentsspärren. Åker kd ut ur riksdagen får det tveklöst konsekvenser för alliansen.
Detta behöver vi ta ställning till eftersom vi, tillsammans med majoriteten av kyrkoföreträdare, kanske tvingas att aktivt medverka till att förminska alliansens chans att bli omvald. Vi vädjar till regeringen att inte pressa oss till detta.
Som kristna är vi skyldiga att värna om det mänskliga livets okränkbarhet. Vi tror och här har vi god uppbackning av vetenskapen att det mänskliga livet börjar vid konceptionen. Redan då borde det ha rätt till skydd. Men som vi alla vet har ett foster inga rättigheter. Den som misshandlar en gravid kvinna blir naturligtvis straffad för att han misshandlar henne, men inte för att han skadar det barn hon bär inom sig.
Detta domslut som medierna har kommenterat har nog fått en del att höja lite på ögonbrynen. Ett foster har i praktiken inget skydd utan är helt beroende av andras välvilja. De barn som växer upp i dag måste lära sig att vara tacksamma för att de har fått födas. Det är ingen självklarhet.
Som kristna är vi djupt oroade över att man i Sverige förbereder ett nytt lagförslag som ger alla möjlighet att komma hit och göra sena aborter mellan vecka 13 och 18, vilket inget annat land i EU tillåter.
Vi sörjer över att detta lagförslag backas upp av en kristdemokratisk socialminister, Göran Hägglund. Det är för oss obegripligt att han stöder detta förslag och samtidigt hävdar att detta skulle krävas av EU, vilket vårt lands främste expert i EU-rätt professor Ulf Bernitz bestämt förnekar. Vill man driva bort trogna kristdemokratiska väljare, som ofta väljer partiet just eftersom det har en mer restriktiv syn på aborter?
Som kristna tycker vi att det luktar hyckleri när man säger sig vilja hjälpa utländska kvinnor i nöd. Vilka har intresse av att åka till Sverige och betala dyrt för en abort hos oss, där de inte heller kan räkna med någon psykologisk eller kurativ hjälp efteråt? I praktiken bara de som har det mycket gott ställt och till varje pris vill genomgå en sen abort.
Man har i propagandan inriktat sig mycket på polska kvinnors behov. Man har bollat med höga siffror på antalet illegala aborter, som är hämtade från en lobbyorganisation och inte från hälsoministeriet som anför betydligt lägre siffror. Man har också framställt det som om de illegala aborterna alltid vore livsfarliga, trots att alla i Polen vet att det finns välutbildad sjukvårdspersonal som villigt ställer upp mot betalning.
Som kristna är vi trötta på den svenska självgodhet som också lyser igenom i detta lagförslag. Själva är vi väldigt känsliga om andra länder kritiserar den svenska modellen och våra lagar och vill hjälpa svenska medborgare med skatteflykt och annat otyg.
Polens hälsominister Zbigniew Religa kommenterar till tidningen ETC: Den föreslagna lagändringen i Sverige ger medborgarna en möjlighet att kringgå sitt lands lagar i ett annat land. Det verkar som ett medvetet agerande. Vi är mycket förvånade eftersom det i det här fallet inte handlar om något så simpelt som försäljning av grönsaker, utan om mänskligt liv. Abortfrågan är mycket laddad i Polen, där abortsiffrorna sjönk drastiskt redan under de sista åren av kommuniststyre trots att lagen medgav fri abort, eftersom fackföreningsrörelsen Solidaritet såg en livets kultur som en del av sin kamp mot diktaturen och dödens kultur.
Som kristna är vi djupt bekymrade över den aggressivitet som alltid kommer i dagen när man vågar hävda att ett mänskligt foster skulle ha någon form av skyddsvärde. Det verkar som om många hade glömt att vi alla har varit ett foster en gång!
Vi efterlyser en djuplodande och förutsättningslös dialog om dessa frågor. I Sverige med dess ofta förkvävande konsensuskultur dras vi med ett tungt arv. Först i efterskott blir vi medvetna om vår kollektiva blindhet.
Det tycks som en ödets ironi att det just var en polack, Maciej Zaremba, som öppnade våra ögon för det skrämmande faktum att så många föll pladask för rashygienens och tvångssteriliseringens locktoner. När skall vi öppna ögonen för att det faktiskt är ett problem att så många foster aborteras i vårt socialt och ekonomiskt så välfungerande samhälle?
Som kristna vill vi vädja till socialministern att inte göra Sverige till ett abortparadis, dit företrädesvis välbärgade kvinnor söker sig för sena aborter. Vi vädjar i stället om en politik som innebär att det rika Sverige gör mer för de kvinnor som behöver hjälp för att föda sina barn, både i vårt eget land och utomlands.
Vi hoppas att Göran Hägglund vill gå till historien som den som ville hjälpa kvinnor i nöd att få föda sina barn och inte som den som gjorde Sverige till ett mål för abortturism.
ANDERS ARBORELIUS
STEN-GUNNAR HEDIN