Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Omänskligt att avvisa asylsökande till Ungern”

Augusti 2015: Flyktingar i Ungern i väntan på vidare transport till ett läger där de ska registreras. Polis ser till att ingen lämnar uppsamlingsplatsen.
Augusti 2015: Flyktingar i Ungern i väntan på vidare transport till ett läger där de ska registreras. Polis ser till att ingen lämnar uppsamlingsplatsen. Foto: Roger Turesson

Olämpligt mottagarland. Varför envisas Migrationsverket med överföringsbeslut av asylsökande till Ungern? Juridiskt sett följer Sverige Dublinförordningen, men flera av de länder och institutioner där förordningen gäller har stoppat överföringar till Ungern. Dit hör Norge, Danmark och Nederländerna, skriver tio debattörer.

Det svenska Migrationsverkets behandling av Dublinförordningen är uppseendeväckande vad Ungern beträffar. Sverige är i full färd med att skicka tillbaka asylsökande i Sverige till Ungern – trots det landets grundmurat dåliga rykte som asylland. Juridiskt sett följer Sverige Dublinförordningen, men flera av de länder och institutioner där Dublinförordningen gäller har faktiskt stoppat överföringar till Ungern. Dit hör Norge, Danmark och Nederländerna.

Migrationsverket följer inte denna praxis. Enkom under förra året beslöt verket att överföra 1129 asylsökande till Ungern som EU:s första asylland. 139 överföringar verkställdes och 438 överlämnades till polisen för verkställighet. Det tyder på stor avvikelseprocent, vilket inte är underligt med tanke på den ungerska regeringens behandling av flyktingar.

Ungern är ett EU-land som asylsökande skyr som pesten. Där erbjuder man ingen asylmottagning i vår mening, utan det handlar snarast om fängelseliknande villkor. Ett sådant detention centre är den bunkerliknande anstalten i Debrecen, som asylsökande i Sverige redan stiftat omild bekantskap med under sin äventyrliga färd mot norr.

 

Danmark, som inte precis gjort sig känt som ett flyktingvänligt land, stoppade i höstas tills vidare all överföring till Ungern av sina asylsökande på grund av mottagningsförhållandena i Ungern.

 

Därför strömmade flyktingströmmen vidare innan stängslet mot söder upprättades. Men trots att premiärminister Orbán flera gånger uttalat sig mot att Ungern ska ta hand om asylsökande, har många av dem lämnat fingeravtryck och skrivit på asylansökan där som kommande till det första mottagarlandet inom EU. Det har hänt att de gjort detta under hot och tvång av ungerska gränspolisen. Dessa underskrifter vittnar knappast om vad flyktingen verkligen ville.

Enligt artikel 3:2 i Dublinförordningen kan inte en asylsökande överföras till en annan medlemsstat om ”det finns välgrundade skäl att anta att det finns systematiska brister i asylförfarandet och mottagningsvillkoren i denna stat”. Vad som menas med systematiska brister är att det ”finns risk för omänsklig eller förnedrande behandling i den mening som avses i artikel 4 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna”. Men Migrationsverket ”finner inte att det framkommit välgrundade skäl att anta att det föreligger systematiska brister i asylförfarandet och mottagningsvillkoren i Ungern”.

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter gör en helt annan bedömning. Han underkänner Ungern som mottagarland för asylsökande, då han menar att landet inte svarar upp mot förpliktelserna om mänskliga rättigheter. I en rapport den 17 december till Europadomstolen, baserad på hans personliga besök i Ungern i november, skriver han att ”en avsevärd andel av de som överförts till Ungern enligt Dublin III förordningen kvarhölls i asylförvaringscentra – där en restriktiv förvarsordning tillämpas – utan möjlighet till effektiva utvägar ur ett dylikt förvar”. Han konstaterar att ”ett antal brådstörtade åtgärder som tagits under de senaste månaderna har gjort att tillgången till internationellt skydd blivit utomordentligt svår och på ett orättmätigt sätt kriminaliserat immigranter och asylsökande.”

Tidigare har en rad internationella organisationer som Human Rights Watch, ECRE (European Committee on Refugees and Exiles) och Amnesty riktat kritik gentemot Ungern som asylmottagarland. Enligt ungerska Helsingforskommittén är fängelseliknande förvar av asylsökande i särskilda läger ”en inte ovanlig metod” i landet. ”Alternativ till asylförvar som finns omnämnda i ungersk lag tillämpas endast i undantagsfall”, skriver kommittén. Bland dem som står på Migrationsverkets lista återfinns familjer.

Europarådets kommissionär kritiserar särskilt Ungern för att besluten är i avsaknad av ”individuella bedömningar med hänsyn till lagligheten och rimligheten i förvartagandet”. Och de beaktar inte ”individuella omständigheter (inklusive sårbarheter) hos den berörda personen”. Kommissionären exemplifierar: ”Frånvaron av ett tillförlitligt system för att identifiera sårbara asylsökande, som offer för tortyr ... eller personer som lider av posttraumatiska stressproblem ... ansågs vara särdeles bekymmersamt.”

Enligt ungerska Helsingforskommittén är förvaren ”illa rustade för att ta emot sårbara förvartagna; sårbarheter är inte ordentligt utvärderade”. Den ungerska organisationen Menedék, som tillvaratar flyktingars rättigheter, menar att risken för asylförvar kan innebära, att adekvata betingelser för behandling av en torterad person inte kan garanteras.

Till skillnad från i Sverige, där Röda korset driver flera behandlingscentra, finns alltså inga sådana möjligheter i Ungern. Det bådar illa för en afghan som utsatts för långvarig tortyr av en grupp talibaner i början av 2000-talet och har fortsatt fysiska och psykiska sviter av det. Afghanen är en bland dem som Migrationsverket vill överföra till Ungern.

Flera länder har som sagt tagit intryck av kritiken. Den norska utlänningsnämnden har enhälligt fastslagit att överföringar till Ungern strider mot Norges utlänningslag. Danmark, som inte precis gjort sig känt som ett flyktingvänligt land, stoppade i höstas tills vidare all överföring till Ungern av sina asylsökande på grund av mottagningsförhållandena i Ungern. Samma sak gäller Nederländerna, där Raad van State (ungefär högsta förvaltningsdomstolen) hejdade alla överföringar till Ungern i slutet av november. Till skillnad från Migrationsverket anser rådet, att överföring till Ungern strider mot artiklarna 3, 5 och 13 I Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Raad van State visar belägg för att det finns åtskilliga brister i den ungerska asylproceduren vad gäller mottagningskapacitet, boendevillkor, förvar, tillgång till rättslig hjälp med mera.

En domstol i Düsseldorf ansåg att det finns systematiska fel i Ungerns asylsystem och risk för återföring till ett osäkert tredje land därifrån (till exempel Serbien). En administrativ domstol i Luxemburg stoppade en transport till Ungern, då den ansåg att dess asylsystem hade ”systematiska brister” vilket strider mot artikel 4 i EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Samma resonemang för det schweiziska flyktingrådet.

Så varför envisas då svenska Migrationsverket med överföringsbeslut av asylsökande till Ungern? Det är ju helt uppenbart att Ungern inte lämpar sig som mottagarland.

Fördjupning. Flyktingkrisen

• Läs allt om flyktingkrisen. Till DN:s samlade rapportering

DN Debatt. 2 februari 2016