DN Debatt

”Omgivningen ser inte våldet mot äldre kvinnor”

Äldre kvinnor som utsätts för våld av sin partner kan uppleva att det är skamligt att prata med utomstående. De gånger de faktiskt vågar berätta finns en risk att de inte blir trodda eller sedda, skriver artikelförfattarna.
Äldre kvinnor som utsätts för våld av sin partner kan uppleva att det är skamligt att prata med utomstående. De gånger de faktiskt vågar berätta finns en risk att de inte blir trodda eller sedda, skriver artikelförfattarna. Foto: Roj Rodriguez Corbis

Rapport i dag. Tusentals äldre kvinnor utsätts för våld i nära relationer varje år. Förutfattade meningar och generaliseringar, som att sexuellt våld upphör med åldern, försvårar för utsatta kvinnor att få den hjälp de har rätt till. Att fortsätta blunda för problemet är ett svek, skriver Gun Heimer, Madelene Sundström och Barbro Westerholm.

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet presenterar i dag tisdag en forsknings- och kunskapsöversikt om våld mot äldre kvinnor på ett seminarium vid riksdagen tillsammans med Barbro Westerholm.

Kvinnor utsätts oftare för våld av en nuvarande eller tidigare partner och det kan handla om flera olika typer av våld. Män utsätts oftare för fysiskt våld från en för dem okänd man. Det våld som drabbar kvinnorna kan således se annorlunda ut och därför är det viktigt att uppmärksamma skillnaderna mellan könen.

Att det ser ut på det sättet generellt finns det i dag en relativt stor medvetenhet om. Kännedomen om våld mot yngre och medelålders kvinnor har ökat på senare år. Samma sak gäller dock inte äldre kvinnor. Samtidigt som de äldre i vårt samhälle blir allt fler, väljer omgivningen ofta att blunda för de olika former av våld som drabbar äldre kvinnor.

Det kan handla om kvinnor som levt i destruktiva förhållanden under lång tid, ibland mer än 20 år, där våldet fortsätter även efter pensionsåldern. En man som utövar våld mot sin partner upphör inte med det bara för att hon fyller 65 år. Andra kvinnor utsätts först på äldre dagar när de befinner sig i en särskilt sårbar position.

Precis som för yngre kvinnor är förövaren ofta den som kvinnan delar sitt liv med. Men det kan också röra sig om vård- och omsorgspersonal, eller vuxna barn. Ibland handlar det om fysiskt våld som slag och knuffar. Ibland om psykiskt våld som nedsättande kommentarer och hot. I andra fall utövas makt och kontroll genom att kvinnan nekas tillgång till pengar, hjälpmedel, medicin eller den omvårdnad hon är i behov av.

Men det förekommer även sexuellt våld. Befolkningsundersökningen Våld och hälsa som NCK presenterade 2014 visade att 0,7 procent av kvinnorna i åldern 65–74 år hade utsatts för sexuellt våld det senaste året. Omräknat till befolkningsnivå kan det vara mer än 3.500 kvinnor som drabbas av sexuella övergrepp med inslag av våld eller hot om våld årligen. För fysiskt våld rör det sig om mer än 5.000 kvinnor i åldersgruppen och för upprepat och systematiskt psykiskt våld fler än 7.000.

Precis som för yngre kvinnor är förövaren ofta den som kvinnan delar sitt liv med. Men det kan också röra sig om vård- och omsorgspersonal, eller vuxna barn. Ibland handlar det om fysiskt våld som slag och knuffar. Ibland om psykiskt våld som nedsättande kommentarer och hot.

 

Svårt att upptäcka. Men mycket sällan upptäcks det som sker innanför hemmets väggar eller på äldreboendet. Äldre kvinnor kan också ha särskilt svårt att bryta upp ur en relation. Ibland finns det en uppgivenhet över situationen och en känsla av att ”det i alla fall är för sent”. Det händer också att äldre kvinnor som utsätts för våld av sin partner, i högre grad än yngre, upplever att det är skamligt att prata med utomstående om det som sker. De gånger de faktiskt vågar berätta finns en risk att de inte blir trodda eller sedda av sin omgivning.

Särskilt äldre kvinnor som bor kvar i hemmet kan vara mycket isolerade och vård- och omsorgspersonal utgör emellanåt enda kontakten med omvärlden. Samtidigt brister kunskapen om våld i nära relationer bland yrkesverksamma inom äldreomsorgen.

Utbildning krävs. Här krävs det utbildningsinsatser som lyfter fram att det inte alltid är sämre hälsa eller funktionsnedsättning som gör äldre kvinnor särskilt sårbara för våld, utan att det kan handla om ojämlikheter och diskriminering. Direkt felaktiga föreställningar, som att äldre kvinnor inte utsätts för våld och särskilt inte sexuellt våld, motarbetas bäst genom just information och kunskapsspridning.

Hälso- och sjukvården har en viktig roll att spela och äldre kvinnor och män bör alltid få frågan om de utsatts för våld när de söker vård. Det behövs också mer forskning om våld mot äldre kvinnor och män. I dag har forskare som studerat våld mot äldre ofta analyserat resultaten för kvinnor och män gemensamt. I studier som istället handlar om våld mot kvinnor är det vanligt att fokus legat på yngre och medelålders medan äldre kvinnor exkluderats.

Lyft upp i ljuset. För att bidra till ökad kunskap på området presenterar Nationellt centrum för kvinnofrid nu rapporten ”Våld mot äldre kvinnor – en forsknings- och kunskapsöversikt”.

Det är vår förhoppning att rapportens slutsatser ska göra verklig skillnad för det växande antalet äldre kvinnor i Sverige i dag. Vi måste sluta generalisera och börja se äldre kvinnor som individer med olika förutsättningar och behov. Det borde vara en självklarhet att alla har rätt till stöd och hjälp om de utsätts för våld och hot – oavsett ålder – och det är samhällets ansvar att se till att den hjälpen finns att tillgå.

Vissa initiativ har tagits på senare år och våld mot äldre har lyfts i FN. I Sverige har Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen gjort en utbildning om våld mot äldre. Men mer måste ske och politiker och myndigheter måste se till att åtgärder får konkret betydelse för dem som utsätts. Åldersdiskriminering är tyvärr vanligt förekommande och att inte ta våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män på allvar är en form av åldersdiskriminering. Att fortsätta blunda för problemet är dessutom ett svek mot de tusentals äldre kvinnor som utsätts.

Bakgrund. Rapporten

Den forsknings- och kunskapsöversikt om våld mot äldre kvinnor som Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet nu presenterar visar att:

  • Forskning om våld mot äldre kvinnor, både i Sverige och internationellt, är begränsad. Olika definitioner av våld och åldersgränser för vilka som tillfrågas i studier gör det svårt att få en klar bild av situationen för äldre kvinnor specifikt.
  • Såväl internationella som svenska studier visar dock att äldre kvinnor utsätts för både psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Våld i nära relationer, till exempel utövat av en partner, upphör inte med automatik för att kvinnorna blir äldre.
  • Kunskapen om våld i nära relationer brister bland annat hos yrkesverksamma inom äldreomsorgen som ofta kommer i kontakt med äldre kvinnor och har en möjlighet att upptäcka våldet.
  • Förutfattade meningar och generaliseringar om äldre kan försvåra för utsatta kvinnor när de söker hjälp eller försöker bryta upp ur en relation där våld förekommer.

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet. NCK arbetar på regeringens uppdrag med att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. NCK driver även Kvinnofridslinjen, en nationell stödtelefon för utsatta kvinnor och deras anhöriga.