Tätt, som vårtecknen, kommer dom, de ställföreträdande artiklarna, de som inte argumenterar i sak utan rapporterar vad andra sägs tycka. Tre av fyra vill stoppa ägarnas vinst i friskolor. Nu minskar motståndet mot Natomedlemskap. Kritiserat bonussystem har klart stöd hos folket. Kärnkraften också. I stället för att argumentera i sak berättar man om en opinionsundersökning, som, mirabile dictu, tycks peka på ett brett stöd för den egna uppfattningen; – mot marknadshyror, när det är hyresgästrepresentanter som skriver, för lärarnas ställning, när det är lärarfacket som agerar, för småföretagarna och så vidare.

Ibland får vi inte veta vem som kan ligga bakom. Varför har Demoskop undersökt inställningen till bonus? På egen bekostnad, för att ge ett bidrag till samhällsdebatten, eller möjligen få plats i densamma? Eller finns där någon uppdragsgivare? Ibland är det i stället någon av våra opinionsuttolkande statsvetarprofessorer, som rapporterar vad folket tänker.

I vart fall får vi en pseudodebatt på så sätt. De svåra avväganden som måste göras i energidebatten trängs tillbaka av rapporter om snabba, provocerade ställningstaganden, telefonsvar kanske utan eftertanke. I mer värderingspräglade frågor, säg om sjukvårdsetik eller varför inte löneskillnader och bonussystem, kanske detta kan försvaras. I andra, som klimat- och energifrågorna, kan det finnas en fara att oreflekterade, konventionella åsikter lyfts fram på bekostnad av genomtänkt, sakrelaterad argumentation.

Men faran är större än så. Opinionsundersökningar är ofta beställda, betalda och presenterade av instanser med kända förhandsuppfattningar. I undersökningens utformning kan finnas ett utrymme för val av frågor och formuleringar, som en seriös undersökare naturligtvis hanterar försiktigt – men som ändå kan tänkas bli utnyttjad. Själva intervjusituationen skapar ett sammanhang där den intervjuade lyhört kan känna vart man önskar att hon ska gå. (På 70-talet lär det ha varit så att SCB, som uppfattades som statligt, genomgående gav högre sympatier till (S) än vad det mer kommersiella Sifo fick fram.)

Slutligen kommer urvalet av de frågesvar, som rapporteras i pressen. En undersökning innehåller många olika frågor, ofta på samma tema i olika formuleringar.

Men ställer man många frågor som varierar samma tema, har man stora chanser att få något svar som antyder att folk tycker som man själv på åtminstone någon fråga – och detta kan sedan lyftas fram. Sällan presenteras undersökningarna sin helhet, så här finns ännu en möjlighet att utan att göra direkt våld på resultaten finna godbitar som pekar åt önskat håll.

Naturligtvis är det inget fel att göra opinionsundersökningar och att rapportera deras resultat. Tvärtom, det är viktigt att veta hur landet ligger. Men detta kan aldrig ersätta en insiktsfull debatt, och riktigt problematisk blir situationen om starka intressegrupper dominerar beställningarna av opinionsundersökningar och kan utforma presentationen av resultaten.

Peter Jagers

Professor i matematisk statistik på Chalmers tekniska högskola och Vetenskapsakademins förste preses