I dag presenterar vi i Granskning(s)gruppen vårt förslag till hur utnämningspolitik avseende myndighetschefer så som generaldirektörer, ambassadörer, ombudsmän och liknande bör utformas.

En ny regering bör deklarera att den avser genomföra tydliga förändringar av utnämningspolitiken och avbryta den nuvarande utvecklingen. Dessa förändringar bör bland annat innefatta en ökad öppenhet, förutsägbarhet och att kravprofiler för statliga chefstjänster i verksledande ställning upprättas efter hörande av berörda myndigheter och arbetstagarorganisationer.

En stor del av de förändringar vi föreslår nedan kan genomföras skyndsamt utan lagändringar. För att processen ska tydliggöras och institutionaliseras bör den dock regleras i författningar. Andemeningen i den nedan angivna processen kan dock tillämpas i stort sett omgående av en ny regering.

Varje departement som står inför arbetet att rekrytera en ny generaldirektör bör höra berörd myndighet, arbetstagarorganisationer och andra intressenter för att därefter utarbeta en skriftlig kravprofil.

Kravprofilen ska innehålla en beskrivning av arbetsuppgifterna samt de kvalifikationer en arbetstagare antas behöva för tjänsten. Särskild vikt bör läggas vid ledaregenskaper och tidigare erfarenhet som chef. Om politiska meriter ska vägas in vid tillsättandet av tjänsten, ska detta tydligt framgå av kravprofilen.

De kravprofiler som upprättas inför rekryteringen av en ny verkschef bör vara offentliga. Likaså bör alla lediga tjänster till ledande befattningar inom staten utannonseras.

Regeringen bör utöver annonsering och ett eget aktivt sökande bjuda in alla relevanta intressenter att nominera lämpliga personer för att därefter skapa en lista med alla inkomna namn. En enhet inom rege-ringskansliet utvecklas för att kunna ge ett gott stöd i rekryteringsarbetet.

Utifrån bruttolistan arbetar ansvarigt departement fram en kortlista på tre till sex namn som får genomgå intervjuer och erforderliga tester. En ny regering bör vinnlägga sig om att involvera styrelsen för berörda myndigheter vid rekryteringen av nya verkschefer. Detta är särskilt viktigt när det gäller myndigheter som leds av en styrelse med fullt ansvar.

Efter genomförda intervjuer samråder ansvarigt statsråd med Statsrådsberedningen och meddelar därefter vilken kandidat han ämnar föreslå regeringen att utse till den utannonserade tjänsten. Efter att ansvarigt statsråd meddelat sitt beslut ges berört riksdagsutskott möjlighet att anordna en utfrågning av den tilltänkta myndighetschefen.

Även om det är riksdagsutskotten som bestämmer är vår uppfattning att utfrågningarna genomförs och i regel är öppna.

För att förbättra konstitutionsutskottets möjlighet att i efterhand granska regeringens bruk av utnämningsmakten, bör varje steg i rekryteringen dokumenteras.

Denna nya och mer omfattande process för utnämningar bör endast tillämpas på nyförordnanden. Ifall regeringen önskar omförordna en myndighetschef bör beredningsprocessen begränsas till en uppdatering av kravprofilen samt att berört riksdagsutskott erbjuds en möjlighet att ordna en utfrågning med myndighetschefen innan regeringen fattar beslut.

Utnämningar är ett maktmedel. Det är därför viktigt med en öppen process och möjligheter att i efterhand granska gjorda utnämningar. Det är denna öppenhet som våra förslag syftar till.
Stefan Attefall
Alliansens utnämningspolitiska grupp (kd),
Gunnar Axén
Alliansens utnämningspolitiska grupp (m),
Tobias Krantz
Alliansens utnämningspolitiska grupp (fp),
Annika Qarlsson
Alliansens utnämningspolitiska grupp (c)