Internet har på mindre än 20 år gått från att vara en angelägenhet för entusiaster, universitet och storföretag till att bli en av det moderna samhällets grundpelare. Internet har skapat en ökad tillgång till information, bidragit till mediepluralism och öppnat nya möjligheter att kommunicera. Medborgare har utrustats med nya redskap som fått stor betydelse för hur vi lever i dag. Den digitala ekonomin har exploderat och skapat en stor mängd nya jobb.
Sverige har länge varit ett av de ledande länderna när det gäller utvecklingen av internet och digitala tjänster. Vi rankas högt inte bara när det gäller utbyggnad av bredband utan även rörande faktisk tillgång, kunnande och användning. Vi har även hittills varit ett av de ledande länderna när det gäller utvecklingen av nya medietjänster. Här kan nämnas tjänster som Spotify, Voddler, Bambuser, tidningarnas nätverksamhet och de olika tv- och radioföretagens Playtjänster.
Detta är en utveckling som nu hotas av flera telekomoperatörers vilja att styra och kontrollera trafiken i näten. Ett exempel är .SE:s (Stiftelsen för internetinfrastruktur) rapport från i vintras som visade att det fanns tydliga tecken på att trafikprioritering, fördelning och begränsning av tillgång till innehåll, förekommer i de svenska näten – en prioritering som i stor utsträckning inte är känd av bredbandsanvändarna.
Nyligen har Telia, delvis ägt av svenska staten, börjat ta extra betalt av användare som vill använda Skype eller liknande tjänster som konkurrerar med Telias egna telefonitjänster. Trafikprioritering leder till en uppluckring av den i dag rådande ordningen där alla kan ta del av allt.
Ett internet där trafik prioriteras, eller i värsta fall utestängs, är problematiskt ur flera perspektiv: Ur ett konsumentperspektiv är risken påfallande att internetoperatören vid hög trafikbelastning prioriterar egna tjänster högre än andra fria tjänster. Konsumenterna kan alltså komma att få en internetanslutning som egentligen inte kan användas helt fritt, utan där kvalitet och tillgänglighet styrs av operatören.
Ur ett innovations- och konkurrensperspektiv kan inskränkningar av nätanvändandet slå direkt mot företagande och tillväxt. För svenska entreprenörer blir det nästan omöjligt att från grunden bygga nya tjänster som konkurrerar med de stora bredbandsaktörerna. Innovationsföretag kommer att söka sig utomlands och det är svårt att tänka sig att Sverige skulle vidmakthålla sin position som kreativt nav för innehållsindustrin.
Utvecklingen är också djupt oroande ur ett demokratiskt perspektiv. Operatörer får möjlighet att blockera informationen från konkurrerande medier och hindra eller begränsa möjligheterna för alternativa verklighetsbeskrivningar att komma ut. Detta innebär samtidigt ett ingrepp i integriteten, då detta förutsätter en medveten granskning och sortering av vad olika användare skickar till varandra som vida övergår vad som krävs av tekniska och legala skäl.
Enligt vår mening bör möjligheten för telekomoperatörerna att prioritera trafiken på det öppna internet begränsas till situationer då det finns absoluta tekniska eller legala skäl för det.
Vi uppmanar EU och den svenska regeringen att agera kraftfullare än tidigare i frågan om nätneutralitet. Det är angeläget att Konkurrensverket granskar hur affärsmodeller som förutsätter prioriterad trafik slår mot konkurrensen på innehållsmarknaden. Regeringen bör i en öppen utredning pröva frågan om och under vilka förutsättningar trafikprioritering på internet kan vara tillåten och möjliga konsekvenser.
I väntan på tydligare regler behöver det ställas hårdare krav på transparens när det gäller den trafikprioritering som faktiskt sker. Kunden vet inte, och kan inte förväntas veta, varför en viss tjänst plötsligt inte är tillgänglig, eller varför hastigheten helt plötsligt blir betydligt lägre.
Det är rimligt att ställa krav på att all trafik behandlas lika oavsett leverantör och att avvikelser från denna princip måste tydliggöras för konsumenterna.
Hur vi organiserar internet säger mycket om vilket samhälle vi vill skapa. Vi tror på ett öppet internet, det internet vi sett hittills. Vi måste alla – konsumenter, politiker, innehållsleverantörer och operatörer – värna om att hålla internet fortsatt öppet.
Casten Almqvist, TV4-Gruppen
Erik Fichtelius, Utbildningsradion
Eva Hamilton, Sveriges Television
Jeanette Gustafsdotter, Utgivarna
Joachim Nordlind, MTG TV
Mats Svegfors, Sveriges Radio
Måns Adler, Bambuser
Tomas Brunegård, Stampen
Fotnot: I dag, torsdag, samlas några av världens ledande internetexperter i Stockholm för att delta i European Dialog on Internet Governance (EuroDIG). Temat för årets konferens är: ”Vem sätter reglerna för internet?”