Nu formas villkoren för framtidens public service. Direktiven till en ny utredning skrivs just nu på kulturdepartementet. Vad krävs då för att SVT framgent ska kunna bidra till att främja det svenska mångkulturella samhället, språket och kulturen?

Om public service fortsatt ska kunna följa med sin tid måste verksamheten själv ha förmåga att förnya sig. Men det är ytterst riksdagen som beslutar om förutsättningarna. Hur ett nytt sändningstillstånd som sträcker sig fram till år 2019 utformas blir därför avgörande för public service existens. Det låter ödesdigert – och är det också. Det går inte att ångra alltför begränsande skrivningar senare, att bygga upp ett ”nytt public service” på 2000-talet låter sig knappast göras.

Norge, Finland, Danmark och Sverige har alla starka och uppskattade public service- bolag. Gemensamt är att de har breda programuppdrag, där nyheterna samsas med underhållningsprogram, kultur och sport.

Det finns rationella skäl för de nordiska regeringarna att värna om sin public service: vi nordbor lever i små språkområden där det är dyrt att göra kvalificerade program på det egna modersmålet. Barnprogram, drama, dokumentär och kultur är programsorter som knappast överlever utan public service. Kommersiella medier sänder program, i hög grad utländska inköp, för lönsamma, noga utvalda mål­grupper.

Ingen kan veta hur medielandskapet ser ut 2019, men det kan vara rimligt att anta några saker:
• Internets betydelse ökar än mer.
• Vi får ännu fler sätt att ta emot tv-program och tjänster.
• Den kommersiella delen av medie­sektorn kommer att fortsätta växa.
• Utländska programformat och tjänster från mediegiganter som Google och Murdoch kommer att utmana nationell tv-produktion.

Följande fyra förändringar skulle bidra till ett livskraftigt och framtidssäkrat SVT:

1 Öppna SVT:s programarkiv.
Den svenska kulturen stärks om vi kan finna en lösning för att öppna SVT:s arkiv. Det omfattar såväl program som är trettio år gamla, till exempel Hemsöborna, och de som är trettio dagar gamla, såsom Klass 9 A. Redan i dag erbjuder SVT webbpublicering av rättighetsklarerat innehåll – men vi skulle kunna ge så mycket mer!

Flera steg är redan tagna. SVT har digitaliserat merparten av programmen. Riksdagen har beslutat om att göra det lättare att klarera rättigheterna. Nu åter­-står att finna bra sätt att lösa distribution och lagring, att göra programmen sök­-bara via en särskild SVT-portal och att underlätta för funktionshindrade att nyttja arkivet. Men framför allt krävs resurser för att betala upphovsmännen för deras rättigheter. Hela projektet borde kunna genomföras utan att höja tv-avgiften, med pengar som finns fonderade i Rundradiokontot.

2 Webben måste vara en självklar del av public service.
Det blir alltmer uppenbart för varje dag: publiken väntar inte till Rapport 19.30 för att ta del av nyheter. Den går in på nätet eller läser i mobilen. Den som missade K Special i fredags om Ingmar Bergman ”... men filmen är min älskarinna” hittar den på SVT Play. Treåringar kan dubbelklicka och Bolibompa är i dag den största sajten för barn i Sverige. Skolorna nyttjar SVT:s nyhets-, samhälls- och faktaprogram när det passar i schemat. Små och smala sporter sänds parallellt på webben samtidigt med de stora tv-satsningarna från OS. Funktionshindrade kan på webben lätt få hjälpande tjänster för att ta del av programmen i stället för att krångla med särskilda boxar och motsträviga operatörer.

I ett modernt public service-uppdrag bör tjänsterna på det öppna internet vara en självklar del av kärnverksamheten och därför bekräftas i det nya uppdraget. Självklart ska verksamheten på internet ha samma inriktning och genomsyras av samma värderingar som verksamheten i tv.

3 En delvis förändrad tv-avgift.
Den nuvarande tv-avgiften fungerar bra. Nio av tio svenska  hushåll som har tv-mottagare betalar. Förra året ökade antalet avgiftsbetalande hushåll med 15.000. Och årliga undersökningar visar att en majoritet av publiken numera rankar SVT 1 som den klart bästa svenska tv-kanalen. Detta borgar för en fortsatt stark betalningsvilja.

Men på sikt kommer det att krävas en modifiering. Kopplingen mellan innehav av en tv-mottagare och avgiftsplikt kan upplevas som mindre självklar när fler tar emot tv-program via datorn eller mobilen.

Det är ingen tillfällighet att de mest respekterade public service-bolagen i Europa är finansierade genom radio- och tv-avgift. Den ger ett politiskt oberoende och långsiktighet, jämfört med att ingå i de politiska prioriteringar som en finansminister måste göra varje år. För att hålla rågången fri är det också viktigt att public service-bolagen – inte Skatteverket – fortsatt har ansvaret att samla in avgiften.

I Tyskland har man nyligen beslutat om en helt ny typ av avgift som ska införas 2013. Hushållen betalar en månatlig avgift för möjligheten att ta emot ett kvalificerat public service-innehåll och avgiften är oberoende av vilken teknisk utrustning som används.

En fördel är att den nya modellen uppfattas som mindre integritetskränkande än dagens, som bland annat innebär kontroll av tv-innehav. Också Österrike, Schweiz och Finland förbereder för liknande lösningar.

Regeringen bör utreda om en liknande modell ska införas i Sverige.  

4 Ett brett programuppdrag.
Den enskilt viktigaste komponenten för att public service fortsatt ska vara viktigt är att det finns en allmän och etablerad vilja och vana hos hela befolkningen att använda SVT:s utbud. Om vårt uppdrag begränsas till att som kulturministern säger ”göra de program som ingen annan gör” leder det obönhörligen till en marginalisering av de samhällsviktiga programmen. De tenderar att få föga uppmärksamhet och genomslag om de sänds i mindre kanaler. Samma gäller om public service huvudsakligen riktas mot den publik som inte anses lönsam av de kommersiella tv-bolagen.

Medierna sätter tonen i samhället och public service har ett viktigt uppdrag i demokratins och humanismens namn. Är det verkligen statsmakternas mening att den del av tv-avgiftsbetalarna som råkar tillhöra en kommersiellt intressant grupp och som kanske främst väljer underhållning ur det totala tv-utbudet ska undantas public service-erbjudandet?

Storlek och genomslag är i sig också en förutsättning för kvalitet. De bästa manusförfattarna, de mest exklusiva artisterna – liksom de mest aktuella politikerna! – söker sig till de program och tv-kanaler som lockar en bred publik. Därför måste det breda uppdraget vara grundläggande för det nya sändnings­tillståndet.

Eva Hamilton
vd SVT