För alliansen är mediernas frihet det grundläggande målet. Vi fullföljer en väg som tidigare borgerliga regeringar anträtt.
När de borgerliga partierna vann valet 1976 togs de första stegen för valfrihet och mångfald. Med närradions intåg 1978 fick svenska folket ett alternativ till SR.
Alliansen har ett frihetsarv att förvalta. Grunden för regeringens mediepolitik är att det fria ordet bäst förvaltas fritt. Mediepolitikens främsta uppgift är att värna mediernas självständighet. Vi ska sätta upp ett yttre ram- och regelverk, men försöka hålla oss ifrån detaljregleringar och pekpinnar.
Alliansen har under snart två år verkat för en politik, som ska ge goda och långsiktiga spelregler på mediemarknaden. Särskilt på etermedieområdet har flera beslut fattats som främjar mångfald, konkurrens och branschens utveckling.
Vi har infört nya reklamregler i radio och TV. Svenska bolag ges samma möjligheter som bolag i andra länder. Vi vill ge kommersiella aktörer bra förutsättningar att sända ett kvalitativt innehåll. Regeringen har också tillsatt en utredning av Radio- och TV-lagen. Syftet är att förenkla och modernisera lagen samt att implementera EU:s TV-direktiv.
I höst presenteras utredningen om kommersiell radio. Allians för Sverige anser att en livskraftig kommersiell lokalradio är viktig för mångfalden och konkurrensen på radioområdet. För att uppnå detta behöver den kommersiella radion förutsättningar, som kan bidra till att branschen kan utvecklas av egen kraft och vara ett attraktivt publik- och annonsmedium.
Privatradions svaga ställning har historiska förklaringar. Ekonomiskt har den höga nivån på koncessionsavgifterna gjort lönsamheten svag. Utredaren ska föreslå ett mer ändamålsenligt system. Tekniskt planerades FM-bandet för att ge SR rikstäckande sändningar med hög tillförlitlighet och bra hörbarhet. Det var rationellt med höga master och sändare med hög effekt. När privat lokalradio skulle införas fanns helt enkelt inte mycket plats över. Utredaren har en svår men viktig uppgift att försöka skapa så goda lokala sändningsmöjligheter som möjligt.
Vi anser att privatradion behöver få nya förutsättningar för att kunna erbjuda ett intressant utbud, och kunna konkurrera med andra medier när det gäller reklamintäkterna. Ett led i detta arbete är att underlätta etablering av privat riksradio.
När det gäller marknätet för TV-sändningar har regeringen gett tre klara besked:
För det första fattade regeringen i december 2007 ett beslut om frekvenstilldelning som innebär att TV-branschen får förutsättningar att utveckla marknätet, samtidigt som utrymme frigörs för satsning på nya telekommunikationstjänster.
För det andra har vi nu en öppen och opartisk tillståndsgivning genom Radio- och TV-verket. Från den 1 april har 40 nationella kanaler och 16 regionala kanaler sändningstillstånd. Det är viktigt att vi lämnat ett system där regeringen fördelat tillstånd.
Ett tredje viktigt beslut var att Boxers monopol i marknätet avskaffades. Det öppnar för konkurrens i marknätet mellan operatörer. Den lösning som valts ska göra det enkelt för TV-tittarna att byta operatör, genom att samma box ska kunna användas.
Det är av godo att vi har konkurrens mellan plattformar, mellan operatörer i de olika plattformarna och mellan TV-kanalerna. Det är bra att vi har flera olika typer av kanaler, kommersiella och public service, som kan agera i frihet.
Vi vill också förbättra villkoren för den icke-kommersiella radion och teven, som utgör en viktig del i medieutbudet och spelar stor roll för såväl föreningslivet som integrationen och yttrandefriheten.
Nu på måndag den 30 juni offentliggörs utredningen om radio och TV i allmänhetens tjänst. En utgångspunkt för oss är att vi vill att SR, SVT och UR ska ha en stark ställning med ett tydligt uppdrag för framtiden.
Vi menar att public service har ett särskilt ansvar att värna kvaliteten. Det är därför det är viktigt att alla program, oavsett genre, kan motiveras utifrån uppdraget och att public serviceföretagen ska slå vakt om programområden som är kvalitativt eller kvantitativt underrepresenterade hos de kommersiella aktörerna. I det syftet är det centralt att värna radions särart och att bevara företaget SR:s självständighet.
När det gäller ekonomin, tar Allians för Sverige sin utgångspunkt i avgiftsfinansiering. Men den har också nackdelar och kan behöva utvecklas, inte minst mot bakgrund av den tekniska utvecklingen på medieområdet. Därför är det viktigt att vara fortsatt öppen för andra lösningar.
Regeringen har haft en framgångsrik dialog med EU-kommissionen om presstödet. Hållningen har varit att värna presstödet och dess funktion för mångfalden.
Det förslag som lagts fram innebär ett ökat stöd till små- och medelstora tidningar med 10 procent från den 1 januari 2009. Maximinivån till större tidningar blir cirka 17 miljoner kronor per år. Förslaget blir också förenligt med EU:s statsstödsregler, eftersom det särskilda extra stödet till storstadstidningar avskaffas. Dock har regeringen i samtal med EU fått igenom en lång avtrappning under fem år.
Regeringen har valt att på egen hand föreslå förändringar i presstödet istället för att, som socialdemokraterna förespråkar, strunta i kommissionens invändningar. Då hade vi tappat initiativet i processen och fått ta emot ett förslag från kommissionen, vilket kunnat få mycket mer långtgående konsekvenser för presstödet.
Nu har remissinstanserna sagt sitt och regeringen kommer att sammanställa och analysera de synpunkter som kommit in och mot bakgrund av dessa bedöma hur det påverkar det kommande förslaget. Det här är ett arbete som vi ser seriöst på.
Förändringarna i presstödet påkallar även en översyn av reklamskatten. Den harmonisering av nivåerna som skedde i samband med vårbudgeten 2007 var ett välkommet steg på vägen, men inte tillräckligt. Ett avskaffande är viktigt, såväl ur rättvisesynpunkt som ur strikt ekonomisk synvinkel, för de företag som betalar skatten. Dessutom är reklamskatten ideologiskt feltänkt. Reklam är en del av företagens marknadsföring, som är en central och nyttig del i marknadsekonomin - inget som ska straffbeskattas.
En hel del återstår att förbättra under kommande år, men grunden för vår politik är tydlig. Fria och självständiga medier är en förutsättning för den mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbildning som är så central i en demokrati. Att garantera yttrande-, tryck, och etableringsfriheten, och därmed mångfalden, är politikens viktigaste uppgift.
Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Mats Johansson (m)
Anders Åkesson (c)
Helena Dyrssen (fp)
Dan Kihlström (kd)