Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Orimligt att i lag förbjuda reklam för flaskmatning”

Riksdagsomröstning. Regeringen vill i ett lagförslag förbjuda reklam för modersmjölksersättning. Eftersom svenska och norska kvinnor ammar mest i världen är det onödigt att lagstifta för att försvåra flaskuppfödning, och förslaget strider därmed mot Regeringsformen, skriver professor Agnes Wold.

I morgon, torsdag, röstar riksdagen om ett lagförslag. Reklam för modersmjölksersättning riktad till allmänheten ska förbjudas. Förpackningarna ska märkas med att ersättning ”endast bör användas på rekommendation av en person med utbildning i medicin, näringslära eller farmaci eller någon annan som arbetar med mödra- eller barnavård”, samt att ”amning har fördelar” (Regeringens proposition 2013/14:17).

Lagförslaget strider mot tre principer:
• Yttrandefriheten får inte inskränkas utan synnerliga skäl
• Man lagstiftar inte om biologiska sanningar
• Kvinnor har rätt att bestämma över sin kropp

Lagförslaget begränsar vår grundlagsstadgade tryck- och yttrandefrihet. Enligt Regeringsformen får sådana begränsningar inte ”gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till … [ändamålet].”

Svenska och norska kvinnor ammar mest i världen. Men även om färre ammade, är förslaget inte acceptabelt. Ändamålet kan ju inte vara amningen i sig, utan befolkningens välmående. Det saknas bevis för att den föreslagna lagen skulle göra svenska folket friskare. Av dagens svenska 40-åringar fick nästan alla bröstmjölksersättning och befinner sig vid god hälsa.

Lagförslaget följer ett direktiv från EU, som i sin tur följer Världshälsoorganisationens, WHO, strävan att motverka flaskmatning. På 1960-talet minskade amningen drastiskt världen över. Enligt tidens forskning innehöll bröstmjölk för lite C-vitamin och järn. Barnmatsindustrin lanserade komjölksbaserade produkter som gav bättre tillväxt än bröstmjölk. Ammande mödrar stressades genom uppmaningen att väga barnen före och efter varje mål för att se att de fick i sig tillräckligt. C-vitaminrika ”safttillägg” skulle ges senast vid 8 veckor, och kött och annan järnrik föda vid 3-4 månader. Så sade dåtidens experter, som också rekommenderade industrins säkra och vetenskapligt dokumenterade produkter. 1973 ammades blott 20 procent av de svenska barnen i 3 månader eller mer.

När flaskmatningen spreds till fattiga länder blev följderna katastrofala. Mödrarna spädde ut det dyra pulvret med för mycket vatten, som dessutom ofta var förorenat med farliga bakterier. Näringsbrist och infektioner orsakade massdöd bland barnen, eftersom amning inte bara ger god näring, utan också innehåller antikroppar som skyddar mot infektioner.

Lagförslaget är alltså en reaktion på omoralisk reklam för flaskmatning i fattiga länder för 40 år sedan. På 1980-talet införde WHO en ”uppförandekod” för barnmatsindustrin. Man rekommenderade fyra månaders amning, vilket senare utsträckts till sex månader. Man lade också till att ammade barn inte skulle få någon annan mat vid sidan av, så kallad helamning eller exklusiv amning. Detta minskar risken för infektioner i länder där maten och vattnet är förorenade med bakterier.

Ingen forskning talar för att sex månaders exklusiv amning skulle vara bra för svenska barn. Hotet mot barnens hälsa i rika, rena länder är nämligen inte infektioner, utan sjukdomar som allergi och celiaki (glutenintolerans). De förorsakas av ett felreglerat immunsystem och tros bero på att immunsystemet inte får tillräcklig stimulans under spädbarnstiden. De har ökat kraftigt sedan 1970-talet, parallellt med bättre hygien, färre infektioner och ökad amning. Sverige toppar inte bara amningsligan, utan också förekomsten av sådana sjukdomar.

Svenska studier visar att barn som helammats i 6 månader får celiaki dubbelt så ofta som dem som ammats i 4 månader. Andra studier pekar på att helamning och sen introduktion av fast föda kan öka risken för allergi. Ammade barn skyddas mot infektioner, men deras immunsystem får därmed också mindre stimulans. Komplexa frågor om hur svenska barn bäst uppföds är en fråga för forskningen och löses inte genom lagstiftning.

Lagförslaget innebär att kvinnor inte själva bör få bestämma om de vill amma eller inte utan att först inhämta synpunkter från vårdpersonal. De som flaskmatar ska tvingas läsa att ”amning är överlägsen” varje gång de tillreder mat åt sitt barn. Förutom att det är grymt, är det nonsens - vad som är överlägset beror på hur mycket mjölk man har, hur man mår, om man äter mediciner som passerar ut i mjölken och en mängd faktorer som endast föräldern själv kan bedöma. Riksdagsledamöter som förespråkar individens frihet, ett vetenskapligt förhållningssätt och kvinnors rätt att bestämma över sin kropp, bör rösta mot lagförslaget.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.