Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Oroande att svensk export tappar marknadsandelar”

Demonstranter i Bryssel ser det planerade handelsavtalet med USA som en ”trojansk häst” som kommer att släppa in sämre hälso- och miljöregler i EU. Sveriges regering vill nå ett så djupt och omfattande TTIP-avtal som möjligt.
Demonstranter i Bryssel ser det planerade handelsavtalet med USA som en ”trojansk häst” som kommer att släppa in sämre hälso- och miljöregler i EU. Sveriges regering vill nå ett så djupt och omfattande TTIP-avtal som möjligt. Foto: Wiktor Nummelin / TT

Fyra utmaningar. Svensk export är för EU-orienterad. För få småföretag exporterar och exporten ligger för långt ner i värdekedjan. Dessutom hotas vi av en tilltagande protektionism, skriver statsminister Stefan Löfven och näringsminister Mikael Damberg.

Globaliseringen innebär att ekonomierna i världens länder blir alltmer sammanflätade. För ett litet exportberoende land som Sverige skapar det enorma möjligheter. Exporten är en grundbult i vår ekonomi som skapar tillväxt, sysselsättning och ökat välstånd.

Regeringens övergripande mål är att öka antalet personer i sysselsättning och antalet arbetade timmar så mycket att vi når den lägsta arbetslösheten i EU till år 2020. Sveriges export av varor och tjänster spelar en nyckelroll för hur väl vi kommer att lyckas med detta.

I dag uppgår varuexporten till 1 127 miljarder kronor och tjänsteexporten till cirka 500 miljarder kronor. Det motsvarar nästan hälften av Sveriges bruttonationalprodukt. Något förenklat kan man säga att ungefär hälften av det vi producerar i Sverige går på export

Nya utvecklingstendenser har uppenbarat sig vid horisonten, där ett antal tillväxtmarknader vuxit sig starka och börjat bana väg för en ny världsordning.

Med tanke på att handeln är så viktig för den svenska välfärden är det dock oroväckande att den har utvecklats svagt. Under senare år är det konsumtionen, inte exporten, som har drivit Sveriges BNP. Mellan 2000 och 2013 uppgår Sveriges exporttillväxt till 93 procent mätt i US dollar. Det kan jämföras med världens exporttillväxt på 166 procent.

Tillståndet för svensk export oroar oss. Visserligen visar siffrorna en viss uppgång över tid, men jämfört med andra länders exporttillväxt och om vi tittar på utsikterna på lite längre sikt ser läget bekymmersamt ut. Enkelt uttryckt befinner sig Sverige i ”trygga hörnet” vad gäller utrikeshanden. 70 procent av vår export går till EU:s inre marknad. Handeln med våra närmaste grannländer har där stor betydelse och är viktig för vår ekonomi. Men vi ser att handeln på den inre marknaden behöver kompletteras för att Sverige som exportnation inte ska tappa marknadsandelar.

Vi har identifierat fyra utmaningar för den svenska utrikeshandeln:

  • Svensk export riktar sig i för liten utsträckning till de nya tillväxtmarknaderna i Asien.
  • Alltför få av de små- och medelstora företagen exporterar.
  • Svensk export måste i större utsträckning bestå av varor och tjänster högt upp i förädlingskedjan, vilket bidrar till att skapa tillväxt och jobb i Sverige.
  • Protektionistiska tendenser i omvärlden, inte minst av G20-länderna, riskerar att få negativ inverkan på svensk export.

1. Den första utmaningen är att svensk export i för liten utsträckning riktar sig till nya tillväxtmarknader i Asien, Afrika och Sydamerika. Större delen av dagens export av varor och tjänster går till EU. Det är inte konstigt att vi exporterar mest till våra grannländer, men att Sverige inte har så mycket handel med andra delar av världen innebär att vi inte fullt ut har kunnat dra nytta av den tillväxt som genererats i de nya tillväxtländerna, främst i Asien.

Att ekonomierna i EU inte har tagit fart får direkta konsekvenser för de svenska exportföretagen. Sverige skulle vinna på ökad export till de delar av världen där ekonomierna faktiskt växer. Fram till 2020 väntas Asien svara för nästan hälften av världens samlade ekonomiska tillväxt.

Nya utvecklingstendenser har uppenbarat sig vid horisonten, där ett antal tillväxtmarknader vuxit sig starka och börjat bana väg för en ny världsordning. Det handlar inte om ett strikt skifte från väst till öst eller från nord till syd, utan mer om att vi kommer leva och verka i en världsekonomi, med flera ekonomiska centrum runt om i världen. Detta medför självklart både utmaningar och möjligheter för svenska företag.

2. Den andra utmaningen är att alltför få små- och medelstora företag exporterar. I dag finns helt nya möjligheter för mindre företag att exportera. Tack vare den tekniska utvecklingen och internationaliseringen, kan även ett litet företag med rätt produkt sälja sin vara på den internationella marknaden. Men när det kommer till små- och medelstora företags internationaliseringsgrad i form av att bedriva utrikeshandel, presterar våra små- och medelstora företag relativt väl jämfört med EU-genomsnittet, men jämfört med länder i vårt närområde ser vi att vi presterar sämre än Tyskland och påtagligt mycket sämre än Danmark.

Eftersom många av de nya jobben tillkommer i små- och medelstora företag är det oerhört viktigt att dessa också ökar sin export. Studier pekar på att små- och medelstora företag som börjar exportera också ökar antalet anställda.

3. Den tredje utmaningen är att svensk export i för liten utsträckning består av varor och tjänster högt upp i värdekedjan, som bidrar till jobb och tillväxt och därmed säkrar vårt välstånd. Ju högre upp i värdekedjan vår export ligger, desto mer lönsam är den. Tjänstenäringarna har blivit allt viktigare för tillverkningsindustrin och bidrar till att skapa värde i förädlingsprocessen. För att säkra tillväxten och jobben behöver en större del av exporten utgöras av varor och tjänster högre upp i värdekedjan.

4. Den fjärde utmaningen för svensk export är den tilltagande protektionism som vi ser i efterdyningarna av finanskrisen. Sverige är ett frihandelsvänligt land som står upp för en fri och rättvis världshandel. För den svenska regeringen är det viktigt att riva handelshinder samtidigt som vi står upp för miljön, löntagarnas intressen och människors hälsa. Den aktuella förhandlingen mellan EU och USA om ett handels- och investeringsavtal, TTIP, kan komma att skapa världens största regionala frihandelsområde. Tillsammans står EU och USA för cirka hälften av världens BNP och för en tredjedel av de globala handelsflödena. TTIP – när det väl är färdigförhandlat – kommer att tjäna som modellavtal för kommande frihandelsavtal runt om i världen. Regeringens målsättning är att nå ett så ambitiöst resultat som möjligt för att stödja tillväxt och sysselsättning utan att skyddet för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa försämras. Därför är det viktigt att TTIP blir ett djupt och omfattande avtal som respekterar demokratiskt fattade beslut.

Att utveckla handelsrelationerna med andra delar av världen står högt upp på den här regeringens agenda. Därför har våra internationella resor ett tydligt fokus på att öka Sveriges export.

Sverige har inte råd att låta exporten stå tillbaka. Den är alldeles för viktig för jobben och tillväxten i vårt land. Därför påbörjar vi nu arbetet med en ny exportstrategi som ska ta sig an de alltmer spännande utmaningarna för den svenska utrikeshandeln. Vi tror dock inte att en nationell exportstrategi är en angelägenhet enbart för politiker och tjänstemän på regeringskansliet. Därför kommer Sveriges nya exportstrategi att utformas tillsammans med landets företagare. Arbetet påbörjas nu och vi kommer att bjuda in företrädare för näringslivets olika delar för att tillsammans arbeta fram den strategi som ska fungera som en vitamininjektion för den svenska exporten.