Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Överge överskottsmålet – låna till nya investeringar”

Stockholm behöver fler bostäder och bättre infrastruktur, nu är rätt läge att investera för framtiden, skriver debattörerna.
Stockholm behöver fler bostäder och bättre infrastruktur, nu är rätt läge att investera för framtiden, skriver debattörerna. Foto: Claudio Bresciani / TT

280 miljarder på tio år. Överskottsmålet har spelat ut sin roll. Regeringen bör i stället eftersträva en budget i balans. Sverige måste nu investera stort i bostäder och bättre infrastruktur genom att höja skatter och låna. Det gynnar tillväxten i Sverige, skriver fem fackförbundsordföranden.

Med en Olof Palme-lik metafor har den socialdemokratiska finansministern Magdalena Andersson tidigare meddelat att alliansregeringen under sitt regeringsinnehav tömt ladan. Det är en olycklig formulering som ger intryck av att den ekonomiska politiken saknar expansionsmöjligheter. Sant är att de offentliga finanserna visar underskott. Det är i sig inte konstigt med hänvisning till rådande konjunkturläge, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Statsfinanserna är så pass dåliga att det inte ens är rimligt att försöka nå överskotts­målet om en procent av BNP i överskott över en konjunkturcykel under de närmsta åren. Men detta är inte den viktigaste frågan just nu.

I en mening är finansministerns metafor sann. Alliansregeringen har lånat till stora ofinansierade skattesänkningar som försatt statsbudgeten på minussidan. Men det är en oerhörd skillnad mellan att låna till skattesänkningar och att låna till investeringar. Vad som är viktigt att poängtera är dock att ladan endast är tom på hö. I övrigt står ladan stabilt och där finns fullt av maskiner. Detta eftersom den svenska statsskulden är låg och förmögenheten hög. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges statsskuld enligt Eurostat förra året var drygt 38 procent av BNP. Tyskland, som på många sätt anses vara ett ekonomiskt framgångsland, hade en statskuld på 77 procent av BNP.

6F – fackförbund i samverkan – anser att överskottsmålet har spelat ut sin roll. Regeringen borde i det här läget initiera en offentlig diskussion om hur det framtida budgetpolitiska ramverket ska se ut. Genom ett mål om budget i balans i stället för i överskott skulle välbehövliga resurser frigöras för satsningar på välfärd, bostäder och infrastruktur. I denna offentliga diskussion bör regeringen välkomna en diskussion om ett investeringsmål.

I det läge som råder i Sverige just nu med låg inflation och hög arbetslöshet krävs framtidsinvesteringar. Dessa investeringar låter sig inte väntas på. Görs inget kommer omvärlden att springa förbi. Genom att låna för större samhällsekonomiskt lönsamma investeringar förbättras situationen för såväl nutida som framtida generationer.

Tidigare har 6F presenterat en rapport ”Bygg bort arbetslösheten”, i vilken behoven på bostads- och trafikinfrastrukturområdet analyseras. När det gäller bostäder visar våra analyser att det krävs stimulanser för att öka byggnadstakten med ytterligare 20.000 lägenheter per år fram till år 2030. Detta för att tillgodose det uppdämda bostadsbehovet samt det framtida bostadsbehov som följer av befolkningsutvecklingen. Den statliga stimulanskostnaden för detta, som endast är en del av nybyggnadskostnaden, bedöms till 9 miljarder kronor om året.

Det krävs också stimulanser så att renoveringstakten i det gamla bostadsbeståndet ökar med ytterligare 40.000 bostäder årligen fram till år 2050. Stimulanserna från regeringen måste i detta fall ligga på 10 miljarder kronor om året.

För att säkerställa kvalitet i transportnätet och bra kollektivtrafik krävs även en resurshöjning så att investeringsgraden i trafikinfrastrukturen uppnår 1 procent av BNP. För att nå dit krävs 9 miljarder extra till investeringsbudgeten per år.

Totalt handlar detta om investeringar i mångmiljardklassen. Investeringarna i statsbudgeten måste, enligt oss, på bostads- och trafikinfrastrukturområdena öka med totalt 28 miljarder kronor per år. På tio år handlar alltså detta om drygt 280 miljarder kronor. Dessa pengar kommer vi aldrig att kunna frigöra ur statsbudgeten. De måste hämtas från annat håll.

Verkställs dessa 28 miljarder kommer, i och med de privata och kommunala investeringar som sker i tillägg i bostadssektorn, cirka 170.000 jobb att skapas. I dessa 170.000 arbetstillfällen är multiplikatoreffekter inkluderade. Finansiering för detta investeringsprogram måste tas från flera olika källor, exempelvis skatter och lån. Den faktiska kostnaden för dessa nödvändiga investeringar kommer att bli mångfalt lägre.

Vi har massarbetslöshet i dag i Sverige. Förutom de rent mänskliga kostnaderna handlar det om kostnader för samhället i form av olika typer av ersättningar relaterade till arbetslösheten. Skatteintäkter som går förlorade och framtida tillväxt.

Att investera för framtiden kommer att betalas tillbaka flera gånger om. Internationella valutafonden IMF argumenterade så sent som i september för att det nu är rätt läge för infrastrukturinvesteringar.

Tillväxten i Sverige hämmas av eftersatt trafikinfrastruktur och dålig bostadstillgång. Med bättre fungerande infrastruktur kan företag effektivisera sin logistik och förkorta transporttiderna. Då förbättras produktiviteten och vinsterna ökar. Förbättrad trafikinfrastruktur leder också till förstorade arbetsmarknadsregioner, vilket exempelvis förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Otillräcklig tillgång på hyresrätter gör det svårare att flytta till de platser där jobben finns. Företag får svårare att rekrytera.

För regeringen är det ett gyllene tillfälle att låna pengar för samhällsekonomiskt lönsamma infrastrukturprojekt. Räntan är låg och ekonomin vill inte riktigt ta fart. I någon mening är det ingen skillnad på ett hushåll och Sveriges ekonomi. Om man måste låna för att klara de löpande utgifterna är såväl hushåll som nation ute på farligt vatten. Men om man lånar för göra en större investering i form av en ombyggnad av det egna huset skapas framtida ekonomiska värden. Regeringen måste återkomma med en strategi för hur det framtida investeringsbehovet ska mötas. Då måste detta enkla samband mellan utgifter för det löpande och investeringar i det långsiktiga vara klarlagt och uppenbart.

Sätt fart på Sverige!